Svenska makthavare har fattat beslut om att låna 300 miljarder till en militär storsatsning som Ulf Kristersson beskriver som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.
Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi, och han tycker att det är fullt rimligt att det blir framtida generationer svenskar som får bekosta Tidöpartiernas projekt.
Den moderatledda regeringens besked är att Sverige ska lägga 3,5 av BNP på försvaret – jämfört med dagens 2,4 procent. För att nå dit tänker man låna motsvarande 50 000 kronor per svensk i arbetsför ålder – sammanlagt 300 miljarder kronor.
Waldenström, som är verksam vid Institutet för näringslivsforskning, tycker dock inte att summan är någonting att bråka om – och pekar på att under andra världskriget gick Sverige från att lägga 2 procent till 10 procent av BNP på försvaret på ett enda år.
Han medger ändå att militärsatsningen kommer att innebära nedskärningar inom flera områden.
– Det innebär att vi kommer behöva omprioritera i våra utgifter. Vi kommer behöva dra ner på vissa saker och ge plats åt ökad prioritet till civil och militär beredskap och krigskapacitet. Det kommer innebära att vissa utgifter minskar eller tas bort, annars har vi inte råd, heter det.
”Får ta en större smäll”
Att jättesatsningen finansieras med lånade pengar anser han inte heller är några konstigheter utan fullt motiverat, så länge man har en klar plan kring vad det är man behöver låna till.
– Först efter att vi säger, ’så här mycket pengar kommer vi att behöva till de här utgifterna’. Istället för att börja med att samla in pengar och stoppa de i en kasse för oklara ändamål och då riskera att politiker kommer kunna ’nalla’ från den här kassan till massa saker som vi inte hade tänkt. Det skulle jag säga är en risk i sådana fall som vi kan undvika.
Eftersom pengarna kommer att betalas tillbaka med ränta framöver kommer skatterna också att behöva höjas i framtiden, och Waldenström är tydlig med att kommande generationer svenskar kommer att tvingas finansiera de beslut som fattas idag.
– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem.
– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen, avslutar professorn.