Den organiserade ekonomiska brottsligheten växer snabbt i Sverige. Enligt Ekobrottsmyndighetens nye generaldirektör Rikard Jermsten uppgår den kriminella ekonomin till mer än 150 miljarder kronor – varje år, och är idag att betrakta som ett systemhot.
– Det är värre än jag trodde. Vi som samhälle finansierar den brottslighet som vi är satta att motverka, säger han.
I sin senaste lägesbild beskriver Ekobrottsmyndigheten en utveckling där brotten blir alltmer komplexa och omfattande – och där vinsterna ökar kraftigt. Penningtvätt genom avancerade bolagsupplägg pekas ut som en central del av den gängkriminella ekonomin.
– Tidigare kunde brottsvinsterna i våra utredningar handla om tiotals miljoner kronor. I dag ser vi vinster långt över 100 miljoner i enskilda ärenden, förklarar Jermsten.
Särskilt utsatta är välfärdssystemen, där kriminella nätverk plundrar offentliga resurser genom falska bolag, bluffakturor och identitetskapning. Men även banker, pensionssystem och stora bygg- och infrastrukturprojekt har blivit mål för organiserad brottslighet.
”Hotar samhällets grundläggande funktioner”
Den ofta citerade siffran – att den kriminella ekonomin i Sverige omsätter 150 miljarder kronor – är sannolikt i underkant, enligt Jermsten.
”Ekonomisk brottslighet växer i omfattning och hotar samhällets grundläggande funktioner. Den undergräver förtroendet för staten, försvagar statsfinanserna och skadar välfärdssystemen”, konstaterar myndigheten i sin rapport.
Jermsten beskriver konsekvenserna som dubbla: dels förlorar samhället skatteintäkter som skulle ha gått till vård, skola och omsorg – dels används pengarna istället till att finansiera annan brottslighet. Om brottsligheten blir för omfattande tror han också att hederliga medborgares vilja att betala skatt minskar.
– När kriminella stjäl skattemedel från staten är vi alla förlorare. Samtidigt snedvrids konkurrensen i näringslivet, och det får långsiktiga, allvarliga följder.
Inga snabba lösningar
Några snabba lösningar finns inte, enligt myndigheten, men för att stärka motståndskraften vill man se flera åtgärder: det ska bli svårare att starta eller ta över bolag i kriminella syften, lättare att kontrollera företags företrädare och svårare att utnyttja andras identiteter.
Även offentliga upphandlingar måste skärpas för att hålla den organiserade brottsligheten utanför, och tillsynsmyndigheternas kontrollfunktioner behöver stärkas. Ekobrottsmyndigheten föreslår också generellt hårdare straff för ekonomisk brottslighet.
– Utvecklingen går åt fel håll. Hela samhället behöver nu bygga upp sin motståndskraft, säger Rikard Jermsten.