MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 april 2025

tisdag 15 april 2025

Kraftigt ökad belastning på akutmottagningen för våldtagna i Stockholm

publicerad 11 september 2019

Det ökande antalet våldtäkter i Stockholm har ökat belastningen på Akutmottagning för våldtagna på Södersjukhuset. Polisen i Stockholm tillsätter nu en specialgrupp för att arbeta med våldtäkterna i regionen.

Varje dygn, året om anmäls fem våldtäkter i Stockholm. Detta har inneburit att den specialiserade Akutmottagningen för våldtagna på Södersjukhuset har fått en kraftigt ökad belastning.

Varje undersökning och vårdinsats på Akutmottagningen för våldtagna är tidskrävande. Detta för att kunna spårsäkra fynd för forensisk undersökning på ett rättssäkert sätt och för att klara av krishantering.

Polisen upprättar nu en utredningsgrupp med fokus på att utreda det ökande antalet våldtäkter i regionen. Utredningsgruppen kommer att omfatta cirka 15 poliser, och skall arbeta med utredningsarbete till slutet av 2020.

Antalet anmälda våldtäkter i regionen har ökat med 20% det första halvåret 2019 i jämförelse med det första halvåret 2018.

 

Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

12-årig majblommeförsäljare rånad i Oskarshamn

publicerad Idag 14:25
– av Redaktionen
Att barn som säljer majblommor utsätts för rån och våld är tyvärr ett återkommande problem idag.

Under måndagskvällen utsattes en 12-årig pojke för ett rån av tre ungdomar när han sålde majblommor i Oskarshamn– bara dagar efter att en annan snarlik händelse inträffat i den småländska kuststaden.

Brottet har väckt avsky på sociala medier, och fått statsminister Ulf Kristersson att gå ut och offentligt fördöma rånet.

12-åringen stod och sålde majblommor på Kungsgatan i centrala Oskarshamn när han blev rånad av tre andra pojkar i samma ålder. Han kunde dock snabbt ringa sin pappa som kom till platsen och kunde peka ut de skyldiga för polisen.

När ungdomarna visiterades upptäckte polisen att en av dem bar en mindre kniv och att ytterligare en kniv hade kastats på marken i anslutning till platsen.

– En av de här gossarna har haft en kniv uppe. Sen exakt hur den har använts vet jag inte, uppger Leif Fransson vid polisen i region syd.

Minst en av de misstänkta gärningsmannen var inblandad i liknande brottslighet förra veckan på samma ort – även då var det ett barn som sålde majblommor i de centrala delarna av staden och bestals på majblommor och en mindre summa kontanter.

– Det är lätt att börja fundera på vad som gör att man agerar på det här sättet som minderårig. Det är inga problem att ha förståelse för de som blir upprörda av de här händelserna, säger polisens presstalesman Thomas Johansson.

Kristersson: ”Riktigt förbannad”

Eftersom majblommor vanligtvis säljs av barn och vinsten går till behjärtansvärda ändamål har rånet fått mycket stor uppmärksamhet på sociala medier, och även kommenterats av Moderaternas statsminister.

Det här gör mig riktigt förbannad. I Sverige ska en ung människa kunna vara ute på kvällen – för att till exempel sälja majblommor eller cykla hem från träningen – utan att utsättas för hot eller våld, och ingen förälder ska behöva oroa sig för att det här ska hända ens barn”, skriver han på Instagram, och fortsätter:

Otryggheten i Sverige fick alldeles för länge gå alldeles för långt. Vi lägger nu om politiken. Det handlar i grunden om att skydda hederliga människor från dem som inte kan bete sig som folk”.

Ulf Kristersson har i olika omgångar suttit i riksdagen ända sedan 1991 och var bland annat socialförsäkringsminister i Fredrik Reinfeldts regering. Kritiker pekar på att ”ansträngningarna för att skydda hederliga människor” hade kunnat genomföras för flera decennier sedan om den politiska viljan funnits, och att Kristersson som en representant för den politiska eliten således har mycket låg trovärdighet i frågan.

Eftersom gärningsmännen är under 15 år är de inte straffmyndiga. Istället blir det sociala myndigheter som får avgöra om några åtgärder ska vidtas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moderaternas ungdomsförbund: Höj pensionsåldern för att finansiera Sveriges upprustning

Välfärdskollapsen

publicerad Idag 13:03
– av Jan Sundstedt
Att höja pensionsåldern för att finansiera den svenska försvarssatsningen förväntas inte tas emot väl at väljarkåren.

Som Nya Dagbladet rapporterat har svenska politiker fattat beslut om att låna minst 300 miljarder till vad som beskrivs som den ”största upprustningen sedan kalla kriget”.

Muf:s ordförande, Douglas Thor, stödjer helhjärtat militärsatsningen – men betonar att denna borde bekostas av äldre svenskar genom att pensionsåldern höjs.

De styrande politikerna är överens om att det är rimligt att låna motsvarande 50 000 kronor för varje svensk i arbetsför ålder till militärprojektet, och bedömare har konstaterat att det till stor del blir framtida generationer svenskar som får betala för de beslut som fattas idag.

– Det är klart att det kommer bli så att framtida generationer får ta en större smäll än om vi bara skulle gå på årets budget. Men det känns också rimligt att framtida generationer är med och finansierar en återuppbyggnad för den kommer också att gynna dem, kommenterade exempelvis Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, och fortsatte:

– Det är helt enkelt så att de kommer att få betala lite mer skatt till en följd av det här. De kommer att få betala skatter för att finansiera vår återbetalning av de här lånen.

”I längden kommer alla att betala”

Precis som de övriga etablissemangspartiernas ungdomsförbund hyllar moderata Muf militärsatsningen, men anser att äldre svenskar måste stå för en större del av kostnaden – inte yngre generationer.

– Att låna pengar är inte gratis. Kostnaderna skjuts på framtiden, vilket innebär att den yngre generationen ska betala. Vi är gärna med och bidrar, men det är orimligt att vi ensamma ska bära kostnaden, heter det.

Thors lösning är att höja åldern för när äldre kan börja ta ut sin pension från dagens 63 till 67 år.

– I dag kan man ta ut sin inkomst- och premiepension redan vid 63 års ålder. Vi anser att det är rimligt att höja den. En tänkbar ålder är 67 år, bekräftar Muf-toppen, som slår fast att en höjd pensionsålder är ett mycket bättre alternativ än att höja skatterna.

– I längden kommer alla att betala eftersom vi alla blir äldre. När vårt land tidigare har ställts inför svåra utmaningar har vi klarat det genom att arbeta mer, argumenterar Douglas Thor vidare.

Impopulär åtgärd

Att höja pensionsåldern för att finansiera militärsatsningar förväntas inte vara något särskilt populärt besked hos väljarna – men Thor menar att det inte spelar någon större roll.

– Det finns många frågor som tidigare varit otänkbara, men som man i det här allvarliga omvärldsläget omprövat. Bland annat har man omprövat lånefinansieringen. Det borde man kunna göra även när det gäller denna fråga.

Om äldre svenskar arbetade två år längre än idag skulle detta enligt Muf:s beräkningar innebära cirka 30 miljarder extra till statskassan årligen – ungefär hälften av det tillskott som behövs för att nå Tidöpartiernas mål om att lägga 3,5 procent av BNP på försvaret.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre svenska kvinnor vill ha barn: ”En samhällsförändring”

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad Idag 6:30
– av Markus Andersson
Födelsetalen i hela Västvärlden befinner sig på alarmerande nivåer

Var fjärde ung kvinna uppger nu att de inte vill eller är tveksamma till att skaffa barn i framtiden samtidigt som födelsetalen är på historiskt låga nivåer.

Barnmorskan och professorn Tanja Tydén pekar samtidigt på att det finns saker som samhället kan göra för att försöka få fart på barnafödandet igen, om bara den politiska viljan finns.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat studien från Uppsala universitet som visar att bara 75 procent unga kvinnor i Sverige idag uppger att de vill ha barn – en kraftig minskning från 91 procent bara för tio år sedan.

Av de som svarade på varför de inte ville ha barn svarade de flesta att de helt enkelt inte hade någon önskan att bli föräldrar. Hälsoskäl var den näst vanligaste anledningen och den tredje vanligaste var att man värderade sin frihet högre än att skaffa barn. Ekonomiska skäl kom på fjärde plats och den femte gruppen kvinnor uppgav att skälet var att de oroade sig för påstådda klimatförändringar och överbefolkning.

– Det är en samhällsförändring… Det är betydligt fler nu än tidigare som inte vill ha barn. Det är en fjärdedel av kvinnorna som säger att de är tveksamma eller inte vill, förklarar Tanja Tydén, barnmorska och professor vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet.

”Några är rädda för klimathotet”

Hon pekar på att man bara under det senaste decenniet kunnat notera en kraftig minskning av andelen kvinnor som vill ha barn, och att det finns flera olika förklaringsmodeller till att familjebildning är mindre populärt idag.

– En del säger att de helt enkelt inte känner någon barnlängtan, andra säger att de värderar sin frihet högt och några säger att de är rädda för klimathotet.

– En grupp har sagt att det är ekonomin som styr det här, fortsätter hon.

Även om vissa av faktorerna är svåra att förändra från politiskt håll pekar hon på att samhället och politikerna faktiskt kan skapa incitament till ökat barnafödande – exempelvis genom att göra föräldrapenningen mer förmånlig för vissa grupper.

– När det gäller en sådan fråga som ekonomin. Om man har pluggat länge och blir gravid i slutet på sina studier, så får man ju den absolut lägsta föräldrapenningen. Där har samhället möjlighet att göra en förändring.

Samma trend i hela Västvärlden

Förra året noterade SCB att antalet födda barn per kvinna i Sverige sjunkit till 1,43 – den lägsta siffran som någonsin uppmätts i landet. För att inte ha en negativ befolkningsutveckling krävs cirka 2,1 barn i snitt per kvinna.

Istället för att fokusera på att öka födelsetalen har samtidigt både blåa och röda svenska regeringar under de senaste decennierna satsat på invandring från tredje världen – vilket resulterat i att Sveriges befolkning har ökat trots en sjunkande nativitet.

Sverige är heller inte unikt – där samma trend syns i hela Västvärlden, och i EU som helhet låg födelsetalen 2023 på 1,38 barn per kvinna – samt betydligt lägre än så i länder som Spanien, Italien och Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Granskning: Gängskjutningar drabbar hela Sverige

Ökade otryggheten

publicerad 13 april 2025
– av Jan Sundstedt
Gäng skjutningar

Endast fem av Sveriges hundra största kommuner har helt undvikit gängrelaterat våld mellan 2020 och 2024, enligt en granskning från Schibstedtidningen Aftonbladet.

Under perioden har nära 700–800 personer skjutits i totalt 73 kommuner – en utveckling som tydligt visar hur det grova våldet breder ut sig bortom storstäderna.

Polisens egen statistik från de senaste åren pekar på ett förvärrat läge vad gäller antalet skjutningar i Sverige.

Mellan 2020 och 2024 har, beroende på källa, 698-766 personer skjutits varav 235–252 med dödlig utgång, enligt Aftonbladets granskning och polisens data – ett genomsnitt på nästan en skjutning i veckan.

I 27 av de 100 största kommunerna saknas registrerade skjutningar, och blott fem kommuner inte rapporterat några gängrelaterade incidenter över huvud taget.

Kriminella nätverk som Foxtrot och Dalen-ligan pekas ut som nyckelaktörer bakom utvecklingen. De driver konflikter lokalt och använder skjutningar som medel för att ta kontroll över territorium och illegala marknader.

”Expansionskrig”

Enligt poliskommissarie Kristian Malzoff, på polisens Nationella operativa avdelning (NOA), handlar det om en strategi för att utöka inflytande och etablera sig nationellt genom att stötta mindre gäng.

Det är ett slags expansionskrig, där nätverken konkurrerar om lokala undergrupper, säger Kristian Malzoff till Aftonbladet.

Våldet har på senare tid även drabbat utomstående. I Fruängen dödades år 2023 en tonårspojke utan koppling till organiserad brottslighet – ett exempel på hur faran för civila ökar när skjutningarna blir fler och mer hänsynslösa.

[Gängen] har haft en strategisk tanke att ta andelar genom att aktivt stödja en sida i konflikter mellan mindre grupperingar, säger Kristian Malzoff.

Resursbrist och avsaknad av strategi

Flera kommuner har nu börjat slå larm om resursbrist och vädjar om statligt stöd för att hantera situationen. Trots lokala insatser saknas en sammanhållen strategi, vilket gör det svårt att motverka gängens expansion.

Polis och experter betonar behovet av nationell samordning och förslag om skärpta lagar, ökade befogenheter och bättre underrättelsearbete har lyfts fram – men också vikten av förebyggande åtgärder för att hindra nyrekrytering.

Samhällskonsekvenserna är omfattande, otryggheten ökar, lokalsamhällen destabiliseras och tilltron till rättsstaten urholkas. Den svenska gängproblematiken är inte längre ett storstadsfenomen – utan en rikstäckande, komplex och brådskande angelägenhet.

Viktigt att veta om statistiken

  • Preliminär data: Polisens statistik över bekräftade skjutningar är ofta preliminär vid publiceringstillfället och kan revideras senare om nya uppgifter tillkommer eller om fel upptäcks. Detta anges tydligt på myndighetens webbplats.
  • Definition av bekräftad skjutning: En skjutning räknas som bekräftad om det finns fysiska bevis (t.ex. kulor, hylsor eller skador) eller minst två oberoende ögonvittnen. Legala eller oavsiktliga skjutningar inkluderas inte i statistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.