Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.
Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.
Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.
Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.
Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.
Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.
Antalet barn under 15 år som misstänks för inblandning i mordplaner ökar dramatiskt i Sverige. Mellan januari och september 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för mordplaner. Under samma period i år är siffran 127.
Samtidigt i MP ♀️ pic.twitter.com/lN1LZxAA54— Emma Feldman (@EmmaFeldman23) October 18, 2025
Sprängningar och bränder ökar
Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.
Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.
Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.
Styr brottsligheten från utlandet
Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.
Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.
Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Barn värvar barn
Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.
Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.
Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.
Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.
Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.
Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26
- Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
- Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
- Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
- Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
- Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
- Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
- Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
- Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
- Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
- Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
- Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön
Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen
- flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
- straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
- mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
- upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet
Källa: Justitiedepartementet