MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 2 augusti 2025

lördag 2 augusti 2025

 

KD-ledaren vill se över invandrares rösträtt

Migrationskrisen i Europa

publicerad 17 november 2024
– av Jan Sundstedt
Ebba Busch tycker inte att det är rimligt att personer som bara bott ett par år i Sverige får påverka politiken.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Idag får den som bott i Sverige i tre år rösta i kommun- och regionvalen även om man saknar svenskt medborgarskap, men Kristdemokraternas Ebba Busch vill se hårdare krav.

– Vi tillåter människor ganska lättvindigt att rösta i kommunval. Det kan flippa en majoritet i en hel kommun, påpekar hon.

– Människor som inte är svenska medborgare men som har bott i kommunen bara i några få år kan plötsligt få rösta i kommunvalet. Där kan man fundera på var årsgränsen ska gå. Eller ska plötsligt, med stor inflyttning, några tusen medborgare från ett annat land, en kommuns hela inriktning kunna påverkas? Det är inte riktigt rimligt, fortsätter KD-ledaren i tabloiden Aftonbladet.

Även om Busch är tydlig med att tre år som bosatt i Sverige är för kort tid för att tillåtas rösta i svenska val kan hon inte svara på vilka krav som istället vore rimliga.

Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning som ska ta fram förslag om skärpta krav vad gäller bland annat Sveriges lagar, normer och språk för att beviljas svenskt medborgarskap, och den utredningen kommer att presenteras i början av nästa år.

SD vill slopa rösträtten för icke medborgare

Sverigedemokraterna har länge argumenterat för att bara svenska medborgare ska ha rösträtt i Sverige och Jimmie Åkesson menar att det är orimligt att utlänningar ska kunna påverka svensk politik

– Själv tycker jag det är fullt rimligt att det enbart är svenska medborgare som ska ha rösträtt i alla allmänna val i Sverige, har Åkesson tidigare deklarerat.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) är dock av en annan uppfattning och menar att ”möjligheten till delaktighet i beslutsfattandet i det som angår medborgarna lokalt är en väg in i det svenska samhället”.

– Vi finns i en nordisk tradition och en nordisk gemenskap där vi har skiljt på nationella angelägenheter som är exklusiva för medborgare, och att efter en tid släppa in människor i lokalsamhället i en delaktighet som påverkar människor lokalt men som inte är avgörande för landet Sveriges vägval framåt, påstår han vidare.

Gemensamma spelregler

Ebba Buschs partikamrat, Alice Teodorescu Måwe, krävde nyligen att den som ska beviljas svenskt medborgarskap först måste skriva under en lojalitetsförklaring till Israel, men Busch vill inte kommentera det utspelet i detalj.

– Vi vill ju att Sverige ska kunna ha ett inkluderande större ’vi’, men då måste det vara glasklart vilka spelregler som gäller vid det här middagsbordet. Annars får man inte äta här. Annars finns det inte en plats för dig vid det här bordet. Då finns det inte ett medborgarskap. Då finns det inte en rösträtt för dig.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här hugger Abdullah mot polismannens njurar

Migrantvåldet

publicerad Igår 20:19
– av Jan Sundstedt
23-årige Abdullah Khan fångades på film under vansinnesattacken mot en ung polis som promenerade i centrala Dublin.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En 23-årig migrant har häktats efter att ha attackerat och knivhuggit en ung irländsk polis mitt på dagen i Dublins centrum. Attacken, som fångades på film, skedde helt oprovocerat när polisen var på patrull under tisdagen.

Gärningsmannen Abdullah Khan greps på platsen efter det brutala överfallet som inträffade på Capel Street i centrala Dublin tisdag eftermiddag vid 18-tiden. Den angripne polisen, en ung aspirant som var ute på högsynlighetspatrull tillsammans med en kollega, fick vårdas på sjukhus för skador som mirakulöst inte blev livshotande.

Abdullah som är andra generationens invandrare och fötts i Irland med adress i norra Dublin, anklagas för misshandel samt innehav av en så kallad Tactix-kniv.

Vid torsdagens häktningsförhandling i Dublin District Court kom den 23-årige mannen inte med någon begäran om frigivning och satt tyst genom hela den korta förhandlingen.

Oprovocerat dödligt våld mitt på dagen

Attacken beskrivs av myndigheterna som helt oprovocerad och ägde rum mitt i stadens centrum när polisen utförde sitt vanliga arbete. Plötsligt dyker Abdullah upp på gatan med kniven i beredskap när händelsen fångas på film. Han går direkt till anfall bakifrån mot den unga polismannen och gör ett försök att hugga honom med kniven mot njursidan av ryggen.

Mirakulöst nog träffar han dåligt med kniven och de två polismännen lyckas komma till fattning och efter en batalj med tårgas och batonger avväpna och gripa  mannen.

Den skadade polisen har sedan dess skrivits ut från sjukhuset.

— Kvällens oprovocerade överfall är en indikation på vad polisen kan möta när de är ute i tjänst för att skydda människor, sade biträdande kommissarie Paul Cleary till Roscommon Herald.

Irlands premiärminister Micheál Martin fördömde händelsen och beskrev den som ”chockerande”. Även justitieminister Jim O’Callaghan och oppositionsledaren Mary Lou McDonald uttryckte sitt fördömande av det oprovocerade våldet.

Abdullah ska nästa gång inställa sig inför Cloverhill District Court den 6 augusti i väntan på åklagarens direktiv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Anti-invandringsprotester sveper över Polen

Migrationskrisen i Europa

publicerad 21 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Polen protester mot invandring 19 juli 2025
Enligt uppgifter samlades tusentals människor i samband invandringskritiska demonstrationer i Polen den gångna lördagen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tusentals människor deltog under lördagen i samordnade protester mot invandring i ett dussintal städer runtom i Polen. Demonstrationerna, som organiserades av det nationalistiska oppositionspartiet Konfederationen, möttes på flera håll av motdemonstrationer och har väckt livlig politisk debatt.

Protesterna, som hölls under parollen ”Stoppa invandringen”, samlade stora folksamlingar i städer som Warszawa, Krakow, Wrocław och Katowice, rapporterar den brittiska statskanalen BBC. Den största demonstrationen ägde rum i Katowice, där lokala medier uppgav runt 3 000 deltagare.

I Warszawa hölls samtidigt mindre motdemonstrationer av vänsterorienterade grupper, som framförde budskap om solidaritet med migranter och asylrätt. På vissa håll rapporterades spänningar mellan grupperna, men enligt polisen utbröt inga allvarligare våldsincidenter.

Arrangörerna och flera framstående politiker, inklusive politiker från det konservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS), hävdade att Polen står inför en ”växande våg av illegal migration”.

Dessa och flera andra talare krävde även hårdare gränskontroller, militära befogenheter för gränsvakter och regeringens avgång.

Översättning: ”Det polska folket visar stor styrka i dag. Deltagandet i protester över hela landet är ett tydligt tecken på att medborgarna förväntar sig omedelbara förändringar i myndigheternas sätt att hantera invandringskrisen, och de är redo att gå ut på gatorna för att kräva det”.

Slagord mot EU

Många demonstranter bar polska flaggor, höll upp banderoller med budskap som ”Stoppa migrantinvasionen” och ropade slagord mot EU:s migrationspolitik.

Under vissa demonstrationer hölls en tyst minut för en ung polsk kvinna som nyligen mördades i Toruń – ett fall där en utländsk medborgare misstänks och som använts av högerpolitiker som argument i debatten.

Demonstrationerna ägde rum bara någon vecka efter att den polska regeringen återinfört tillfälliga gränskontroller mot Tyskland och Litauen, med hänvisning till oro över flyktingströmmar och anklagelser om att Berlin skickar asylsökande över gränsen – ett påstående som avvisats av tyska myndigheter.

Polens migrationsdebatt har intensifierats i takt med nya EU-beslut om gemensam asylpolitik och ökade spänningar kring landets östra gränser.

Samtidigt visar officiella siffror att antalet migranter som anländer till Polen i år är lägre jämfört med tidigare år, trots att frågan upptar en allt större plats i den politiska debatten.

Regeringen har, förutom nya gränskontroller, infört hårdare regler för asylsökande och utlovat ytterligare resurser till gränsbevakningen.

Frågan om migration förväntas förbli ett av de mest polariserande ämnena i polsk politik under den närmaste tiden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trots Tidöavtalet – Sverige beviljar näst flest medborgarskap per capita i EU

Befolkningsutbytet i Väst

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Genrebild - syriska migranter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige sticker fortsatt ut som ett av Europas allra mest gränslösa och generösa länder när det gäller att bevilja medborgarskap till migranter.

Enligt färsk statistik från Eurostat delar Sverige, bortsett från det lilla Luxemburg, ut flest medborgarskap per capita i hela EU. Detta trots att de styrande Tidöpartierna utlovat ett ”paradigmskifte” i invandringspolitiken.

Under 2023 beviljade Spanien flest medborgarskap i absoluta tal, med över 240 000 nya pass, följt av Italien (214 000) och Tyskland (200 000). Men när siffrorna istället sätts i relation till befolkningens storlek ändras bilden dramatiskt.

Då är det storhertigdömet Luxemburg med sina blott 680 000 invånare som toppar listan med 8,8 medborgarskap per tusen invånare, följt av Sverige på en andraplats med 6,4. Spanien hamnar på tredje plats med 5,0, och Italien sjunker till femte plats med 3,6.

Sverige utmärker sig även i naturaliseringsgrad – andelen utländska medborgare bosatta i landet som får medborgarskap. Med 7,9 procent toppade Sverige EU under 2023, vilket innebär att nästan åtta av hundra utländska medborgare i landet blev svenska medborgare. Rumänien följde med 5,9 procent och Italien med 4,1 procent. EU-genomsnittet låg i jämförelse på 2,6 procent.

Det kan noteras att Tidöpartierna gick till val på en hårdare invandringspolitik och har lovat att skärpa medborgarskapsreglerna, bland annat genom att förlänga bosättningstiden från dagens fem år till minst åtta år, samt införa krav på kunskaper i svenska och en lojalitetsförklaring. Trots detta beviljades 66 000 medborgarskap under 2024, enligt Migrationsverket, bara en marginell minskning från 68 000 året innan.

Intern frustration

Bristen på konkreta åtgärder för att stoppa massmigrationen har fått många sverigedemokrater att reagera med frustration – även högt uppsatta sådana.

I november förra året krävde exempelvis riksdagsledamoten Josef Fransson ett moratorium för medborgarskap i en skriftlig fråga till regeringen och konstaterade att ”trots mandatet vi fick av väljarna fortsätter Sverige att frikostigt dela ut medborgarskap till utlänningar som inte uppfyller de krav som stipuleras i Tidöavtalet”.

Han framhöll att antalet nya medborgarskap som beviljades under den M-ledda regeringens styre 2023 motsvarade hela Skövdes befolkning.

Frågetecken kring Moderaternas intentioner

I januari 2025 presenterades utredningen ”Skärpta krav för svenskt medborgarskap”, som föreslår längre bosättningstid och krav på egenförsörjning. Men reformerna väntas inte träda i kraft förrän den 1 juni 2026, vilket innebär att Sverige tills dess fortsätter att följa dagens mer generösa regler.

Många bedömare ifrågasätter dock vilken effekt de föreslagna förändringarna faktiskt kommer att få i praktiken. Kritiker betonar att Sverige fortsatt har en storskalig massmigration och att regeringen snarare borde storsatsa på ambitiösa program för återvandring för att få bukt med de invandringsrelaterade problemen.

Flera bedömare har också ifrågasatt om Moderaterna och de övriga liberala regeringspartierna överhuvudtaget har en genuin vilja att förändra Sveriges migrationspolitiska kurs. Kritikerna menar att det i stor utsträckning handlar om retorik och symboliska utspel – i syfte att behålla makten, inte förlora väljare och upprätthålla samarbetet med Sverigedemokraterna, vars stöd regeringen är beroende av.

Flest nya medborgarskap per capita i EU (2023)

1. Luxemburg - 8,8 (per 1000 invånare)

2. Sverige - 6,4

3. Spanien - 5,0

4. Belgien - 4,7

5. Italien - 3,6

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad 9 juni 2025
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

115 470 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.