MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 29 maj 2025

torsdag 29 maj 2025

Karl Hedin: ”Skogsjättarna pressar på för att skjuta fler älgar”

Den biologiska mångfalden

publicerad 21 oktober 2024
– av Jan Sundstedt
Karl Hedin kallar Skogsstyrelsens siffror för felaktiga och menar att skadorna som skogsbolagen påstår orsakas av älgstammen är nonsens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den svenska älgstammen är under allt större press när stora skogsbolag intensifierar jakten, och enligt jägare och skogsägare sker det under hot och påtryckningar.

TV4:s Kalla Fakta har i en omfattande kartläggning avslöjat hur skogsbolagen Sveaskog och Holmen använder sin makt för att påverka älgjakten, och att jägare riskerar att förlora sina marker om de inte följer bolagens krav.

Jan-Erik Lindholm, jägare från Hornmyr i Västerbotten, är en av många som vittnar om den press som utövas av skogsbolagen för att skjuta allt fler älgar.

Skogsbolagen har drivit en rättslig process som nu resulterat i att området han jagat i sedan barnsben upplösts.

Det är för jävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han.

Han förklarar vidare att jägarlaget försökt vara försiktiga med älgstammen under årtionden, men att bolagens krav hotar älgens framtid.

Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, menar Jan-Erik Lindholm.

Hot och påtryckningar

Kartläggningen från Kalla Fakta visar att pressen på jägarna inte är begränsad till Hornmyr. Av 398 tillfrågade jaktledare uppger 58 – vilket är mer än var sjunde jaktledare – att de mottagit hot om att förlora jakträtten om de inte uppfyller bolagens avskjutningsmål.

Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson, jaktledare utanför Lycksele.

En annan jägare, Calle Franklin, berättar hur han på ett möte i mars där han representerade Jägareförbundet bevittnade hur två jaktledare pressades att avgå efter att de ville spara älgkor.

Vi förstod alla vad ’andra åtgärder’ innebar. Då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt att vi inte tar den striden, säger han.

Älg
I skottlinjen för ett flertal stora skogsbolag. Foto: Ryan Hagerty

Karl Hedin: ”Skogsbolagen överdriver”

Den välkände skogsägaren Karl Hedin, som häromveckan lämnade i en stämningsansökan mot svenska staten i ett uppmärksammat fall av hävdat rättsövergrepp mot honom, har också riktat skarp kritik mot de skogsbolag han menar överdriver älgens skogsskador för att kunna motivera en mer intensiv jakt.

Hedin, som äger 40 000 hektar skog och flera sågverk, har själv genomfört mätningar på sina marker och menar att de officiella rapporterna inte stämmer överens med verkligheten.

Jag ser inga förluster alls. Metoden visar fel. Det är en projicering på framtida skador, som inte stämmer med verkligheten, säger Karl Hedin.

Skogsstyrelsen avvisar kritiken

Skogsstyrelsen, som ansvarar för den officiella älgbetesinventeringen (Äbin), håller dock inte med och hänvisar till att metoden är väl beprövad och statistiskt korrekt.

Vi har ju professionella entreprenörer som utför inventeringen och vi måste lita på det jobb som de gör. Vi har ju också gjort en prövning tillsammans med SLU att metoden är statistiskt korrekt, säger Ebba Henning Planck viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Trots att älgstammen har minskat med en fjärdedel på mindre än tio år har de rapporterade betesskadorna enligt Äbin legat kvar på samma nivåer – något som Hedin ifrågasätter.

Äbin visar fel om man hade tänkt sig att projicera på kvalitetsskador i framtiden. Den behövs inte, lägg ner, konstaterar Karl Hedin.

Fakta: Karl Hedin

  • Född: 1949
  • Yrke: Skogsägare, entreprenör, och ägare till Karl Hedin AB, ett av Sveriges största privatägda sågverksföretag.
  • Markinnehav: Äger cirka 40 000 hektar skog i Sverige samt flera sågverk.
  • Kritik mot älgjakten: Har varit en framstående röst mot överdriven avskjutning av älgstammen och ifrågasatt den officiella älgbetesinventeringen (Äbin).
  • Rättsprocess: År 2018 greps Karl Hedin misstänkt för att ha planerat illegal vargjakt. Han satt häktad i 31 dagar utan att åtal väcktes. I mars 2021 friades Hedin från alla anklagelser, efter att rätten konstaterat att bevisningen, baserad på avlyssnade samtal och indicier, var otillräcklig.
  • Rättsröta och häxjakt: Hedin har kritiserat rättsväsendet för vad han menar var en orättvis behandling och en "häxjakt" mot honom, där polis och åklagare drev fallet trots bristande bevisning. Karl Hedin har nu inlett en stämningsansökan mot svenska staten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Privatpersoner får betalt för att rädda naturen från invasiva arter

Den biologiska mångfalden

publicerad Igår 7:04
– av Redaktionen
Blomsterlupiner är vackra - men mycket invasiva.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Genom ett mobilspel kan privatpersoner ”spela” genom att ge sig ut i naturen, rensa bort invasiva växter och dessutom få betalt för sina insatser. I år testar sju kommuner mobilspelet.

Mobilspelet Crowdsorsa har använts i Finland i tre år i rad, där man förra året tog bort invasiva växter från 7000 observationer. Det finns även i Kanada.

I år prövar Hagfors, Örebro, Sunne, Karlsborg, Lilla Edet, Tanum och Falun att använda sig av spelet. Det går ut på att privatpersoner hittar invasiva växter, antingen via kartan i appen eller själv, rensar bort dem och får betalt. Som bevis ska man filma före och efter rensning.

Årets budget i Sverige ligger totalt på 126 000 kronor som privatpersoner kan ”spela” om. Som mest kan man tjäna 200 kronor per timme, där kommunen ansvarar för att betala ut belöningen.

”Kul sätt att jobba”

Förra året användes det även framgångsrikt i Hagfors och Örebro. I Hagfors spelade totalt 17 olika lag.

Spelarna skötte sig bra! Vi tycker att det är ett kul sätt att jobba med invasiva främmande arter och ett bra sätt att nå ut till allmänheten och framför allt ungdomar med kunskap om invasiva arter, säger kommunekologen Katarina Karlsson i Hagfors kommun till Natursidan.

Invasiva arter sprider sig ofta snabbt och kan tränga undan de ursprungliga arterna, vilket i sin tur kan skada ekosystemet. Spelet startar redan i juni, där man bland annat kommer att rensa bort lupin, jättebalsamin och kanadensiskt gullris.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trana sätter nytt rekord

Den biologiska mångfalden

publicerad 13 maj 2025
– av Redaktionen
Lady B ringmärktes redan 1997.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.

Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.

I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.

I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.

Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.

Fakta: Trana (Grus grus)

Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Game of Thrones-varg återskapad

Den biologiska mångfalden

publicerad 9 april 2025
– av Redaktionen
Idag lever de tre valparna på hemlig ort, omgärdade av stängsel och övervakade av säkerhetspersonal, drönare och kameror.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tre valpar av jättevarg, även kallad skräckvarg, har nu återskapats av forskare i Texas. Det är det första framgångsrika fallet i världen av så kallad ”de-extinction” – återupplivandet av ett tidigare utdött djur.

Vargarten Aenocyon  dog ut för ungefär 12 500 år sedan och levde i Nordamerika. Den var större än dess nu levande släkting vargen och kunde bli omkring 1,5 meter i höjd samt väga mellan 50 till 80 kilo. Den hade också tjockare päls och bredare käke än vår nutida varg.

Forskare vid biotech-företaget Colossal Bioscience har hämtat dna från fossiler av den utdöda jättevargen för att sedan sedan undersökas för att fastställa genetiska egenskaper som färg, päls och storlek. Sedan har informationen använts för att modifiera celler hos den nutida släktingen gråvarg. Totalt har man gjort 20 genmodifieringar i 14 olika gener. Friska utvecklade embryon överfördes sedan till tamhundar, som var stora blandrashundar, som sedan fungerade som surrogatmammor.

Vårt team tog DNA från en 13.000 år gammal tand och en 72.000 år gammal skalle och skapade friska vargvalpar, Ben Lamm, Colossals medgrundare och VD, enligt CNN.

Den första oktober 2024 föddes två hanvalpar och i januari i år föddes även en tik.

Game of Thrones författare investerar

Jättevargen, känd som ”dire wolf” på engelska, har gjort starka avtryck i populärkulturen – inte minst i böcker, filmer och tv-serier. Mest känd är den från fantasyserien Game of Thrones, där familjen Stark har en skräckvarg som sitt husdjur och vapensymbol.

Faktiskt är det så att författaren bakom bokserien, George R R Martin, är med som investerare till bolaget och de genmodifierade vargarna. Han är också ”kulturell rådgivare” åt företaget, som även skickat ut en pressrelease kring artens kulturella inflytande. Böckerna gjordes även till en populär tv-serie av HBO.

Hanarna har fått namnen Romulus och Remus, samtidigt som tikvalpen fått namnet Khaleesi, vilket är en titel som karaktären Daenerys har i bokserien – som visserligen inte ingår i Stark-familjen, utan i Targaryen som har en drake på sitt sigill.

Inte en ”skräckvarg”

Även om forskarna bakom de genmodifierade valparna menar att det handlar om ”de-extinction”, påpekar andra forskare att det inte riktigt är så det ligger till. Likheterna är främst i utseendet, inte i själva dna:t.

Det här är en gråvarg med modifierad arvsmassa, inte en ”skräckvarg”, säger arvsmasseforskare Emily Roycroft till ABC. De genetiska ändringarna kan ha gett dessa vargar en ljusare päls för att påminna om en skräck – men vad som gör en art är mer än bara ytan.

Biotech-företaget betonar att målet inte är att återskapa arter med exakt genetisk identitet, utan att skapa så kallade ”funktionella kopior”. Tekniken bakom jättevargen hoppas man även kunna använda för att hjälpa utrotningshotade djur.

Vårt mål med de-extinction är alltid att skapa funktionella kopior av dessa utrotade arter. Vi fokuserade på att funktionella kopior som vi visste skulle leda till en av dessa nyckelegenskaper, säger Beth Shapiro, Colossals vetenskapliga chef.

Hemlig ort

Idag lever de tre valparna på hemlig ort i ett 2 000 hektar stort område med ett tre meter högt stängsel och övervakas ständigt av säkerhetspersonal, drönare och även kameror. Valparna är vana vid människor, men inte tama, och befinner sig fortfarande i en ungdomsfas.

Vi ser fortfarande en hel del ungdomsbeteenden. Vi har inte sett dem uttrycka alla sina beteenden fullt ut, säger Matt James, Colossals djurchef. De är en fantastisk möjlighet för oss att lära oss massor om utrotning, om kloning, om genetisk redigering och alla effekter efter det.

Colossol arbetar också mot att återuppliva mammuten, dronten och den tasmanska tigern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordfå vargar väcker misstankar om illegal jakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 april 2025
– av Redaktionen
Att bevisa illegal jakt är mycket svårt - och kräver i princip att skyldiga tas på bar gärning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under årets inventering rapporterades rekordlåga antal vargar i Sverige, särskilt i Värmland och Dalarna. Minskningen väcker misstankar om utbredd illegal jakt.

I Dalarna har antalet vargrevir minskat med 72 procent på tio år – från elva revir vintern 2012–2013 till endast 3,08 i år. I Värmland fanns 14 revir med valpar under vintern 2021–2022, men i år har man bara hittat fyra.

Trots att licensjakt på varg sker årligen brukar nya revir bildas, men varför antalet nu har sjunkit så kraftigt är ännu oklart.

Vi finner ingen bra förklaring till varför det blivit som det blivit. Licensjakten kan inte ensam stå för den här minskningen, säger David Höök på länsstyrelsen i Värmland, till Jaktjournalen.

Enligt Artdatabanken är vargens största hot i Sverige – liksom i Norge – bristande acceptans hos delar av befolkningen. Illegal jakt pekas dessutom ut som ett allvarligt hot mot artens överlevnad.

”Svårt att bevisa något”

Magnus Orrebrant, ordförande i Rovdjursföreningen, menar att det råder en utbredd tystnadskultur bland jägare och även hos myndigheter. Han lyfter bland annat en händelse när en länsstyrelse publicerade en film med uppmaning om hjälp att bekämpa illegal jakt där filmklippet drogs tillbaka efter kraftiga reaktioner från jaktföreningar.

Länsstyrelsen är ju himla försiktiga med att uttala sig. De säger inte längre rakt ut att det handlar om illegal jakt, men konstaterar att vargarna försvinner, säger han till Natursidan.

– Jag förstår inte varför det är så svårt att kalla en spade för en spade. Varför törs inte myndigheter och politiker tala klarspråk om illegal jakt?

Enligt Orrebrant har det även försvunnit vargar i Dalsland och Småland, men att bevisa illegal jakt är svårt och jägare behöver i princip tas på bar gärning.

Jag får samtal från medlemmar som tipsar mig om händelser, men det är svårt att bevisa något, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.