MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 16 augusti 2025

lördag 16 augusti 2025

 

Karl Hedin: ”Skogsjättarna pressar på för att skjuta fler älgar”

Den biologiska mångfalden

publicerad 21 oktober 2024
– av Jan Sundstedt
Karl Hedin kallar Skogsstyrelsens siffror för felaktiga och menar att skadorna som skogsbolagen påstår orsakas av älgstammen är nonsens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den svenska älgstammen är under allt större press när stora skogsbolag intensifierar jakten, och enligt jägare och skogsägare sker det under hot och påtryckningar.

TV4:s Kalla Fakta har i en omfattande kartläggning avslöjat hur skogsbolagen Sveaskog och Holmen använder sin makt för att påverka älgjakten, och att jägare riskerar att förlora sina marker om de inte följer bolagens krav.

Jan-Erik Lindholm, jägare från Hornmyr i Västerbotten, är en av många som vittnar om den press som utövas av skogsbolagen för att skjuta allt fler älgar.

Skogsbolagen har drivit en rättslig process som nu resulterat i att området han jagat i sedan barnsben upplösts.

Det är för jävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han.

Han förklarar vidare att jägarlaget försökt vara försiktiga med älgstammen under årtionden, men att bolagens krav hotar älgens framtid.

Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, menar Jan-Erik Lindholm.

Hot och påtryckningar

Kartläggningen från Kalla Fakta visar att pressen på jägarna inte är begränsad till Hornmyr. Av 398 tillfrågade jaktledare uppger 58 – vilket är mer än var sjunde jaktledare – att de mottagit hot om att förlora jakträtten om de inte uppfyller bolagens avskjutningsmål.

Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson, jaktledare utanför Lycksele.

En annan jägare, Calle Franklin, berättar hur han på ett möte i mars där han representerade Jägareförbundet bevittnade hur två jaktledare pressades att avgå efter att de ville spara älgkor.

Vi förstod alla vad ’andra åtgärder’ innebar. Då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt att vi inte tar den striden, säger han.

Älg
I skottlinjen för ett flertal stora skogsbolag. Foto: Ryan Hagerty

Karl Hedin: ”Skogsbolagen överdriver”

Den välkände skogsägaren Karl Hedin, som häromveckan lämnade i en stämningsansökan mot svenska staten i ett uppmärksammat fall av hävdat rättsövergrepp mot honom, har också riktat skarp kritik mot de skogsbolag han menar överdriver älgens skogsskador för att kunna motivera en mer intensiv jakt.

Hedin, som äger 40 000 hektar skog och flera sågverk, har själv genomfört mätningar på sina marker och menar att de officiella rapporterna inte stämmer överens med verkligheten.

Jag ser inga förluster alls. Metoden visar fel. Det är en projicering på framtida skador, som inte stämmer med verkligheten, säger Karl Hedin.

Skogsstyrelsen avvisar kritiken

Skogsstyrelsen, som ansvarar för den officiella älgbetesinventeringen (Äbin), håller dock inte med och hänvisar till att metoden är väl beprövad och statistiskt korrekt.

Vi har ju professionella entreprenörer som utför inventeringen och vi måste lita på det jobb som de gör. Vi har ju också gjort en prövning tillsammans med SLU att metoden är statistiskt korrekt, säger Ebba Henning Planck viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Trots att älgstammen har minskat med en fjärdedel på mindre än tio år har de rapporterade betesskadorna enligt Äbin legat kvar på samma nivåer – något som Hedin ifrågasätter.

Äbin visar fel om man hade tänkt sig att projicera på kvalitetsskador i framtiden. Den behövs inte, lägg ner, konstaterar Karl Hedin.

Fakta: Karl Hedin

  • Född: 1949
  • Yrke: Skogsägare, entreprenör, och ägare till Karl Hedin AB, ett av Sveriges största privatägda sågverksföretag.
  • Markinnehav: Äger cirka 40 000 hektar skog i Sverige samt flera sågverk.
  • Kritik mot älgjakten: Har varit en framstående röst mot överdriven avskjutning av älgstammen och ifrågasatt den officiella älgbetesinventeringen (Äbin).
  • Rättsprocess: År 2018 greps Karl Hedin misstänkt för att ha planerat illegal vargjakt. Han satt häktad i 31 dagar utan att åtal väcktes. I mars 2021 friades Hedin från alla anklagelser, efter att rätten konstaterat att bevisningen, baserad på avlyssnade samtal och indicier, var otillräcklig.
  • Rättsröta och häxjakt: Hedin har kritiserat rättsväsendet för vad han menar var en orättvis behandling och en "häxjakt" mot honom, där polis och åklagare drev fallet trots bristande bevisning. Karl Hedin har nu inlett en stämningsansökan mot svenska staten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 augusti 2025
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ny jätteinsekt upptäckt i Australien

Den biologiska mångfalden

publicerad 5 augusti 2025
– av Redaktionen
Acrophylla alta lever i ett mycket begränsat område av högt belägen regnskog.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Forskare har upptäckt en ny art av vandrande pinne. Insekten, som kan bli nästan en halvmeter lång, uppges kunna vara Australiens tyngsta.

Det var på hög höjd i Atherton Tablelands i norra Queensland i Australien som man hittade den vandrande pinnen. Forskare vid James Cook University hjälpte till att identifiera den nya arten som man kallar för Acrophylla alta. Det mest märkvärdiga med insekten är dess längd och särskilt dess vikt: Den kan bli 40 centimeter lång och väga cirka 44 gram, vilket är något mindre än vikten av en golfboll.

Det finns längre stickinsekter, men de är ganska lätta, säger professor Angus Emmott i ett pressmeddelande. Enligt vad vi vet hittills är detta Australiens tyngsta insekt.

Det var genom äggen som forskarna kunde identifiera att det var en ny art, eftersom inga arter av vandrande pinnar har likadana ägg.

De har alla olika ytor och olika texturer och gropar, och de kan ha olika former, säger han.

Det är inte ovanligt att man upptäcker nya insektsarter, men anledningen till att just denna tunga insekt gått obemärkt förbi är troligen på grund av dess levnadsmiljö. Dessa insekter lever i ett begränsat område högt belägen regnskog och lever högt uppe i trädkronorna. Emmott tror också att det är just deras livsmiljö som gjort dem så pass stora.

De lever i en sval, fuktig miljö, säger han. Deras kroppsvikt hjälper dem troligen att överleva de kallare förhållandena, och det är därför de har utvecklats till dessa stora insekter under miljontals år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Formgivare: ”Svenskt virke håller inte längre måttet”

Den biologiska mångfalden

publicerad 3 augusti 2025
– av Redaktionen
Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt när skogen avverkas innan den fått växa klart.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rickard Nordström, formgivare och möbelsnickare, menar att Sveriges skogsbruk har förlorat fokus på kvalitet. I en debattartikel i Bonnierägda DN kritiserar han den svenska skogsindustrins jakt på volym framför värde – och uppmanar till en ny skogsstrategi.

Medan Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror lever vi med en paradox: för att få tag på riktigt bra trä tvingas svenska hantverkare och möbeltillverkare importera virke från Östeuropa. Det menar formgivaren och möbelsnickaren Rickard Nordström, som i en debattartikel i slår larm om svensk skogsindustris fokus på kvantitet framför kvalitet.

”Sverige är världens näst största exportör av sågade barrträvaror och en av de främsta exportörerna av massa och papper. Vi har mer produktiv skog per invånare än något annat land – ändå råder brist på trä: det trä som ska synas, kännas, levas med”, skriver Nordström.

Monokultur har ersatt mångfald

Efter att ha rest genom hela landet från Skåne till Norrbotten beskriver Nordström hur Sveriges skogar har förvandlats till monokulturer av planterad gran och tall, även på marker där lövträd naturligt växte tidigare.

”Överallt möts man av samma bild: ett land draperat i monokulturens grågrönhet – planterad gran, planterad tall, och självsådd björk, i ständig växelverkan”, säger han.

Enligt Nordström har detta lett till att träd som inte passar den sydsvenska jordmånen eller klimatet planterats på fel platser, vilket resulterat i ”snabbtväxande men lågkvalitativ skog”.

Problemet förstärks av att träden inte får växa färdigt innan de tas ner. ”På stubbarna syns det: träden får inte utvecklas, de hinner knappt bli träd”, konstaterar han.

Spill har blivit huvudprodukt

Det som tidigare var restprodukter från skogsbruket – massaved, flis och emballage – har enligt Nordström blivit huvudprodukt. Samtidigt produceras ”nästan inget av det skogen en gång gav: hållbart vackert virke för byggnader och inredningsindustrin”.

Nordström, som arbetat med trä från hela världen i över 60 år, ser detta som en ironisk utveckling när världen samtidigt möbleras med träd från Östeuropa som fått växa under lång tid.

”I södra och mellersta Sverige hade vi kunnat odla ädellövträd av högsta kvalitet – björk, al, ask, lönn, alm och ek – om bara viljan funnits att tänka långsiktigt”, menar han.

Kräver kulturförändring

Lösningen ligger enligt Nordström inte i teknologi utan i attityd. Medan svensk skogsindustri ”domineras av otålighet och bulkproduktion”, kräver ädellövskog ”omvårdnad, kunskap, tid – och en kultur av förvaltarskap”.

Han framhåller att riktigt trä inte kan stressas fram: ”Det bildas bara en årsring per år, och de ska helst sitta tätt.”

Ett långsamt växande träd fungerar dessutom som kolsänka i upp till 150 år, och om det sedan blir till byggnad, inredning eller möbler som varar lika länge förlängs kretsloppet ytterligare.

Förslag på ny skogsstrategi

Nordström uppmanar till en ny skogsstrategi där ”staten, kyrkan, akademierna och långsiktiga privata skogsägare avsätter mark för kvalitativ ädellövskog, med omloppstider på 80 till 200 år”.

”Det kräver bara att vi planterar rätt träd på rätt plats, vårdar dem i början – och sedan överlåter skörden åt en annan generation”, förklarar han.

Detta beskriver han som ”en investering i framtidens industri, arkitektur, kulturarv och klimat” som inte kräver genmodifierade plantor eller ny teknologi.

”Det är inte teknologi vi saknar – det är tålamod, en motkraft till kvartalsekonomi”, avslutar Nordström sin appell för en mer långsiktig syn på svensk skogsskötsel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.