Annons:

Karl Hedin: ”Skogsjättarna pressar på för att skjuta fler älgar”

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 21, 2024 – av Jan Sundstedt
Karl Hedin kallar Skogsstyrelsens siffror för felaktiga och menar att skadorna som skogsbolagen påstår orsakas av älgstammen är nonsens.

Den svenska älgstammen är under allt större press när stora skogsbolag intensifierar jakten, och enligt jägare och skogsägare sker det under hot och påtryckningar.

TV4:s Kalla Fakta har i en omfattande kartläggning avslöjat hur skogsbolagen Sveaskog och Holmen använder sin makt för att påverka älgjakten, och att jägare riskerar att förlora sina marker om de inte följer bolagens krav.

Jan-Erik Lindholm, jägare från Hornmyr i Västerbotten, är en av många som vittnar om den press som utövas av skogsbolagen för att skjuta allt fler älgar.

Skogsbolagen har drivit en rättslig process som nu resulterat i att området han jagat i sedan barnsben upplösts.

Annons:

Det är för jävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han.

Han förklarar vidare att jägarlaget försökt vara försiktiga med älgstammen under årtionden, men att bolagens krav hotar älgens framtid.

Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, menar Jan-Erik Lindholm.

Hot och påtryckningar

Kartläggningen från Kalla Fakta visar att pressen på jägarna inte är begränsad till Hornmyr. Av 398 tillfrågade jaktledare uppger 58 – vilket är mer än var sjunde jaktledare – att de mottagit hot om att förlora jakträtten om de inte uppfyller bolagens avskjutningsmål.

Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson, jaktledare utanför Lycksele.

En annan jägare, Calle Franklin, berättar hur han på ett möte i mars där han representerade Jägareförbundet bevittnade hur två jaktledare pressades att avgå efter att de ville spara älgkor.

Vi förstod alla vad 'andra åtgärder' innebar. Då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt att vi inte tar den striden, säger han.

Älg
I skottlinjen för ett flertal stora skogsbolag. Foto: Ryan Hagerty

Karl Hedin: "Skogsbolagen överdriver"

Den välkände skogsägaren Karl Hedin, som häromveckan lämnade i en stämningsansökan mot svenska staten i ett uppmärksammat fall av hävdat rättsövergrepp mot honom, har också riktat skarp kritik mot de skogsbolag han menar överdriver älgens skogsskador för att kunna motivera en mer intensiv jakt.

Hedin, som äger 40 000 hektar skog och flera sågverk, har själv genomfört mätningar på sina marker och menar att de officiella rapporterna inte stämmer överens med verkligheten.

Jag ser inga förluster alls. Metoden visar fel. Det är en projicering på framtida skador, som inte stämmer med verkligheten, säger Karl Hedin.

Skogsstyrelsen avvisar kritiken

Skogsstyrelsen, som ansvarar för den officiella älgbetesinventeringen (Äbin), håller dock inte med och hänvisar till att metoden är väl beprövad och statistiskt korrekt.

Vi har ju professionella entreprenörer som utför inventeringen och vi måste lita på det jobb som de gör. Vi har ju också gjort en prövning tillsammans med SLU att metoden är statistiskt korrekt, säger Ebba Henning Planck viltspecialist på Skogsstyrelsen.

Trots att älgstammen har minskat med en fjärdedel på mindre än tio år har de rapporterade betesskadorna enligt Äbin legat kvar på samma nivåer – något som Hedin ifrågasätter.

Äbin visar fel om man hade tänkt sig att projicera på kvalitetsskador i framtiden. Den behövs inte, lägg ner, konstaterar Karl Hedin.

Fakta: Karl Hedin

  • Född: 1949
  • Yrke: Skogsägare, entreprenör, och ägare till Karl Hedin AB, ett av Sveriges största privatägda sågverksföretag.
  • Markinnehav: Äger cirka 40 000 hektar skog i Sverige samt flera sågverk.
  • Kritik mot älgjakten: Har varit en framstående röst mot överdriven avskjutning av älgstammen och ifrågasatt den officiella älgbetesinventeringen (Äbin).
  • Rättsprocess: År 2018 greps Karl Hedin misstänkt för att ha planerat illegal vargjakt. Han satt häktad i 31 dagar utan att åtal väcktes. I mars 2021 friades Hedin från alla anklagelser, efter att rätten konstaterat att bevisningen, baserad på avlyssnade samtal och indicier, var otillräcklig.
  • Rättsröta och häxjakt: Hedin har kritiserat rättsväsendet för vad han menar var en orättvis behandling och en "häxjakt" mot honom, där polis och åklagare drev fallet trots bristande bevisning. Karl Hedin har nu inlett en stämningsansökan mot svenska staten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Blåvalen återtar gamla vatten

Den biologiska mångfalden

Publicerad augusti 26, 2026 – av Markus Andersson
En sillval simmar nära vattenytan och blåser ut luft
Sillvalen är den ena av två storväxta valarter som nu registreras oftare i sydöstra Atlanten.

Blåvalar och sillvalar registreras allt oftare utanför Namibia och Sydafrikas västkust. Fynden tyder på att två av havens största djur långsamt återtar vatten där de nästan utplånades av 1900-talets industriella valfångst.

Forskare har samlat observationer, strandningar och publicerade uppgifter från maj 1964 till mars 2025. Materialet gäller antarktisk blåval och sydlig sillval i sydöstra Atlanten.

Studien i African Journal of Marine Science redovisar 12 observationer av blåval, en strandning och fem tidigare publicerade uppgifter. För sillval sammanställdes 76 observationer och sex strandningar.

Antalen är fortfarande låga, men fynden har blivit betydligt vanligare. Av de bekräftade uppgifterna som forskarna granskade registrerades 95 procent mellan 2012 och 2025.

Våra resultat ger viktiga belägg för att dessa havets jättar sakta återhämtar sig från 1900-talets förödande kommersiella valfångst, som drev dem till randen av utrotning. Observationerna är fortfarande sällsynta, men de blir vanligare än under tidigare decennier, säger huvudförfattaren Bridget James vid University of Cape Town.

Fler observatörer – och fler valar

Utvecklingen måste ändå tolkas försiktigt. Många uppgifter kommer från fiskeriobservatörer och däggdjursobservatörer på fartyg som bland annat utfört seismiska undersökningar. Mer verksamhet till havs har också gett fler möjligheter att upptäcka valar.

Forskarna bedömer samtidigt att ökningen stämmer med en verklig återhämtning.

När populationerna långsamt byggs upp förväntar vi oss att valarna återtar delar av sitt historiska utbredningsområde. Ökningen av observationer och strandningar är förenlig med en gradvis återhämtning, även om mer övervakning till havs också kan bidra, säger medförfattaren Simon Elwen vid Sea Search och Stellenbosch University.

Antarktiska blåvalar uppskattas fortfarande bara motsvara omkring tre procent av beståndet före den industriella valfångsten. Populationen beräknas växa med fem till åtta procent per år.

Sillvalen har kommit längre. Beståndet uppskattas ha nått minst 30 procent av nivån före valfångsten och växer med omkring fyra till fem procent per år.

Mellan 1913 och 1978 dödades enligt studien uppskattningsvis 350 000 blåvalar och 725 000 sillvalar.

Gamla barnkammare tas i bruk igen

Historiska fångstuppgifter pekar på att Benguelaområdet en gång var både födosöksområde och barnkammare. Bland de nya fynden finns också kalvar: i Namibia gällde det en fjärdedel av blåvalsobservationerna och i Sydafrika omkring elva procent.

Underlaget är litet, men stärker enligt forskarna bilden av att valarna åter använder delar av sitt tidigare utbredningsområde.

Blåvalarna sågs främst från sen vår till höst på södra halvklotet. Sillvalar registrerades under större delen av året.

Forskarna efterlyser nu passiv akustisk övervakning och fler utbildade observatörer på fartyg. Det behövs för att avgöra hur valarna rör sig och vilka områden som är viktigast.

Återkomsten innebär också nya risker. Fartygskollisioner, fiskeredskap, undervattensbuller, föroreningar och klimatförändringar hotar fortfarande båda arterna. Vattnen utanför Namibia och Sydafrika har tidigare pekats ut som områden med hög kollisionsrisk.

Att de återvänder till sydöstra Atlanten betyder inte att blåvalen och sillvalen är fullt återhämtade. Bestånden har långt kvar till sina historiska nivåer, säger Bridget James.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pilgrimsfalken minskar kraftigt i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad augusti 20, 2026 – av Emil Fjellstedt
En pilgrimsfalk med utbredda vingar på en klippa.
En pilgrimsfalk med utbredda vingar på en klippa.

Den svenska pilgrimsfalken, länge en av naturvårdens tydligaste framgångshistorier, har på kort tid gått in i en ny nedgång. Ornitologer slår nu larm om tomma boplatser där arten tidigare häckat.

Vid förra sekelskiftet fanns det sannolikt tusentals häckande par i Sverige. Under 1900-talets senare del slog miljögifter hårt mot arten och pilgrimsfalken var nära att försvinna från landet.

Efter naturvårdsinsatser och ett långvarigt arbete för att minska miljögifterna vände utvecklingen. För några år sedan uppskattades den svenska stammen till omkring 650 häckande par, men nu syns åter tomma boplatser på flera håll.

Ornitologen Berth-Ove Lindström i Norrbotten har bevakat rovfågeln sedan 1980-talet och är aktiv i Pilgrimsfalk Sverige, en arbetsgrupp inom BirdLife Sverige som arbetar med arten. Lindström uppskattar att antalet häckande par har minskat med cirka 40 procent de senaste åren.

Jag känner en sorg. Man kommer till berg där det häckat pilgrimsfalk i 10–12 år och nu är det tomt igen, säger Berth-Ove Lindström till Sveriges Radio.

Fågelinfluensan pekas ut som trolig orsak

Pilgrimsfalk Sverige bedömer att fågelinfluensan sannolikt ligger bakom den snabba nedgången. Falken lever främst av andra fåglar, bland annat duvor, och kan därför riskera att smittas när den tar ett infekterat byte.

Arten kan också vara särskilt utsatt eftersom den är en flyttfågel och rör sig över stora områden där smittan förekommer.

Bryan Watts, chef för William & Mary’s Center for Conservation Biology i USA, beskriver samma oro för utvecklingen.

Vårt hopp står till att vår population av pilgrimsfalkar kan utveckla lite immunitet och att de kan härda ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vanligt bekämpningsmedel bromsar binas arbete

Den biologiska mångfalden

Publicerad augusti 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett honungsbi på en gul blomma.
Ett honungsbi på en gul blomma.

En ny studie visar att glyfosat kan bromsa honungsbins födosök och påverka ämnen i deras hjärnor – trots att medlet länge ansetts vara mindre riskfyllt för bina.

Glyfosat är ett av världens mest använda ogräsmedel och den verksamma substansen i flera bekämpningsmedel. Medlet verkar genom att blockera shikimatvägen, en process som växter behöver för att växa. Eftersom honungsbin saknar den processen har glyfosat länge ansetts vara mindre riskfyllt för dem.

Forskare vid Virginia Tech har nu undersökt hur honungsbin påverkas när de får i sig ämnet. Studien genomfördes med bin från samma kupor, som tränades att hämta sockerlösning från två konstgjorda matare.

Den ena mataren innehöll en sockerlösning utan tillsats, medan den andra innehöll glyfosat. Forskarna följde binas besök under tre dagar och analyserade även hjärnvävnad från en mindre grupp.

Resultaten, som publicerats i Journal of Experimental Biology, visar att bina som exponerats för glyfosat gjorde 13,4 procent färre födosök än bin i kontrollgruppen. Forskarna såg samtidigt förändringar i ämnen i binas hjärnor som har betydelse för deras beteende.

Färre födosök och förändrad hjärnkemi

Forskarna mätte bland annat tyramin, oktapamin och dopamin – signalämnen som är kopplade till insekters aktivitet och beteende. I den exponerade gruppen såg de förändringar i tyramin och ett samband mellan oktapamin och dess förstadier som inte fanns i kontrollgruppen.

Försöket omfattade 86 bin och genomfördes under kontrollerade förhållanden, så det visar inte ensamt hur en hel bikupa påverkas ute i landskapet. Men det ger ett konkret mått på en beteendeförändring som kan få följder i större skala.

För en koloni kan en minskning av födosöket med omkring 13 procent få betydelse. Om hela kolonin exponerades skulle det kunna minska pollineringseffektiviteten och honungsproduktionen och hota den långsiktiga stabiliteten, säger Margaret Couvillon, universitetslektor i entomologi vid Virginia Tech, i ett uttalande.

Att bina saknar shikimatvägen utesluter dock inte andra effekter. Forskarna hänvisar till tidigare studier om bland annat smak, inlärning, minne och orienteringsförmåga hos honungsbin efter exponering för glyfosat.

Det nya arbetet tillför enligt forskarna en möjlig koppling mellan binas födosök och förändringar i hjärnans signalämnen. Mekanismen är ännu inte fastslagen, och författarna efterlyser fler studier om hur medlet påverkar andra organismer än de växter det är avsett att slå ut.

Att förstå hur ogräsmedel påverkar nyttiga insekter som pollinatörer hjälper oss att fatta mer strategiska beslut om när och var de ska användas, säger Laura McHenry, studiens huvudförfattare.

När födosöket störs kan det påverka både bisamhällets egen försörjning och den pollinering som odlingar, trädgårdar och vilda växter är beroende av.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Igelkotten föreslås bli fridlyst – artskyddslistan kortas

Den biologiska mångfalden

Publicerad juli 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
En igelkott i grönska.
En igelkott i grönska.

Igelkotten och ålen föreslås bli fridlysta när regeringen och Sverigedemokraterna gör om reglerna för artskydd. Samtidigt ska antalet arter på den nationella listan minska från omkring 300 till cirka 230.

Det blir första gången som igelkotten tas upp i artskyddsförordningen. Även örtlav, raggtaggsvamp och fjärilen trolldruvemätare finns bland arterna som ska få skydd, enligt uppgifter som SVT presenterade efter regeringens pressträff.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) hänvisar till att igelkottens villkor har försämrats påtagligt under de senaste 15 åren och att det finns tecken på att beståndet nästan har halverats.

Flera växter tas bort från listan

Blåsippa, gullviva och murgröna hör till de arter som föreslås förlora sin fridlysning. Den vilda orkidén knärot ska flyttas till en ny skyddskategori.

Knärot ska fortfarande vara förbjuden att plocka, men förekomsten av växten ska inte ensam behöva stoppa skogsbruk om verksamheten inte har som syfte att skada den.

Regeringen vill samtidigt införa generella undantag för jord- och skogsbruk. En ny möjlighet till dispens ska gälla samhällsviktiga intressen, däribland energiproduktion och försvar.

Ska skilja mellan olika hot

Förslaget bygger på en lista som Naturvårdsverket har tagit fram på regeringens uppdrag. En utgångspunkt är att tydligare skilja mellan arter som hotas av plockning och arter vars livsmiljö förändras.

Regeringen uppger även att förändringen ska stärka markägarnas äganderätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.