Kamphundsras allt vanligare i Sverige – förbjuden utomlands

I Sverige har antalet American Bully XL, en hundras som är förbjuden i flera länder, ökat markant under de senaste åren. Samtidigt har även behovet av omplaceringar för dessa hundar stigit kraftigt.

Hundrasen, som har sitt ursprung i USA, skapades genom att korsa amerikansk pitbullterrier med engelsk bulldogg, American Bulldog och Olde English Bulldogge. American Bully XL är inte erkänd som en officiell ras av den internationella kennelklubben Fédération Cynologique Internationale (FCI) eller Svenska Kennelklubben (SKK). Däremot har United Kennel Club (UKC) i USA valt att erkänna den som en egen ras.

Det finns flera varianter av American Bully, men det är den största, XL-varianten, som har förbjudits i länder som Storbritannien och Irland. Detta eftersom rasen varit inblandad i ett flertal allvarliga hundattacker.

År 2015 fanns det 180 registrerade American Bully-hundar i Sverige enligt Jordbruksverket och 2024 hade den siffran ökat till över 6000 registrerade hundar.

Hundstallet, som arbetar med att omplacera hundar, har också sett en dramatisk ökning av American Bully XL bland omplaceringshundarna de senaste åren.

– Det är nästan så man skulle kunna säga att det är en hundraprocentig ökning fram till i dag om man går tre år tillbaka i tiden… Det kan vara allt från kriminella till personer som har skaffat hund av väldigt felaktiga skäl, säger Johnny Kroneld, kommunikationsansvarig vid Hundstallet till TT.

“Potentiellt mycket farliga”

Kroneld menar att många lockas av rasens kraftfulla och muskulösa utseende. Hundarna kan ofta ha lämnats in av polisen eller länsstyrelsen, samt även privatpersoner. Rasen är dock svår att omplacera jämfört med andra, enligt Kroneld, som förklarar att det krävs en ägare som har erfarenhet och mycket kunskap.

Även i Sverige har det diskuterats att förbjuda rasen, särskilt efter att riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M) förra året lämnade in en motion om förbud mot så kallade kamphundar.

– Den här typen av hundar är potentiellt mycket farliga, det finns också en tendens att personer skaffar dem av just det skälet, säger Kärrholm.