Annons:

Hundratals gängkriminella styr svensk brottslighet från utlandet

Organiserade brottsligheten

Uppdaterad juni 29, 2025, Publicerad juni 29, 2025
– av Jan Sundstedt
Totalt har 124 internationellt efterlysta med koppling till svensk kriminalitet gripits i andra länder i år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Hundratals gängkriminella har lämnat Sverige – men fortsätter att dra i trådarna från utlandet.

Enligt Polismyndigheten har omkring 700 personer identifierats, och myndigheten trappar nu upp det internationella arbetet för att slå tillbaka mot de gäng som försöker organisera sig från trygg distans.

– I takt med att vi utvecklat och förändrat våra arbetsmetoder så har kriminella förflyttat sig till andra länder. Till en början skedde det till andra europeiska länder, men allt oftare till länder utanför Europa och Schengen, säger Stefan Hector, biträdande rikspolischef, i ett pressmeddelande.

Hittills i år har 124 internationellt efterlysta personer med koppling till svensk brottslighet gripits i utlandet. Det är en kraftig ökning jämfört med förra året, då siffran stannade vid totalt 86 gripanden.

Annons:

Enligt Hector är det utmanande att få fast gängledare och andra nyckelpersoner i länder där rättssystem och lagstiftning skiljer sig kraftigt från den svenska. För att hantera detta har svensk polis inlett samarbete med flera nyckelländer – bland andra Turkiet, USA, Irak och Förenade Arabemiraten.

– Det här är svårt och krävande och vi arbetar intensivt med framförallt att skapa relationer och samarbeten med andra länder, eftersom vi har gemensamma problem, förklarar han.

Utöver gripandena försöker polisen även sätta stopp för den växande digitala rekryteringen av unga till grov brottslighet. Fenomenet, där gäng lockar ungdomar att utföra våldsdåd genom så kallad violence-as-a-service, liknar i många fall vanliga jobbannonser.

Polisen leder nu en internationell insatsgrupp kallad OTF Grimm, tillsammans med Europol och myndigheter från sju andra länder, med målet att motverka rekrytering och våldsuppdrag som sprids online.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kraftig ökning av barn misstänkta för mordplaner

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 14:04
– av Jan Sundstedt
År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127.

Antalet minderåriga som misstänks för mordplaner har på kort tid skjutit i höjden, visar nya siffror från Åklagarmyndigheten. Mer än 120 barn under 15 år utreds för närvarande för planering av dödligt våld.

Samtidigt uppger regeringen att kampen mot gängkriminaliteten visar vissa framsteg – men utvecklingen väcker oro.

Regeringens satsning mot gängen har varit en central del av Tidöavtalet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Tre år efter att samarbetet inleddes har flera straff skärpts, rättsväsendet fått ökade resurser och polisen tillgång till nya verktyg.

Trots detta är det oklart om den organiserade brottsligheten verkligen minskar. En tydligt positiv trend är dock att antalet skjutningar minskat kraftigt de senaste åren.

Annons:

Enligt polisens statistik inträffade 314 skjutningar fram till och med september 2022. Samma period i år har antalet sjunkit till 113. Antalet dödsskjutningar har under motsvarande tid minskat från 49 till 26 – exklusive de tio personer som dödades vid dådet på Risbergska skolan i Örebro.

Polisen bedömer att fler våldsbrott lyckas stoppas i tid tack vare utökade möjligheter till hemlig avlyssning och andra underrättelsemetoder. Fler mordutredningar klaras också upp, enligt myndigheten.

Sprängningar och bränder ökar

Samtidigt pekar utvecklingen åt motsatt håll när det gäller sprängningar och anlagda bränder. Dessa har ökat, men leder sällan till dödsfall. Under senare tid har många av sprängningarna utförts med kraftig pyroteknik i stället för militära sprängämnen.

Även på det internationella planet ser polisen framgångar. Hittills i år har 183 gängkopplade personer gripits utomlands – en rekordsiffra – varav 35 klassas som så kallade prioriterade aktörer. Trots detta bedöms den totala kretsen av gängkriminella inte minska.

Enligt polisens senaste lägesrapport från hösten 2024 finns omkring 14 000 personer aktivt verksamma i gängmiljön och ytterligare 48 000 med kopplingar till den. När nästa rapport presenteras i november väntas siffrorna stiga.

Styr brottsligheten från utlandet

Polisen uppskattar dessutom att cirka 700 gängkriminella numera verkar från utlandet – en ökning med 100 personer sedan tidigare beräkningar.

Den mest oroande trenden gäller dock barn och unga. År 2022 misstänktes 14 barn under 15 år för inblandning i mordplaner. I år har siffran stigit till 127, enligt nya uppgifter från Åklagarmyndigheten.

Misstankarna gäller främst försök, förberedelse, stämpling och medhjälp till mord, men också nio fullbordade mord och ett par fall av anstiftan.

Sprängdåd Uppsala september 2023
Sprängdåden ökar alarmerande i Sverige (arkivbild Uppsala, sep. 2023). Foto: Faksimil/Aftonbladet Play/YT

Barn värvar barn

Enligt Justitiedepartementet rekryteras barnen ofta via sociala medier, där gängkriminella lägger ut beställningar på våldsdåd. En växande trend är dessutom att barn själva värvar andra barn. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) anser att brottsligheten inte har förvärrats, men att den har förändrat karaktär.

Kriminologen Manne Gerell bedömer att utvecklingen i stort sett går åt rätt håll: – Den bästa indikatorn för mig är hur många som dör eller blir allvarligt skadade och där har vi på skjutningar sett en massiv minskning.

Gerell menar att minskningen främst beror på ökade resurser till polisen snarare än på enskilda reformer i Tidöavtalet: – Allt annat är små pusselbitar som var för sig knappast kan ha spelat någon roll, säger han.

Bland de åtgärder som haft minst effekt nämner han visitationszonerna, som använts mindre än väntat och inte gett några tydliga resultat.

Polisen varnar samtidigt för att våldsnivån inom gängen fortsatt är hög och att nya våldsspiraler kan uppstå: – En farhåga är att hundratals barn och ungdomar som tagits för involvering i de här brotten för några år sedan, i hög utsträckning kommer att vara ute på gatan igen snart om de inte redan är det, säger Manne Gerell.

Tidöavtalet och kampen mot gängvåldet – detta är på gång 2025/26

  • Lagförslag om ett utökat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott
  • Lagförslag om nytt tidsobestämt fängelsestraff, säkerhetsstraff
  • Lagförslag om att polisen får använda AI för ansiktsigenkänning med kameror i realtid
  • Lagförslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott
  • Lagförslag om helt slopad straffrabatt för unga mellan 18 och 21 år
  • Lagförslag om minskad straffrabatt för unga 15–17 år
  • Skärpta regler för villkorlig frigivning träder i kraft 1 januari
  • Utredningsförslag om att låta polisen använda sig av brottsprovokation
  • Lagförslag om att kunna utvisa utlänningar med gängkopplingar
  • Utredningsförslag om omvänd bevisbörda vid förverkande av tillgångar
  • Utredning om nya möjligheter för polisen att ingripa i cybermiljön


Exempel på lagförslag från straffrättsutredningen

  • flerfaldig brottslighet ska bedömas hårdare
  • straffskalorna för ett femtiotal brott skärps
  • mindre hänsyn tas till förmildrande omständigheter
  • upp till dubbla straff för brott kopplat till gängkriminalitet

Källa: Justitiedepartementet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nästan 200 sprängdåd i år – trots rekordstora tullbeslag

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 11:24
– av Markus Andersson
I många fall utförs dåden med handgranater eller olagliga fyrverkerier som förs in i landet från Balkan eller Östeuropa.

Sverige har drabbats av närmare 200 sprängdåd under 2025. Samtidigt har tullen beslagtagit över 42 000 explosiva varor under årets första sex månader – nästan det dubbla jämfört med hela föregående år.

Polisen ser nu ett tydligt skifte där stöldgods från byggarbetsplatser ersatts av smugglad krigsmateriel och illegala fyrverkerier från Balkan och Östeuropa.

Sprängdåden fortsätter att skaka Sverige. Hittills i år har landet drabbats av nästan 200 genomförda eller misslyckade sprängattacker, enligt uppgifter som Stampenägda Göteborgs-Posten tagit del av.

Men mönstren förändras. Där det tidigare var vanligast att kriminella använde sprängmedel som stulits från byggarbetsplatser, ser polisen nu en ny och oroande trend.

Annons:

— Under sommaren och hösten har vi framförallt sett detonationer med handgranater och med hemmagjorda spränganordningar, säger Malin Nygren, chef för polisens nationella bombdatacenter.

Smugglingen ökar dramatiskt

Bakom förändringen ligger en kraftig ökning av smuggling. I många fall rör det sig om handgranater eller olagliga fyrverkerier som förs in i landet från Balkan eller Östeuropa.

Siffrorna talar sitt tydliga språk: Under första halvåret 2025 beslagtog tullen över 42 000 explosiva varor. Det är en rekordsiffra som nästan fördubblar de drygt 24 000 beslag som gjordes under hela 2024.

Martin Norell, sakkunnig på Tullverket, delar polisens oro över utvecklingen.

— Jag upplever inte att situationen är jätteljus i Sverige just nu, säger han.

Barn manipuleras att utföra dåden

Bakom den dystra statistiken döljer sig en särskilt mörk verklighet: Det är ofta barn som manipuleras av kriminella nätverk att utföra spräng- och branddåden. De unga gärningsmännen har i flera fall skadats svårt när de hanterat sprängmedel och brandfarlig vätska och minst ett dödsfall har inträffat.

Många av sprängdåden har utförts med insmugglade handgranater som använts både för hämnd och utpressning och vid flera tillfällen har odetonerade handgranater hittats i bostadsområden – eller vid eller i närheten av förskolor.

Dan Windt, operativ koordinator vid polisens nationella driftcenter, uppmanar föräldrar att vara vaksamma.

— Föräldrar och andra viktiga vuxna behöver fortsatt vara närvarande i barnens liv såväl fysiskt som digitalt. Ställ mycket frågor och be om hjälp. Kontakta socialtjänsten i din kommun om barnet kontaktas av kriminella eller larma polis i ett så tidigt skede om du misstänker att ditt barn är på väg att begå ett brott, så kan vi tillsammans förhindra det.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler barn ställs inför rätta för grova brott

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 14, 2025
– av Redaktionen
En bevistalan innebär att en domstol tar ställning till skuldfrågan, men eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga döms inget straff ut.

Antalet barn under 15 år som ställs inför rätta i så kallade bevistalemål har ökat kraftigt under det senaste året. En stor del av fallen handlar om mord och mordförsök.

Fram till och med september i år har 68 barn under 15 år ställts inför rätta i bevistalan. Det är nästan en dubbling jämfört med hela föregående år, då 38 barn behandlades i denna typ av mål. Året innan, 2023, uppgick antalet till endast sju fall, enligt Åklagarmyndigheten.

Kammaråklagare Maria Franzén på Åklagarmyndigheten ser ökningen som en följd av den ökade brottsligheten bland barn och ungdomar.

Eftersom andelen barn som också deltar i den här typen av brottslighet ökar så är det väl en förväntat effekt att också antalet fall med bevistalan ökar, säger hon till skattefinansierade SR.

Annons:

Inte straffmyndiga

Av de 68 barnen är hela 43 misstänkta för inblandning i mord, förberedelse till mord eller mordförsök. Bland de uppmärksammade fallen finns bland annat en då 13-årig pojke som ska ha skjutit ihjäl en person med kopplingar till kriminella nätverk inne på en restaurang.

En bevistalan innebär att en domstol tar ställning till skuldfrågan, men eftersom barn under 15 år inte är straffmyndiga döms inget straff ut.

Bevistalan är ett bra verktyg för socialtjänsten att sätta in rätt insatser till de barnen som har begått de här brotten, säger August Knutsson på polisens nationella driftscenter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Socialtjänsten: Fotbollsskor och massage istället för hårdare straff

Organiserade brottsligheten

Publicerad oktober 7, 2025
– av Jan Sundstedt
Anna Bakken Krantze tror inte på straff eller "hårdare tag" för att få bukt med unga gängkriminella.

Efter att en 14-åring misstänks ha skjutit sex personer i Gävle kritiserar socialtjänsten regeringens förslag om sänkt straffålder.  Lösningen är inte hårdare tag, hävdar enhetschefen Anna Bakken Krantze – utan träningskort, fotbollsskor och massage till trötta föräldrar.

En 14-årig pojke är misstänkt för sex fall av mordförsök och grovt vapenbrott efter skjutningen i Gävle förra helgen. Pojken hade enligt uppgift kopplingar till kriminella gäng och var tidigare känd hos socialtjänsten.

Anna Bakken Krantze, enhetschef på socialtjänsten i Gävle, vill inte bekräfta uppgifterna men erkänner att myndigheterna ofta ligger flera steg efter.

— Vi jobbar väldigt aktivt ihop med polis, näringsliv, fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och så vidare. Men tyvärr ligger vi ofta flera steg efter, eftersom de som förser unga med vapen och droger ligger många steg före oss, säger hon till Schibstedägda TV4.

Annons:

Regeringen presenterade för några veckor sedan ett förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för grova brott. Statsminister Ulf Kristersson motiverade det med att "barn ska vara barn, men 13-åringar som går omkring med skarpladdade vapen kan inte behandlas som vilka barn som helst".

Tror inte på straff

Anna Bakken Krantze är dock inte alls nöjd med förslaget.

— Jag tänker inte att rätt väg att gå är att sänka åldern, eller att vi ska jobba med 'hårdare tag' eller straffa de här människorna, säger hon.

Hennes alternativa "lösning" har väckt uppståndelse och frågor på sociala medier. Istället för strängare åtgärder menar hon att socialtjänsten behöver mer resurser för att erbjuda olika former av stöd och fritidsaktiviteter till ungdomarna.

— Vi skulle behöva medel till att erbjuda alternativ. Köpa träningskort, köpa ett par fotbollsskor, gå ut och käka, ge massage till någon trött mamma eller pappa. Det är det vi behöver få medel till, vi behöver mentorer som kan gå in och vara förebilder. Vi behöver liksom fylla på från andra håll, fortsätter enhetschefen.

"Behöver jobba mer med relationer"

Hon fortsätter att förklara sin syn på hur gängkriminaliteten bland unga ska bekämpas.

— Jag tänker att vi behöver jobba ännu mer med relationer, vi behöver jobba tätare ihop med polis, med psykiatri, med skola, och ge människor en känsla att man är värd någonting.

Socialtjänsten i Gävle uppger nu att man kommer utreda både skjutningen och sitt eget agerande i fallet.

— Vi behöver absolut göra en händelseanalys, vi har redan idag suttit i flera olika möten där just syftet är att titta på om vi gjort det vi kunnat. Vi behöver titta på risker och väga dem mot varann, säger Anna Bakken Krantze.

Fritidsgårdarna togs över av gängkriminella

Att satsa på "meningsfulla" fritidsaktiviteter som motmedel mot gängkriminalitet är inget nytt. I åratal har avsaknaden av fritidsgårdar och liknande insatser pekats ut av politiker och myndighetsföreträdare som en central förklaring till varför unga hamnar i kriminella nätverk.

Men denna argumentation har tystnat allt mer – något som sammanfaller med att fritidsgårdarna själva i många fall förvandlats till naturliga samlingsplatser och rekryteringscenter för just gängkriminella.

I vissa fall har verksamheterna till och med drivits av personer med starka kopplingar till den organiserade brottsligheten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.