Ungdomars attityder ändras snabbt, där allt färre identifierar sig med beteckningar som ”antirasism” och ”feminism”. Intresset har också minskat för klimatfrågor – liksom även för politik generellt.
– Det är många som tycker att det blivit töntigt att vara PK (politiskt korrekt), säger en gymnasist till Bonniertidningen DN.
Ungdomsbarometern är Sveriges största årliga undersökning baserad på svar från 15 000 ungdomar om allt från fritidsintressen till politik.
I den senaste rapporten, som gjordes i höstas på unga mellan 15 och 24 år, kan man se ett tydligt minskat intresse för politik generellt där vänner, familj och den egna ekonomin istället blir viktigare. Andelen unga som är intresserade av samhällspolitik har minskat från 50 procent 2018 till 38 procent 2023.
– Det är viktigt att komma ihåg att det här visar en nulägesbild över ungdomar i Sverige. Vi befinner oss i en orolig omvärld vilket gör att fokus för många unga hamnar närmre sig själv. De stora samhällsfrågorna får vänta och i stället engagerar sig unga i saker som skapar trygghet och säkrar nuet. Det kan handla om prioriteringar kring sin privatekonomi, utbildning, karriär eller sina vänner, säger Ulrik Hoffman, vd på analysföretaget Ungdomsbarometern i ett pressmeddelande.
Miljöns betydelse som samhällsfråga har minskat från 55 procent till 34 procent under de senaste två åren. Antalet unga som identifierar sig som ”antirasister” har halverats från 32 procent 2020 till 17 procent 2023, och de som ser sig som ”feminister” har minskat från 30 procent till 23 procent under samma period. Cirka en femtedel av de unga männen tar avstånd från påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet”.
– Det är många som tycker att det blivit töntigt att vara PK (politiskt korrekt). Nu hör man fler rasistskämt och antifeministiska skämt än tidigare, säger Tuva Grahnström, som går på Kungsholmens västra gymnasium i Stockholm, till Bonniertidningen DN.