Annons:

Grovt våld mot politiskt oliktänkande i Mälardalen

Personer som betraktas befinna sig på yttersta vänsterkanten har den senaste tiden begått grova våldsbrott riktat mot både samhällsfunktioner och politiskt oliktänkande i regionen kring Mälardalen. Enligt polisen skall det också ha förkommit mordförsök. Detta rapporterar Ekot.

Uppdaterad oktober 23, 2019, Publicerad augusti 8, 2013
Det politiska våldet har eskalerat i Mälardalen. Bilden är illustrativ.

Det rör sig enligt polisen om ett 30-tal attacker som kommer ifrån en organiserad vänsterextrem grupp. Våldet har dels riktats emot politiker och politiska meningsmotståndare som de uppfattat befinna sig på högerkanten, dels mot samhällsfunktioner. Metoderna har varit allt ifrån regelrätta hot till grov skadegörelse mot bostäder, användning av kemikalier, pyroteknik och även mordförsök.

Måltavlorna har dels varit personer aktiva i Svenskarnas Parti, men även en fd. SD-politiker.

Enligt Fredrik på polisen i Eskilstuna, som inte vill uppge sitt efternamn på grund av rädsla för repressalier, är den en och samma vänsterextrema grupp som misstänks ligga bakom de olika dåden:

– Enligt vår uppfattning så är det yngre killar och till viss del även tjejer. Många är arbetslösa och en del av dem skrivna hemma hos föräldrarna fortfarande. Och det är skillnaden till om vi säger högersidan där de individerna är äldre och de flesta har jobb och ordnade förhållanden på det sättet, säger Polisens utredare till Ekot.

Annons:

Hur pass målinriktad är den här autonoma vänstergruppen mot specifika personer eller hur urskiljningslösa kan angreppen bli?

– Om vi tittar på händelsen i Torshälla där man kastar in en rökgranat där så evakueras ju hela trappuppgången där och då drabbas ju betydligt fler än de tänka offren så att säga. Det kunde sluta väldigt olyckligt. Definitivt.

Även samhällsfunktioner, som ett socialkontor, har angripits.

– De är emot allting: socialkontor i Stockholm, LO-borgen, bemanningsföretag och sådant, säger utredaren.

Polisen menar att man tidigare inte förstått hur organiserat och systematiskt det vänsterextrema våldet varit. Utredaren menar också att det politiska våldet ifrån extremvänstern fått för dålig uppmärksamhet även inom Polisen. Polisen har varit sen med att sätta de vänsterextrema brotten i sammanhang och först sett dåden som enskilda händelser.

En av vänsterextremisterna berättar för P4 Sörmland om en attack mot en 27-årings bostad utanför Eskilstuna:

– Ett antal av våra aktivister åkte ut till adressen för att ta sig in i lägenheten och helt enkelt attackera personen som bodde där. Personen var inte hemma och då valde aktivisterna på plats att attackera lägenheten i stället och helt enkelt totalförstöra den.

P4 Sörmland har listat den senaste tidens systematiska våld och trakasserier ifrån den militanta vänstern:

Våldsdåd från den vänsterextrema gruppen, i Mälardalen 2013:

* 10 feb 2013. Eskilstuna. Yxhugg i dörren till en lägenhet på Bryggargatan.

* 16 mars. Västerås. Knivdåd mot högeraktivister. En misstänkt man grips.

* 18 mars. Köpenhamn. En man från Eskilstuna grips av dansk polis under en demonstration. Han döms senare för att ha maskerat sig och hanterat pyroteknik.

* 19 mars. Lindesberg, norr om Örebro. Telefonhot mot man. "Djävla nasse du ska dö".

* 7 april. Torshälla, norra Eskilstuna. Yxhugg i dörr, vandaliserad bil och graffitti.

* 10 april. Lindesberg. Ovannämnda persons bostad angrips med yxa och graffitti. Polisen stannar strax därefter tre misstänkta, varav två från Eskilstuna, i en bil i närheten.

* 15 april. Västerås. Skadegörelse och kemikalier och färg mot två lägenheter.

* 16 april. Eskilstuna. Stenar och en rökfackla kastas in i bostaden i Torshälla. Trapphuset utryms. Nästan samtidigt sker en likadan attack mot en bostad i Västerås.

* 20 april. Eskilstuna. Uppåt sju aktivister totalförstör lägenheten i Torshälla.

* 22 april. Fyra personer, varav tre från Eskilstuna, stannas i bil med pyroteknik.

* 27 april. Eskilstuna. Bilrutor krossas.

* 4 maj. Eskilstuna. Yxhugg, kemikalier och graffitti mot en tredje adress, Gillbergavägen. En kvinna och en polis tvingas uppsöka sjukhus. Senare på dagen attentat mot Bryggargatan samt telefonhot mot lägenhetsinnehavaren. Dessa tre incidenter leder fram till motangreppet natten till den 5 maj. (se annan faktaruta över vit makt-miljöns våld)

* 28 maj. Eskilstuna. Krossade fönster och graffitti mot en fjärde adress: fd SD-politikern Daniel Åbergs föräldrahem.

* 1 juni. Västerås. "Vi slutar aldrig nassehora" sprejas på dörr.

* 20 juni. Eskilstuna. Kemikalier i brevinkastet på Bryggargatan.

* 22 juni. Eskilstuna. Graffitti mot Bryggargatan.

* Juli. Eskilstuna. Vid två tillfällen fejkade varubeställningar till Bryggargatan.

* 4 aug. Västerås. En lägenhet vandaliseras av omkring fem personer.

* Ytterligare incidenter har skett i Västmanland under sommaren.

Källa: Polisen, offer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat

Publicerad oktober 23, 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt granskningen har Polismyndigheten även "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov".

Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat.

När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet.

Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts.

Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant.

Annons:

Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.

"Svag och otydlig styrning"

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge.

Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.

Polisen: Nya förutsättningar

Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren.

I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet."

Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats.

Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hårdare tag mot stök i skolan – Liberalerna vill avskaffa elevinflytandet

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Nästan ingen vill rösta på Liberalerna – Mohamsson letar efter sätt att vända den negativa trenden.

Liberalerna, som brottas med katastrofsiffror i opinionsundersökningarna, säger sig nu vilja ta krafttag mot stök och bristande respekt i skolan.

Partistyrelsen föreslår att lärare ska få rätt att besluta om disciplinära åtgärder för elever som bryter mot ordningsreglerna – och att elevinflytandet i lagar och läroplaner ska tas bort helt.

Enligt partistyrelsens förslag ska lärare kunna ge elever som uppträtt olämpligt uppgifter som "gottgör" sitt beteende, till exempel att hjälpa till i matsalen eller plocka skräp på skolgården, rapporterar Bonnierägda DN.

Partiledaren och utbildnings- och integrationsministern Simona Mohamsson betonar att det inte handlar om straff utan om att återupprätta tydliga ramar i skolan.

Annons:

— Det är en disciplinär åtgärd som handlar om att sätta gränser, hävdar hon.

Hon förklarar att förslaget ska ses som ett sätt att ge lärarna starkare stöd i sin auktoritet och att skapa en tydligare ansvarskultur.

Vill ta bort elevinflytandet

Partistyrelsen vill samtidigt rensa bort alla skrivningar i skollagen och läroplanerna som slår fast att elever ska ha inflytande över undervisningen.

Mohamsson menar att det är missvisande att låta barn tro att de kan påverka undervisningens innehåll eller utformning.

— Det finns inget mer liberalt än att ge barn rätt förutsättningar i livet, och då måste vi vara tydliga med att vi inte kan lura barn att de ska ha makt i klassrummet.

— Det behövs en kulturförändring i svensk skola där vi avskaffar elevinflytandet för att skapa en skola som präglas av disciplin.

Kritik från elevhåll

Förslaget möter föga förvånande motstånd från Sveriges elevkårer, vars ordförande Jonathan Lamy anser att elevinflytandet är en grundläggande del av skolans demokratiska uppdrag.

— Det är viktigt att elever kan vara med och planera arbetsbelastning och att det finns en skolkultur där elever känner sig lyssnade på, säger Lamy till Dagens Nyheter.

Han menar att Liberalernas linje riskerar att underminera elevernas engagemang och känsla av delaktighet i skolmiljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dansk kritik mot nya kärnkraftsplaner i Barsebäck

Publicerad oktober 23, 2025
– av Redaktionen
Barsebäcks kärnkraftverk lade ner 2005.

En ny utredning visar att nya kärnkraftverk kan byggas i Barsebäcksområdet, sedan en politisk majoritet i Kävlinge uttryckt en vilja att etablera kärnkraft där.

Planerna väcker dock irritation hos det styrande danska Socialdemokratiet, som anser att detta vore "olyckligt".

Barsebäcks kärnkraftverk bestod av två reaktorer som togs ur drift 1999 och 2005. Det började rivas 2016 och planen är att det ska jämnas till marken år 2030. Kävlinge kommun, där det nedlagda kärnkraftverket ligger, har tillsammans med markägaren enats om att platsen ska tillgodose utveckling inom fossilfria energilösningar som exempelvis solenergi.

Den nya utredningen som tagits fram av kommunen med stöd från Naturvårdsverket visar dock att det också är möjligt att etablera ny kärnkraft i området. Däremot krävs det att man i så fall tar stark hänsyn till naturen i området. Främst pekar man mot att Barsebäcks mosse, Ulakärr, Lödde å och Salviken har höga naturvärden som behöver skyddas.

Annons:

Vi är inte där att vi sätter spaden i marken. Men man har kommit fram till att i vissa områden går det bra, i andra områden säger utredningen att här tar naturintressena över, säger Annsofie Thuresson (M) till Sydsvenskan.

Närheten till Köpenhamn oroar

Regeringen har nyligen presenterat ett nytt lagförslag till ändringar i miljöbalken som skulle innebära att man kan etablera ny kärnkraft vid kusten.

Barsebäcksområdet ligger nära Danmark, och de eventuella planerna på att bygga ny kärnkraft möter motstånd från danska socialdemokrater.

Det är olyckligt att Sverige fortsätter på denna väg och planerar att bygga nya reaktorer nära Köpenhamn. Särskilt i en tid då vår säkerhet är under så mycket press", skriver partiets politiska ordförande Niels Bjerrum till danska tidningen Berlingske.

Samtidigt är bland annat danska partiet Liberal Alliance positiva till att etablera ny kärnkraft och vill bland annat skrota vindkraft i Danmark för att istället satsa på fler kärnkraftsanläggningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga ser alkohol som farligare än cannabis

Publicerad oktober 22, 2025
– av Redaktionen
Ungdomar har en betydligt mer liberal syn på cannabis än äldre generationer.

Varannan ung svensk menar att alkohol är mer skadligt för hälsan än cannabis, visar en ny undersökning. Forskare bekräftar att ungdomarna har rätt – men varnar samtidigt starkt mot legalisering.

I en undersökning som Verian genomfört på uppdrag av SVT har man frågat 1000 svenskar vilken drog de tror är mest skadlig: Alkohol eller cannabis. Resultatet visar att 51 procent av de tillfrågade mellan 18 och 29 år anser att alkohol utgör den större hälsorisken. Endast 37 procent tror att cannabis är farligare.

Bland åldersgruppen 30–79 år, är förhållandet det omvända – 61 procent bedömer cannabis som farligare medan 24 procent pekar ut alkohol.

Utifrån den forskning som finns är alkohol klart skadligare för hälsan, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig vid Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (Can) till skattefinansierade SVT.

Annons:

Däremot anser experter inte att man bör legalisera cannabis i Sverige. Beroendeexperten Markus Heilig menar att det helt enkelt vore ett "allvarligt misstag" om man tittar på alkoholens effekt på samhället.

Vi har en realitet där samhället redan har accepterat alkoholbruk, där skadorna från alkoholen är oerhört stora. Ska vi till de stora skadorna nu lägga till skador från ett omfattande cannabisbruk?

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.