Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.
I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.
Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.
— När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.
Mindre påverkan
Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.
— Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.
Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.
Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.
Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, ”antirasism” eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.