Under hösten har ett stort antal studerande på sjuksköterskeprogrammet spärrats till nästkommande termin. Vissa studenter menar att examinationen varit för snäv och att man rättat provsvar olika.
Från universitetens sida pekar man samtidigt bestämt på en oroande trend där studenters förutsättningar att klara akademiska studier blivit allt sämre de senaste tio åren.
På Linköpings universitet har ett stort antal studenter på sjuksköterskeprogrammet spärrats efter höstterminens tentor. Under den andra terminen, när man skulle göra den skriftliga examinationen i anatomi och fysiologi, ”ME12”, klarade endast 16 av 108 elever den med godkänt resultat. Hälften av dessa spärrades därmed från utbildningen och måste nu avvakta i väntan på det fjärde tentamenstillfället i januari, med bland annat förlorade studiemedel som följd, rapporterade Norrköpings Tidningar om.
Om man misslyckas på de tre examinationerna gör upplägget med spärrarna att man har rätt att göra dem igen vid nästa terminstillfälle, som normalt sker under nästkommande termin. Dock behöver studenten under tiden ta ett uppehåll från sin utbildning, det vill säga att man blir spärrad.
Olivia Järnede är en av dem som misslyckades med examinationen trots att hon kände att hon var väl förberedd inför det tredje och sista försöket.
– Första tillfället missade jag för att jag var sjuk. Andra gången var jag två eller tre poäng ifrån godkänt, berättar hon för Vårdfokus som granskat ärendet. Med tanke på hur nära jag var att klara den förra gången var jag inte särskilt orolig. Jag kände mig bekväm med mina kunskaper.
Enligt Järnede var frågorna mer ”snäva” än innan och krävde ”väldigt specifika svar”.
– Det är en väldigt bred tenta på 6,5 poäng. Detaljnivån var en helt annan än tidigare.
”Studenters förutsättningar sämre”
Efter att det blivit klart att många av studenterna inte blivit godkända började man diskutera frågorna och jämföra sina resultat. Vissa menar att rättningen skiljde sig, och att någon fått rätt när andra fått fel, trots att man svarat på liknande sätt. Då tog man ett initiativ och skickade ett protestbrev till institutionen och krävde en omtenta med en annan examinator – ett krav som dock inte gick igenom.
När Vårdfokus kontaktar lärosäten som utbildar sjuksköterskor för att ta reda på hur många som faktiskt spärrats är det är svårt att få en hel bild av sammanhanget, men man kan ändå konstatera att fler studenter spärras än tidigare. Samtidigt kan man se att studenters förutsättningar att klara akademiska studier generellt blivit allt sämre de senaste tio åren samt att kunskaperna varierar, trots att alla som kommer in har behörighet. Vissa menar också att läs- och skrivkunskaperna hos både svenskar och utlandsfödda brister.
– Läsförståelsen, att ta till sig en text helt enkelt, är för dålig. Särskrivning och syftningsfel är vanliga orsaker till att svaren blir felaktiga och kan misstolkas, säger en av de intervjuade programansvariga som Vårdfokus varit i kontakt med.
”Beklagligt men nödvändigt”
Universitetslektor Helén Marklund, som är programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet, beklagar att så många blivit spärrade, men att det tyvärr är nödvändigt.
– Det är nödvändigt med spärrar då vår erfarenhet är att studenter inte kan tillgodogöra sig kunskaper i högre termin när de grundläggande kunskaperna saknas. Det är dessutom av omsorg för studenterna. Det blir till sist en orimlig studiebörda, till exempel om studenten förutom terminens 30 högskolepoäng behöver ta igen 10 högskolepoäng från en tidigare termin, förklarar hon.
Linköpings universitet har nyligen höjt kraven för att komma in på utbildningen, vilket gör det höga spärrantalet aningen märkligare, eftersom fler borde ha större kunskap. En anledning som Marklund tror kan påverka är förändrade förutsättningar under coronakrisen, då utbildningen huvudsakligen skedde på distans.
Järnede håller dock inte med och menar att lika många som började efter covid-19 också misslyckades med tentan.
– Det var lika många som började utbildningen efter coronan som kuggade på tentan, så det säger emot sig självt.
