Migrationsverket spår i sin senaste prognos färre asylsökande under året på grund av reserestriktioner. Däremot tror man ändå att fler afghanska migranter kan komma att söka sig till Sverige på grund av rådande omständigheter det asiatiska landet.
I Migrationsverkets senaste prognos som publicerades den 30 juli spår man ett lägre antal asylsökande under 2021 på grund av reserestriktioner, från 15 000 till 13 000.
Däremot antar man att fler afghaner kommer att söka sig till Sverige på grund av det osäkra läget i landet. En annan anledning till den förväntade ökningen är det så kallade ”verkställighetsstoppet” till Afghanistan som Migrationsverket beslutade om den 16 juli i år. I korthet innebär det att inga av- eller utvisningar kommer att ske till landet. Beslutet gäller tillsvidare men tanken är att personer med av- eller utvisningsbeslut ska återvända till Afghanistan när situationen i landet stabiliserats.
– Verkställighetsstoppet till Afghanistan är en av flera faktorer som gjort att prognosen för antalet personer som förväntas återvända självmant i år skrivits ned. Färre avgjorda ärenden i migrationsdomstol påverkar också hur många som väntas återvända, säger Mikael Ribbenvik, generaldirektör för Migrationsverket.
Däremot har Ribbenvik svårt att bedöma hur många som faktiskt skulle ta sig till Sverige.
– Det är inte så att man åker direkt från Afghanistan till Sverige, det är många hinder på vägen. Sen är det rätt många afghaner som lämnat Sverige för Frankrike. Kommer de att åka tillbaka till Sverige för att vi har verkställighetsstopp nu? frågar sig generaldirektören i Bonniertidningen DN.
Han spekulerar också om huruvida en ny flyktingrutt genom Vitryssland och Litauen kan öka antalet asylsökande till Sverige. Vitrysslands president Aleksandr Lukasjenko har nyligen öppnat för att släppa fram flyktingar genom gränsen till Litauen.
– Han är hårt ansatt och det verkar som att han vill testa det som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har gjort, nämligen att använda flyktingar som vapen, menar Ribbenvik.
Ribbenvik pekar vidare på att det inte finns boendeplatser eller personal för att klara en liknande migrationsvåg som 2015.
– De viktigaste komponenterna för att klara en flyktingvåg som den 2015 är boendeplatser och personal som klarar av det, det har vi inte. Vi har inte 100 000 tomma boendeplatser som står och väntar. Vi var 9 000 på Migrationsverket som flest, nu är vi 5 000, vi har ingen reserv kvar, säger han.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
