En av tio patienter på sjukhus har minst en infektion som kan relateras till vården, visar en ny mätning. Samtidigt visar undersökningen att åtskilliga sjukhus brister i vårdhygien.
Var femte år genomför Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) en omfattande undersökning för att kartlägga förekomsten av vårdrelaterade infektioner och användningen av antibiotika på akutsjukhus inom EU och EES-länderna. I Sverige leder Folkhälsomyndigheten dessa insatser och den senaste mätningen genomfördes på 54 akutsjukhus över hela landet under april och maj.
En vårdrelaterad infektion definieras som en infektion patienten drabbats av i samband med sjukhusvistelse, antingen under sjukhusvistelsen eller kort efter utskrivning. Resultaten från årets mätning visar att en av tio patienter hade åtminstone en sådan infektion, med lunginflammation, nedre luftvägsinfektioner, postoperativa infektioner och urinvägsinfektioner som de vanligast förekommande typerna.
– Förutom mänskligt lidande bidrar vårdrelaterade infektioner till antibiotikaresistens och en ökning av antalet vårddagar. Genom att förebygga infektionerna ökar man patientsäkerheten och minskar trycket på vårdplatser, säger Stephan Stenmark, infektionsläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.
Antibiotikaresistens
Undersökningen visade även att en tredjedel av patienterna på de undersökta sjukhusen behandlades med antibiotika. Av dessa antibiotikabehandlingar användes bredspektrumantibiotika i mer än hälften av fallen. Denna typ av antibiotika är effektiv mot ett brett utbud av bakterietyper, men bidrar samtidigt i högre utsträckning till utvecklingen av antibiotikaresistens jämfört med smalspektrumantibiotika, som är inriktade på ett färre antal bakterietyper.
En tredjedel, av de 54 sjukhus där man utförde mätningarna, hade en beläggningsgrad på över 100 procent. Dessutom var det flera sjukhus som inte nådde upp till WHO:s rekommendationer om personalresurser för vårdhygien.