MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 29 september 2025
Nya Dagbladet
PLUS-konto
glob-100.png
MENY
Nya Dagbladet
Nya Dagbladet

måndag 29 september 2025

Breaking News

 

https://nyadagbladet.se/inrikes/dronarlarmen-ulf-kristersson-pekar-ut-ryssland-trots-avsaknad-av-bevis/

Inrikes

Drönarlarmen: Ulf Kristersson pekar ut Ryssland – trots avsaknad av bevis

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 15:27
– av Jan Sundstedt
Har en drönarparanoia drabbat de nordiska länderna, frågar sig många kritiker mot bakgrund av den senaste tidens alltmer kärva retorik.
3 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

De senaste veckorna har rapporter om misstänkta drönarobservationer över flera nordiska och östeuropeiska länder skapat oro. Trots att inga neutrala och konkreta bevis presenterats pekar politiker i väst ut Ryssland som ansvarig aktör.

Myndigheter i bland annat Sverige, Norge och Danmark har sedan september uppgett att okända drönare flugit i eller nära ländernas luftrum.

Sedan den första hävdade siktningen har påståenden om drönare förekommit över alltifrån militäranläggningar och flygplatser till lite var som helst.

I Sverige slog statsminister Ulf Kristersson fast att Ryssland sannolikt ligger bakom de misstänkta drönarna.

Kristersson kallade det en allvarlig säkerhetsrisk och uppgav att allting talar för rysk inblandning, men presenterade inga nya belägg.

– Allting talar för det, sedan är alla länder försiktiga med att säga att det är ett land om man inte vet det. I Polen vet vi att det var på det sättet. Jag tror vi ska vara medvetna om att det lika gärna kan ske hos oss, sade han på måndagen i Schibsted-ägda TV4:s Nyhetsmorgon.

Konkreta bevis saknas

Även i Danmark och Norge har försvarskällor antytt rysk inblandning i drönarobservationerna. De menar att observationerna följer ett mönster där ”främmande makt” kartlägger kritisk infrastruktur.

På EU-nivå har företrädare för både Nato och enskilda medlemsstater uttryckt oro för ett ”mönster av rysk destabilisering”. Samtidigt har man hittills inte lagt fram några bekräftade data, radarbilder eller identifierade vrakdelar som skulle styrka påståendena.

Försvarsmakten i Sverige understryker att luftrummet övervakas dygnet runt och att varje observation dokumenteras. Men än så länge har man inte presenterat några konkreta bevis som kopplar de aktuella drönarna till just Ryssland.

Foto: MaxPixel

Även Polen och Estland har de senaste veckorna anklagat Ryssland för olika former av luftrumskränkningar.

Enligt estniska myndigheter ska ryska jaktplan den 19 september ha passerat in över och därmed kränkt estniskt luftrum. Polens premiärminister Donald Tusk har i sin tur anklagat Ryssland för att härom veckan avsiktligt ha skickat ett dussintal ryska drönare över polskt luftrum i landets östra delar.

Trots anklagelserna saknas fortfarande verifierade bevis för att de aktuella incidenterna har någon direkt koppling till ryska förband.

Spär på spänningarna

Flera bedömare påpekar att den återkommande retoriken riskerar att förvandlas till ett mönster där antaganden och påståenden får rollen som faktiska bevis. När politiska ledare på förhand pekar ut en aktör kan det enligt kritiker bidra till att späda på spänningarna utan att skapa klarhet i vad som verkligen har skett.

Även frågan om proportioner lyfts. Under de senaste åren har både statliga och privata drönare ökat kraftigt i antal. En del av observationerna kan därför, enligt sakkunniga, handla om civila farkoster som inte har något med militär verksamhet att göra.

Situationen utreds vidare av berörda myndigheter. Om något land lyckas dokumentera tydliga tekniska spår eller beslagta drönare som kan knytas till en aktör återstår dock att se.

Tills vidare bygger påståendena om rysk inblandning överlag helt på antaganden och politiska markeringar.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/georgiens-premiarminister-vast-forsoker-iscensatta-statskupp/

Utrikes

Georgiens premiärminister: Väst försöker iscensätta statskupp

Det nya kalla kriget

publicerad 24 september 2025
– av Markus Andersson
Kobakhidze varnar för att demonstrationerna kan leda till samma kaos som i Ukraina.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Georgiens premiärminister Irakli Kobakhidze anklagar utländska underrättelsetjänster för att finansiera de regeringskritiska protesterna och varnar för att dessa försöker iscensätta en kupp liknande den i Ukraina 2014.

Uttalandet kommer efter växande press från västerländska regeringar och inhemska protester, som fördömt vad de betraktar som Georgiens avsteg från landets planerade väg mot EU-medlemskap.

Vid måndagens presskonferens drog Kobakhidze paralleller till Euromaidan-protesterna i Kiev och riktade skarp kritik mot oppositionspartierna.

— En revolution orkestrerad av en utländsk underrättelsetjänst kommer inte att inträffa i Georgien. Vi kommer inte att tillåta det. Vi besitter alla nödvändiga resurser för att förhindra detta, sade Kobakhidze till journalisterna.

Premiärministern betonade upprepade gånger kopplingen till händelserna i Ukraina 2014 och vad som följde därefter.

— Allt detta är orkestrerat av utländska säkerhetstjänster, precis som det var under Maidan. Ni minns hur dessa protester finansierades av utländska underrättelsetjänster, och ni minns också vad som följde för Ukraina, sade han.

”Måste avslöja all extern inblandning”

Kobakhidze hävdade att den ukrainska staten har kollapsat och att landet genomlidit två krig – båda utlösta av revolutioner finansierade från utlandet.

— Naturligtvis kan vi inte tillåta att ett sådant scenario utspelas i Georgien. Vi har helt enkelt inte resurserna för det. Därför måste vi avslöja all sådan extern finansiering och inblandning, betonade premiärministern.

Georgien, som är en före detta sovjetrepublik, har under senare år hamnat i konflikt med EU om landets demokratiska utveckling och reformarbete.

Euromaidan-protesterna i Kiev började i november 2013 efter att Ukrainas regering avbrutit planerna på ett associeringsavtal med EU. Demonstrationerna, som fick omfattande västerländskt stöd, eskalerade sedan under vintern.

Över hundra personer dödades i sammandrabbningarna och i februari 2014 tvingades president Viktor Janukovytj och hans pro-ryska administration att avgå och ersattes snabbt av en USA- och EU-stödd regering.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/polen-redo-att-skjuta-ner-ryska-flygplan/

Utrikes

Polen redo att skjuta ner ryska flygplan

Det nya kalla kriget

publicerad 23 september 2025
– av Markus Andersson
Ryskt stridsflygplan av typen Sukhoi Su-57.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Polen kommer inte att tveka att skjuta ner alla objekt som man anser kränker landets luftrum eller utgör ett hot. Det meddelade premiärminister Donald Tusk under gårdagen.

Han vill också se garantier att Sverige och övriga Nato-länder sluter upp bakom Polen om situationen eskalerar.

Uttalandet kommer efter en rad incidenter där ryska flygplan och drönare enligt företrädare för Nato-länder ska ha kränkt deras territorium. På fredagen uppgav Estland att tre ryska stridsflygplan flugit in i estniskt luftrum, vilket ledde till att FN:s säkerhetsråd sammankallades för ett krismöte på måndagen.

Ryssland har tillbakavisat anklagelserna och hävdar att påståendet om luftrumskränkningen är falskt och endast syftar till eskalera spänningarna ytterligare.

”Kommer skjuta ner flygande objekt”

Den påstådda estniska incidenten är den senaste i raden av vad Nato-länder beskriver som oacceptabla ryska kränkningar. Natten mellan den 9 och 10 september uppges mer än 20 ryska drönare ha trängt in i polskt luftrum, enligt polska myndigheter och på fredagen rapporterade Polen dessutom att två ryska stridsflygplan kränkt säkerhetszonen kring borrplattformen Petrobaltic i Östersjön.

— Vi kommer att fatta beslutet att skjuta ner flygande objekt när de kränker vårt territorium och flyger över Polen – det råder absolut ingen tvekan om det, sade Donald Tusk vid en presskonferens i Warszawa.

Premiärministern höll mötet efter ett extraordinärt regeringssammanträde med militära företrädare och räddningstjänstpersonal, som sammankallats efter vad Polen beskriver som de senaste luftrumskränkningarna.

Vill ha Nato-garantier

Samtidigt betonade Tusk behovet av återhållsamhet när situationen inte är helt tydlig. Han tog upp exemplet med vad Polen uppger var ryska stridsflygplan som flög över Petrobaltic-plattformen.

— När vi har att göra med situationer som inte är helt tydliga, såsom den senaste flygningen av ryska stridsflygplan över Petrobaltic-plattformen – men utan någon egentlig kränkning eftersom det inte rör sig om våra territorialvatten – då måste man verkligen tänka två gånger innan man fattar beslut som kan utlösa en mycket akut fas av konflikt.

Den polska premiärministern underströk också vikten av att NATO-alliansen står enad om det Polen beskriver som Rysslands provocerande beteende skulle leda till att konflikten förvärras.

— Jag måste också vara helt säker på att alla allierade kommer att behandla detta på exakt samma sätt som vi gör, fortsatte Tusk, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Redan samma dag kom stöd från Storbritannien, där utrikesminister Yvette Cooper varnade Moskva för att de påstådda luftrumskränkningarna riskerar att leda till en direkt väpnad konfrontation med Nato. Hon slog också fast att alliansen kommer att konfrontera alla plan som opererar i Natos luftrum utan tillstånd

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/moldaviens-expresident-eu-vill-anvanda-oss-som-kanonmat-mot-ryssland/

Utrikes

Moldaviens expresident: EU vill använda oss som kanonmat mot Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 23 september 2025
– av Isac Boman
Väst vill använda Moldavien som en "plattform" i ett krig mot Ryssland, enligt Dodon.
3 min läsning
Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Moldaviens före detta president Igor Dodon varnar för att hans land riskerar att dras in i ett potentiellt krig mellan Väst och Moskva när landets nuvarande regering rustar upp militären och närmar sig EU och Nato.

Den pro-ryske Dodon går till skarpt angrepp mot EU:s planer för hans hemland och varnar för att landet kan komma att användas som slagfält i en framtida konflikt med Ryssland.

— Det är tydligt att Europa förbereder sig för krig med Ryssland, säger Dodon i en intervju med den ryska statliga nyhetsbyrån RIA-Novosti på söndagen.

Den före detta presidenten, som ledde Moldavien mellan 2016 och 2020 och nu leder oppositionen mot president Maia Sandus västorienterade regering, drar paralleller till situationen i Ukraina.

— Det är tydligt att de i denna situation strategiskt behöver vissa närliggande länder som de kan använda som plattformar för krig. De vill använda Moldavien som kanonmat, som ytterligare ett land att använda mot Ryssland, säger han.

Ökade militärutgifter i EU

Dodans utspel kommer efter att EU-länderna kraftigt ökat sina försvarsbudgetar sedan Rysslands gick in i Ukraina 2022. Blocken har enats om att satsa 800 miljarder euro, motsvarande över 9 300 miljarder kronor, fram till 2030 genom initiativet Security Action for Europe (SAFE).

Flera EU-politiker har också varnat för det ”ryska hotet” – påståenden som Moskva konsekvent avvisat som ”nonsens” och försäkrat att man inte har några aggressiva planer mot EU.

Moldavien, en före detta sovjetrepublik med cirka 2,5 miljoner invånare som ligger inklämt mellan Rumänien och Ukraina, ”behöver absolut inte” att dras in i en sådan konflikt, understryker Dodon.

Militär upprustning i Moldavien

Den tidigare presidenten pekar på flera tecken som oroar honom. Under de senaste åren har Moldavien ökat sin militärbudget markant, tillkännagett planer på att bygga en ny militärbas utanför huvudstaden Chișinău och investerat i dyra radarstationer.

— Allt detta görs inte utan anledning, konstaterar Dodon.

President Maia Sandu har å sin sida målat upp en helt annan bild av situationen. I ett tal till Europaparlamentet tidigare denna månad hävdade hon att EU-medlemskap ”är en överlevnadsfråga” för Moldavien och anklagade Ryssland för att ha ”släppt lös hela sitt arsenal av hybridattacker” mot landet.

EU-kandidat tillsammans med Ukraina

Moldavien beviljades EU-kandidatstatus 2022, samtidigt som Ukraina. Sandu har även öppnat för möjligheten att landet skulle kunna ge upp sin neutralitet och gå med i ”en större allians”, även om hon inte specifikt nämnde NATO.

Den ryska underrättelsetjänsten SVR varnade i juli för att Nato formar Moldavien till en militär ”murbräcka” mot Ryssland. Underrättelsetjänsten anklagade Sandu för att ha sålt ut nationens intressen till Väst och beskrev hennes styre som en ”kompradorregim” – en term som används för lokala ledare som anses tjäna utländska intressen på bekostnad av sitt eget land.

Moldavien har sedan självständigheten 1991 försökt balansera mellan väst och Ryssland, men landet har under senare år tagit tydliga steg närmare EU och bort från Moskvas inflytandesfär.

Isac Boman
isac.boman@nyadagbladet.se

Igor Dodon var Moldaviens president 2016-2020 och är idag ledare för oppositionspartiet Socialistpartiet. Under sin presidentperiod hade han regelbundna möten med Vladimir Putin och arbetade för närmare relationer med Ryssland.

I presidentvalet 2020 förlorade han mot Maia Sandu, som var EU:s och USA:s föredragna kandidat. Efter valnederlaget har han ställts inför rätta för korruption och andra anklagelser som han själv avvisar som politiskt motiverade och ett sätt att försöka tysta honom.

Dodon förespråkar Moldaviens konstitutionella neutralitet och motsätter sig medlemskap i NATO och EU. Han argumenterar för att landet bör balansera mellan Öst och Väst för att undvika konflikter.

Socialistpartiet är ett av Moldaviens största oppositionspartier och Dodon fortsätter att vara en central figur i moldavisk politik som företrädare för den del av befolkningen som motsätter sig ökat västerländskt inflytande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/polska-regeringen-f-16-jaktrobot-traffade-hus-i-ostra-polen/

Utrikes

Polska regeringen: F-16-robot träffade hus i östra Polen

Det nya kalla kriget

publicerad 18 september 2025
– av Jan Sundstedt
Wyryki östra Polen
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

164 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Ett hus i östra Polen skadades i förra veckan när polska styrkor försökte skjuta ner påstådda ryska drönare – men enligt nya uppgifter rör det sig troligen om en robot avfyrad från ett polskt F-16-flygplan och inte ryska drönare.

Ett bostadshus i samhället Wyryki-Wola i östra Polen skadades natten till den 10 september i samband med att polska styrkor reagerade på en drönarintrångsvarning.

Från början uppgav lokala myndigheter att en rysk drönare hade orsakat förödelsen, men nya uppgifter pekar på att det i själva verket var en robot från ett polskt F-16-flygplan som träffade byggnaden, rapporterar skattefinansierade SVT.

Enligt Tomasz Siemoniak, minister för Polens särskilda säkerhetstjänster, avfyrade polska flygplan robotar under insatsen mot de misstänkta drönarna. Det mesta tyder på att en av robotarna hamnade ur kurs, förmodligen på grund av ett tekniskt fel i navigationssystemet, och i stället träffade huset ifråga.

Tak, murverk och takstolar skadades, men inga människor uppges ha kommit till skada.

Drönarnas ursprung

Vilket ursprung de utpekade drönarna hade är fortfarande oklart. Polens regering och militära källor har pekat på Ryssland, men flera experter menar att andra scenarier inte kan uteslutas.

Det kan handla om exempelvis elektroniska störningar som fört drönarna ur kurs, en avsiktlig överflygning eller i värsta fall en provokation i syfte att vilseleda.

Militären har lovat att stå för reparationskostnaderna för huset i Wyryki-Wola och betonar att en grundlig utredning pågår. Händelsen har skapat debatt i Polen, där president Karol Nawrocki krävt att regeringen förklarar omständigheterna och säkerställer att liknande misstag inte upprepas.

Incidenten kommer efter en rad tillfällen där polska myndigheter larmat om intrång i landets luftrum. Frågan har därmed fått en säkerhetspolitisk dimension och väcker oro i landet. Samtidigt understryker myndigheter att inga civila skadades och att man tar händelsen på största allvar.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

N

Morgondagens Dagstidning

Nyheter

Övrigt

Mer

Nyhetsbrev

Ladda ner NyD:s mobilapp

Följ NyD på sociala medier!

© 2012-2025 Nya Dagbladet

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.