När Jonathan Ravelin i slutet av förra året skulle logga in på sin internetbank fick han veta att han betraktades som död och kunde inte längre komma åt sina konton, BankID, eller andra tjänster som är nödvändiga för att få vardagen att fungera.
I november hade Skatteverket felaktigt registrerat honom som avliden och sedan vidareförmedlat denna felaktiga information till myndigheter och andra aktörer, vilket försatte Jonathan i en svår situation.
– Sex veckor tog det innan jag fick allt fixat och kunde få tillbaka mitt bank-id, berättar han för skattefinansierade SVT.
I hans fall handlade det om att någon skickat in en förfalskad dödsattest till myndigheten, och även om en anmälan om urkundsförfalskning upprättats har Jonathan också beslutat sig för att stämma staten på 20 000 kronor eftersom han upplever att hans rättigheter kränkts.
– Jag går till tingsrätten för att få till en lagändring så att detta inte händer fler personer, förklarar han.
– GDPR säger att de uppgifter som myndigheterna behandlar måste vara korrekta, och då menar vi att det kan inte vara korrekt att han är död eftersom han lever, säger Alexandra Loyd, administrativ chef på Centrum för rättvisa som driver fallet.
Enkelt att förfalska
När Skatteverket blivit införstådda med att dödförklaringen inte stämde brydde de sig inte om att skicka ut någon rättelse till alla aktörer som fått den felaktiga information – istället var detta någonting som Jonathan fick ringa runt, sitta i möten och fixa på egen hand.
Det kan noteras att antalet felaktigt registrerade avlidna hos Skatteverket har ökat från 16 till 27 personer på ett år, men det är oklart vad det beror på.
Även om de flesta dödsattesterna idag skickas in digitalt är det fortfarande möjligt att posta en fysisk blankett till myndigheten, ett dokument som bedöms vara mycket enkelt att förfalska – men den som blir påkommen riskerar två års fängelse för urkundsförfalskning.