Rånoffren har oftast svensk bakgrund, medan de misstänkta gärningsmännen i hög utsträckning har utländsk bakgrund. En tredjedel av rånen mot pojkar var så kallade förnedringsrån.
Enligt en rapport från Brå fördubblades antalet anmälda rån mot personer under 18 år mellan 2015-2019. Antalet ungdomar som säger sig ha utsatts för rån har också ökat kraftigt. Ungdomsrån är den typen av brottslighet som ökat mest under de senaste åren. Trenden bröts dock 2020, troligtvis på grund av nedstängningarna av samhället.
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare vid Brå, i ett pressmeddelande.
Brå har kartlagt omkring 550 slumpmässigt utvalda ungdomsrån från åren 2015–2019 där pojkar är gärningsmän. Det visar sig att rånen vanligtvis sker utomhus under kvällstid, till exempel i en park eller utanför ett köpcentrum. De rån som sker inomhus sker vanligtvis i en galleria eller ett garage. Ungdomarna rånas vanligtvis på mobiltelefoner, kläder och hörlurar.
– Men det är inte säkert att folk som går förbi förstår vad som händer. Det kan vara ett helt gäng som omringar en person, så man inte har någon förståelse för vad som händer inne i cirkeln, säger Anna Öström, projektledare för rapporten och utredare på Brå till skattefinansierande SVT.
I drygt en tredjedel av rånen, där pojkar var offer, förekom någon form av förnedring i samband med rånet. Det kan bland annat handla om att man tvingar offret att ta av sig kläderna.
Rånoffren är oftast svenska ungdomar, medan de misstänkta gärningsmännen oftast har utländsk bakgrund.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
