Alla bilder är upphovsrättsskyddade.
[envira-gallery id=”28261″]
Kontakta NyD vid intresse av att köpa bilder ifrån vårt bildarkiv.
MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025
https://nyadagbladet.se/inrikes/bilder-ifran-borlange-1-maj/
Nya Dagbladet var på plats under 1 maj i Borlänge och besökte de olika torgmöten och demonstrationer som ägde rum under dagen. Bland andra deltog Socialdemokraterna, Nätverket Dalarna mot rasism och Vänsterpartiet med profiler som Mona Sahlin, Peter Hultqvist och från Nordiska motståndsrörelsen med ledare som Per Öberg, Simon Lindberg och Per Sjögren.
Alla bilder är upphovsrättsskyddade.
[envira-gallery id=”28261″]
Kontakta NyD vid intresse av att köpa bilder ifrån vårt bildarkiv.
https://nyadagbladet.se/inrikes/moderaternas-gruppledare-fordomer-folkmordskritiska-judar-som-antisemiter-och-odjur/
Moderaternas riksdagsledamot och gruppledare Mattias Karlsson kallar medlemmar i en judisk vänsterorganisation för ”odjur” som sprider ”antisemitism i sin renaste form” efter att gruppen protesterat mot en föreläsning av en tidigare israelisk soldat som tjänstgjort i Gaza.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) delar vidare angreppet på sociala medier och hävdar att denna typ av Israelkritiska åsiktsyttringar ”inte hör hemma i Sverige”.
Det var den vänsterradikala gruppen Judisk antisionistisk allians som på måndagen genomförde en protest utanför ett judiskt kulturcentrum i Stockholm mot bakgrund av att det i lokalen skulle hållas en föreläsning med en tidigare IDF-soldat som tjänstgjort under Israels invasion av Gaza.
Enligt flera medier har soldaten lagt upp bilder på sociala medier på sin Facebooksida där han poserar framför palestinska ruiner, och flera propalestinska organisationer har uppmanat till att anmäla honom för krigsbrott.
— Vi ville visa på mänsklighet och att det inte är okej att bjuda in en misstänkt krigsförbrytare under ett pågående folkmord, säger Alexandra Esser, själv jude och en av de tio personer som deltog i manifestationen.
På demonstranternas banderoll stod ”IDF-soldater = krigsförbrytare” och en skylt med texten ”alla barn är lika värda” väckte snabbt uppståndelse eftersom det finns en judisk skola i samma byggnad.
”Det här handlar inte om Israel. Det handlar inte om politik. Det handlar om att stå utanför en judisk skola, när barn går hem, med banderoller som skuldbelägger deras identitet. Det är terror i vardagen. Det är antisemitism i sin renaste form. De som gör detta är inte aktivister, de är odjur”, hävdade Mattias Karlsson upprört i ett inlägg på X.
Det här handlar inte om Israel. Det handlar inte om politik.
Det handlar om att stå utanför en judisk skola, när barn går hem, med banderoller som skuldbelägger deras identitet.
Det är terror i vardagen. Det är antisemitism i sin renaste form.
De som gör detta är inte aktivister,… pic.twitter.com/2zZJMe5o47— Mattias Karlsson (@moderatkarlsson) September 15, 2025
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard delade vidare Karlssons inlägg och fördömde själv protesten:
”Det här handlar inte om yttrandefrihet, utan om att skapa skräck och rädsla hos barn som bor i Sverige. Jag känner bara avsky mot dem som gör detta. Detta hör inte hemma i Sverige”, slog hon fast.
Alexandra Esser tycker att reaktionerna är absurda och påpekar i tabloiden Aftonbladet att det ju var arrangören av föreläsningen som bestämt lokal och att det snarare är denna som bör kritiseras för att man bjudit in en israelisk soldat till en plats där det också finns en skola.
Hon betonar också att några judiska skolbarn knappast kan ha upplevt någon otrygghet då protesten ägde rum långt efter skoltid.
— Men fakta biter tydligen inte på politiker, kommenterar hon.
Jag delar inte upprördheten över den antisionistiska aktionen på Nybrogatan.
Protesten var riktad mot ett arrangemang av föreningen MIFF med en tidigare IDF-officer, som hölls i samma fastighet där skolan ligger. Huset rymmer flera olika verksamheter.
— Peter Wennblad (@peterwennblad) September 16, 2025
Esser förklarar att hennes grupp består av judar som tar avstånd från folkmordet i Gaza.
— Det judiska traumat från förintelsen används på olika sätt. Vissa vill att det aldrig, aldrig ska hända igen mot oss judar. Vi andra vill att det aldrig, aldrig ska hända igen mot någon.
Att hon som judisk Israelkritiker kallas för ”odjur” och ”antisemit” av en företrädare för den svenska regeringen upplever hon som obehagligt, och hon tycker att svenska politiker istället borde fokusera på att stoppa vapenexporten till Israel.
— Sverige går just nu till historien som medlöpare till folkmord. Precis som under andra världskriget, hävdar hon.
Det här handlar inte om yttrandefrihet, utan om att skapa skräck och rädsla hos barn som bor i Sverige. Vars familjer i generationer har blivit förföljda. Jag känner bara avsky mot dem som gör detta.
Det är en helt ny rörelse som växer fram. Som gömmer sig bakom… https://t.co/qc0EDTR9ia
— Maria M Stenergard (@MariaStenergard) September 15, 2025
Trots att stora delar av den judiska diasporan aktivt stödjer Israels invasion, vägrar Esser vara tyst. Hon vill visa att även judiska röster kan visa sin avsky mot det som sker i Gaza.
— När jag ligger på min dödsbädd och mina barnbarn frågar mig vad jag gjorde under folkmordet så vill jag kunna säga att jag gjorde något.
https://nyadagbladet.se/inrikes/79-av-80-svenska-specialskyddsrum-saknar-modern-standard/
Svenska myndigheter har de senaste åren intensifierat budskapen om att medborgarna måste rusta för kriser och krig. Samtidigt visar granskning av landets egna skyddsrum stora brister i underhållet av kritisk infrastruktur.
Av Sveriges åttio specialskyddsrum – avsedda för närmare 100 000 människor – har endast en enda anläggning rustats upp till modern standard efter årtionden av eftersatt underhåll.
Igeldammsgaraget i Stockholm står idag ensamt som exempel på ett färdigställt specialskyddsrum, medan resterande 79 anläggningar fortfarande väntar på nödvändig upprustning, rapporterar statstelevisionen SVT.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har påbörjat moderniseringsarbete i cirka trettio av de åttio specialskyddsrummen. Arbetet har bara det senaste året kostat 85 miljoner kronor, men takten uppges vara långt ifrån tillräcklig för att möta de politiska ambitionerna om förbättrad krisberedskap.
Henrik Larsson, chef för befolkningsskydd på MSB, kan inte ge besked om när samtliga anläggningar kommer att vara åtgärdade:
— Det beror på. Vi måste in i alla anläggningar och se i vilket skick de är. I vissa anläggningar kan det krävas ganska omfattande renoveringar och då blir det väldigt kostsamt.
— Om alla anläggningar är i samma skick som här (Igeldammsgaraget) så ska det inte vara några problem att göra det innan 2030, men jag misstänker att vi kommer att ha några anläggningar som vi kommer att behöva lägga tid och betydligt mer pengar på, fortsätter han.
Under kalla kriget byggdes tusentals skyddsrum runt om i landet, men många har under decennier använts för helt andra ändamål utan ordentligt underhåll. Nu har MSB fått i uppdrag att inventera landets totala bestånd om 64 000 skyddsrum mellan 2025 och 2030.
För innevarande år planeras cirka 10 000 mindre tillsyner och omkring 2 000 större kontroller – en takt som enligt MSB själva är otillräcklig:
— Vi behöver öka med 500 fler per år för att gå igenom hela beståndet till 2030. Vi behöver ligga mellan 12 000 och 13 000 årligen, bedömer Larsson.
Utöver det redan godkända Igeldammsgaraget, med plats för 1 200 personer, planeras ytterligare två anläggningar bli färdigställda nästa år – ett i Stockholm och ett i Göteborg. Det innebär att endast tre av åttio specialskyddsrum kommer att ha modern standard innan 2027.
MSB:s bedömning visar på omfattande brister i det befintliga beståndet: endast hälften av samtliga skyddsrum erbjuder tillfredsställande skydd mot splitter och bomber, medan bara omkring tio procent har ett rimligt skydd mot kemiska stridsmedel.
Eftersom ansvaret för att åtgärda brister ligger på enskilda fastighetsägare, kan MSB heller inte ge någon tidsram för när skyddsrummen faktiskt kommer att vara i funktionsdugligt skick.
Sverige har drygt 64 000 skyddsrum med plats för cirka sju miljoner människor. Skyddsrummen får användas till annat i fredstid men ska kunna iordningställas inom två dygn vid höjd beredskap eller krig. När ett skyddsrum är aktiverat ska det finnas vatten, värme, ventilation och toalettmöjligheter – däremot finns varken mat eller hygienprodukter.
Skyddsrummen är byggda för att skydda mot stötvåg och splitter från explosioner, brand, kemiska stridsmedel samt strålning från radioaktiva ämnen. Man ska kunna vistas i skyddsrummet utan avbrott i minst tre dygn. Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen och placeringen har bestämts utifrån hotbildsanalyser.
Vid flyglarm ska man omedelbart bege sig till närmaste skyddsrum eller annat skyddande utrymme som källare eller tunnelbanestation. Man tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som finns närmast.
Källa: MSB
https://nyadagbladet.se/inrikes/mobilforbud-minskade-matsvinn/
På Ekdalaskolan i Mölnlycke har mobilförbudet haft positiva effekter. Bland annat har matsvinnet minskat rejält.
Sedan årsskiftet har man haft förbud mot mobiler på skolan, något som togs emot med blandade reaktioner. Många elever har accepterat förbudet, även om man tycker det är tråkigt. Det finns också en del som försöker smuggla in mobiltelefonen i skolan på olika sätt – bland annat genom att gömma den i byxlinningen.
— Men överlag så funkar det liksom ändå. Majoriteten lämnar in sina telefoner, säger SO- och slöjdläraren Felicia Leijon till skattefinansierande SVT.
En oförutsedd följd av förbudet är att det blivit betydligt lugnare i matsalen. Vidare har också matsvinnet minskat med 50 procent, något eleverna själva förklarar med att de äter under längre tid och lugnare.
Trots att vissa elever är duktiga på att smuggla in sina mobiltelefoner i skolan anser de flesta eleverna att förbudet medfört något bra – att man bland annat umgås mer med varandra och är utomhus mer.
Nästa års hösttermin införs ett totalt mobilförbud på alla grundskolor i Sverige. Förbudet kommer gälla under hela skoldagen, inklusive raster och fritids.
https://nyadagbladet.se/inrikes/hyresgastforeningen-kraver-sankta-hyror-fastighetsagarna-vagrar/
Hyresgästföreningen i Stockholm kräver nu sänkningar av hyrorna efter år av rekordhöjningar. Fastighetsägarna håller föga förvånande inte med och menar att kostnaderna har ökat kraftigt och att det i sin tur kräver nya hyreshöjningar.
Hyresgästföreningen Stockholm vill se hyressänkningar på upp till 4,45 procent inför 2026 års förhandlingar, efter att hyrorna höjts med hela 16 procent på tre år, skriver Hem & Hyra.
Från Fastighetsägarna hörs motstånd – de kräver fortsatt höjning och påpekar att kostnaderna för förvaltning, underhåll och drift är fortsatt höga. Nu väntar med stor sannolikhet en av de mest infekterade förhandlingsrundorna på årtionden.
I Stockholms län och på Gotland har Hyresgästföreningen fått nog av de senaste årens hyresutveckling och kräver sänkt hyra för över 70 000 hyreslägenheter. Förslag på sänkningar rör sig i storleksordningen 2,41–4,45 procent i Stockholms stad, och 0,36–4,45 procent i övriga regionen.
Hyresgästföreningens ordförande Susanne Sjöblom beskriver hushållens situation som ohållbar, då många pensionärer och arbetande uppger att de inte längre har något kvar att dra in på.
— Vi har inget annat val. Det finns inget mer utrymme för hyreshöjningar. Gränsen är nådd, säger Susanne Sjöblom.
— Många frågar sig hur de ska klara sig. Matpriserna går upp. Man kan inte mer än jobba eller ha sin pension. Vad ska man dra in på till slut? Man måste äta och bo.
Fastighetsägarna kräver ytterligare 6,1 procents höjningar för stadens hyresrätter, och 5,9–8,2 procent för regionen och Gotland. De menar att förhandlingsmodellen inte tillåter sänkning då man hävdar att kostnader för förvaltning har ökat kraftigt sedan 2022.
— Det känns som om Fastighetsägarna Stockholm inte lever i samma verklighet som många hyresgäster gör. Det är ett jätteglapp mellan deras bild av verkligheten och hyresgästernas, menar Susanne Sjöblom.
En central punkt i Hyresgästföreningens argument är att antalet outhyrda lägenheter ökat, samtidigt som bostadsbristen kvarstår – det är inte efterfrågan, utan de höga hyrorna som stänger ute hushåll. Fastighetsägarna försvarar sig med att förhandlingsmodellen skyddat hyresgäster mot ännu större kostnadsökningar.
Hyresgästföreningen hänvisar till ett tidigare unikt exempel från 2006, då Svenska Bostäder tvingades till hyressänkning med 1,2 procent på grund av ändringar i hur underhållet sköttes. Samma år blev inte heller någon hyreshöjning hos de privata värdarna.
Nathalie Brard, chef för Fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, vill inte kommentera hur mycket de har krävt i hyreshöjning i 2026 års förhandlingar.
— Vi har en överenskommelse med Hyresgästföreningen om att inte offentligt kommentera innehållet i pågående förhandlingar.
Nu går årets hyresförhandlingar vidare till skiljeman, vilket sannolikt avgör den ekonomiska verkligheten för tiotusentals hushåll i Stockholm och på Gotland.
Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.
