Barnafödandet i Sverige befinner sig på historiskt låga nivåer. Under 2023 föddes i genomsnitt 1,43 barn per kvinna – det lägsta talet som någonsin registrerats. Nu tillsätter regeringen en utredning för att förstå varför allt färre vill bilda familj.
– Staten behöver fundera på faktorer som utgör hinder för barnafödande, som boende, ekonomi, jämställdhet och livsbalans, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) vid en presskonferens på måndagen.
Om trenden håller i sig kommer varje ny generation att bli cirka 30 procent mindre än den föregående, vilket innebär stora konsekvenser för arbetsmarknaden och välfärdssystemet när färre i arbetsför ålder ska försörja en växande äldre befolkning.
– Barnafödande ska vara en personlig fråga, men det påverkar samhället i stort, konstaterade Forssmed, som också pekade ut den moderna dejtingkulturen som en av bovarna i dramat.
– Det finns indikationer om att relationer som uppstår genom dejtingappar på ett generellt plan är mer kortvariga och därför i lägre grad leder till familjebildning.
Under 2023 föddes 95 800 barn i Sverige – en minskning med 1 600 jämfört med året innan, enligt SCB. Nedgången syns i alla delar av landet och över samtliga samhällsgrupper.
Fåtal barn trots högkonjunktur
Historiskt har barnafödandet ofta följt konjunkturen, men det sambandet har brutits. Trots stark ekonomi under 2010-talet och ett föräldrasystem som vid internationell jämförelse är både generöst och välfungerande, har födelsetalen fortsatt sjunka.
– Barnafödandet minskar trots att Sverige befunnit sig i högkonjunktur och trots en i stora delar välfungerande förskola och en generös föräldraförsäkring, säger Forssmed.
Regeringen vill nu ta reda på vilka andra faktorer som kan ligga bakom att unga avstår från att skaffa barn. Enligt den forskning som Forssmed hänvisar till tvekar idag var fjärde ung kvinna inför att bli förälder – en kraftig ökning jämfört med för tio år sedan, då motsvarande siffra var en av tio.
En delförklaring som lyfts fram av socialministern är den tuffa och för många otillgängliga svenska bostadsmarknaden.
– För många dröjer eller uteblir drömmen om ett småhus, som ett exempel.
Psykisk ohälsa och existentiella kriser
Men regeringen vill också undersöka mer existentiella faktorer: hur oro för framtiden, psykisk ohälsa och känslan av meningsfullhet påverkar synen på föräldraskap.
– Vi vet att många unga söker sig till psykiatrin och många uppger att livet saknar mening. Att se sig själv ta hand om barn när det är svårt att ta hand om sitt eget mående, det är svårt, fortsatte Forssmed.
Uppdraget att leda den statliga utredningen går till Åsa Hansson, docent i nationalekonomi. I referensgruppen ingår bland andra Anna Björklund, författare till boken Kvinnomanualen, och Micael Dahlén, professor i lycka och välmående vid Handelshögskolan i Stockholm.
