Svenskarna skaffar färre barn än någonsin tidigare – och alltfler kvinnor uppger att de överhuvudtaget inte har något intresse av att bilda familj.
Samtidigt har barnbidraget urholkats kraftigt de senaste åren – och täcker numera bara 25 procent av levnadskostnaderna för en genomsnittlig 10-åring.
Nya Dagbladet har i flera artiklar uppmärksammat hur födelsetalen i en rasande fart sjunker i Sverige och hela Västvärlden – och hur många väljer att inte skaffa barn även om den ekonomiska situationen är god.
Det råder delade meningar om vad politiker och samhället kan göra för att få fart på nativiteten och i vilken grad olika politiska åtgärder kan vända den negativa trenden. Barnbidraget infördes i Sverige redan 1937 – även om det då var inkomstprövat. Syftet var bland annat att öka barnafödandet, utjämna levnadsstandarden och minska antalet barn som levde i fattigdom.
En uträkning från Swedbank visar att barnbidraget har blivit alltmer irrelevant och att bidraget idag bara täcker en fjärdedel av levnadskostnaderna för en tioåring – jämfört med 36 procent för sju år sedan.
Det är den lägsta nivån på 50 år, och många föräldrar vittnar om att de 1250 kronorna inte har någon betydande påverkan på familjeekonomin, och det finns en utbredd känsla av att barnbidraget ”stannat av” samtidigt som andra kostnader skenat.
– Det är en symbolisk summa men den gör ingen större skillnad, säger pappan Jonas Eyob till statstelevisionen SVT.
”Kan inte räkna med bidrag”
Annelie Holst, som också har barn, håller med om att summan är så liten att dess var effekt är mycket begränsad – men lyfter också fram att exempelvis subventionerad tandvård, mediciner och sjukvård fortfarande är någonting som svenska barnfamiljer gynnas av.
– Sedan någonstans är det ett bidrag, man kan inte räkna med det.
Inför varje valrörelse brukar etablissemangspartierna bråka om barnfamiljernas ekonomier, där de rödgröna i regel förespråkar höjda bidrag – medan de blåa partierna i regel är emot detta.
Varken Moderater eller Socialdemokrater har dock lyckats öka den svenska nativiteten – och har båda istället satsat på att öka den svenska befolkningen genom omfattande massinvandring från tredje världen – en lösning som dock fört med sig en rad andra svårlösliga problem.