MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 26 augusti 2025

tisdag 26 augusti 2025

Tallbarr: Skogens medicin mot covidvaccin

publicerad 15 januari 2022
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tallbarr innehåller höga halter c-vitamin och kan hjälpa att stärka kroppens immunförsvar. Flera forskare och läkare menar också att tallbarr kan motverka skadeeffekter av spikproteiner från covidvaccinen.

Tall har vi gott om i Sverige och det är vårt näst vanligaste träd, efter granen. Tallen kan bli över 35 meter hög och leva i 650 år, enligt Naturhistoriska Museet. Redan Carl von Linné påtalade att tall är mycket användbar på flera sätt.

Veden ger lysstickor åt bönderna; den feta roten brukas i eldstäder nattetid. Kolen används av bergsmännen, och veden är ett utmärkt bränsle i spisar. Saven äts begärligt av barn. Den mjukare barken tillreds till bröd åt fattiga; den äts även av svinen. Den grövre barken brukas som ersättning för kork. Dekokt på årsskotten är ett verksamt medel mot skörbjugg”, skrev han 1755.

Ett superträd

Tallen ligger på topplistan när det gäller c-vitamin och i Sverige är det endast havtorn och nypon som klår tallen i vitaminhalt. På vintern innehåller tallbarren mest c-vitamin eftersom det skyddar den mot kylan. Tallens växtämnen är även bakteriedödande och kan hämma inflammationer och svamp, enligt Läkeörter.se. Den innehåller även kalium, kalcium, magnesium, zink och järn. Tall ska även kunna stärka kroppens immunförsvar och hjälpa mot urinvägsinfektioner.

En koreansk studie från 2011 visar att tallbarr även innehåller en hel del antioxidanter.

 

Foto: Vilseskogen/CC BY-NC-SA 2.0

 

Suraminet kan hjälpa mot skadeverkningar av covidvaccin

Om man har injicerats med covidvaccin eller haft covid-19 kan spikproteinerna cirkulera kvar i kroppen och orsaka skada på bland annat celler och organ. Upplever man symptom efter en injektion kan bland annat tallbarr faktiskt hjälpa, menar organisationen World Council for Health. Genom att dricka tallbarrste kan man få i sig kraftfulla antioxidanter och även höga halter vitamin C som ska hjälpa mot spikproteinet.

Även forskaren Dr. Judy Mikovits har gått ut med att just tallbarr är ett botemedel mot flera skadeverkningar som noterats av covidvaccinerna. Närmare bestämt talar hon om suramin, som även används mot bland annat afrikansk sömnsjuka. Ämnet finns rikligt i just tallbarr och man kan utvinna oljan eller göra te på barren för att få i sig suraminet.

Det rekommenderas samtidigt starkt att vara ytterst måttfull med konsumtionen på grund av terpentinet i barren – och inte bruka det överhuvudtaget om man är gravid, försöker bli gravid eller har njur-, hjärt- eller leverproblem. Långvarigt bruk även utvärtes kan i för stora doser ge både njurskador och eksem.

Användning av tall och tallbarr

Viktigt att komma ihåg innan man plockar någonting är att respektera både natur och markägare. Det är inte tillåtet att bryta levande kvistar eller ta bark från levande träd, eftersom det kan skada trädet. Därför kan det vara en bra idé att fråga markägaren innan man plockar någonting. Kort sagt, visa respekt och plocka inte mer än du behöver och försök att inte orsaka skada. Läs mer om olika riktlinjer här som kan vara bra att ha kännedom om när man är ute i skogen.

Inte bara barren är ätbara och nyttiga utan man kan även äta andra delar av tallen. När kottarna är gröna är de ätbara och det är även rötterna från unga tallar. Bark från unga grenar kan ätas färska och under den yttre barken finns ett vitt underlager som man kan göra mjöl av. Kådan ska vara speciellt nyttig och ha en bakteriedödande effekt, enligt Skogsskafferiet.

 

Foto: Joan Simon/CC BY-SA 2.0

 

Vid luftvägskatarr kan man koka upp tallbarr och sedan andas in ångorna. Det är terpentinoljan i barren som har en läkande effekt, vilket också kan ha effekt mot astma, kikhosta och andra inflammationer i luftvägarna, enligt Läkeörter.se.

Ett fotbad eller ett vanligt bad med tallbarr ska också kunna hjälpa mot reumatiska problem och läka sår.

Fryser du lätt om händerna kan en värmande tallbarrsolja hjälpa, menar örtexperten Alexandra De Paoli. Hon menar att den sätter fart på blodcirkulationen och använder själv oljan under vintern.

Jag använder oljan och smörjer med, till exempel om jag ska ut och cykla på vintern när det är kallt ute och jag inte vill frysa om händerna, säger De Paoli till Epoch Times.


 

Så gör du värmande olja

För att göra oljan behöver du barr från tall och raps- eller olivolja, helst ekologisk och kallpressad.

1. Klipp barren smått, ner i en glasburk. Barren behöver klippas för att oljan ska komma åt de verksamma ämnena.

2. Häll i oljan, dubbelt så mycket som mängden barr. Sätt på ett lock.

3. Låt stå i ett väster- eller österfönster i 2 veckor. Sväng runt burken dagligen så att innehållet blandas om.

4. Sila bort barr och pressa ur den sista oljan. Häll över i en glasflaska och förvara mörkt. Oljan håller i ungefär 2 år.

Så gör du te på tallbarr

Ta 1 msk färska, finklippta barr till 2,5 dl vatten.

Klipp barren smått. Låt dem koka i vattnet i 5 minuter och sila sedan bort barren.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hundraåringar håller sig friskare längre

publicerad Idag 14:31
– av Redaktionen
Antalet hundraåringar i Sverige har tredubblats sedan millennieskiftet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundraåringar håller sig friskare än andra äldre personer, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskningen visar bland annat att de följer en helt annan åldringskurva med långsammare sjukdomsutveckling.

I studien, som publicerats i eClinicalMedicine, följde forskare över 270 000 personer som föddes i Sverige under åren 1920 och 1922. Vidare följde man deltagarnas hälsa från 70 års ålder och upp till tre decennier.

Sedan jämförde forskarna sjukdomsförloppet hos personer som blev 100 år med dem som avled i tidigare ålder. Resultaten visar att hundraåringarna håller sig friskare jämfört med andra äldre, men också att de helt enkelt åldras på ett annat sätt.

Studien visade att hundraåringarnas sjukdomsbörda oftast började plana ut vid 90 års ålder. De har också oftast sjukdomar som är begränsade till ett enskilt organsystem och betydligt färre samtidiga tillstånd.

Vi visar att exceptionell livslängd inte bara handlar om att skjuta upp ohälsa. Det speglar ett unikt åldringsmönster. Resultaten tyder på att hundraåringarna har en bevarad homeostas och motståndskraft mot sjukdom trots åldrande och fysiologiska påfrestningar – något som kan bero på en gynnsam kombination av gener, livsstil och miljö, säger Karin Modig, docent vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Homeostas är kroppens förmåga att upprätthålla en stabil inre miljö, trots förändringar i den yttre miljön. Bland annat kan det handla om att reglera blodsocker och pH-värde.

Mindre hjärt-kärlsjukdomar

Vidare i studien kunde man se att hjärt-kärlsjukdomar är ovanligare och uppträder senare i livet hos hundraåringarna. Även neuropsykiatriska sjukdomar är mindre förekommande bland dem som lever allra längst.

Våra resultat ifrågasätter den utbredda uppfattningen att ett längre liv oundvikligen innebär fler sjukdomar. Vi visar att hundraåringar följer en distinkt åldringskurva, med långsammare sjukdomsutveckling och större motståndskraft mot vanliga åldersrelaterade sjukdomar, säger Modig.

Allt fler svenskar får uppleva sin 100-års dag, enligt statistik från SCB. Idag finns exempelvis nära tre gånger så många hundraåringar som vid år 2000. Främst är det kvinnor som fyller 100 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar fler unga

publicerad 23 augusti 2025
– av Redaktionen
Studien visar också att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tjock- och ändtarmscancer ökar bland unga i Sverige, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskare pekar på att livsstilsfaktorer, som exempelvis stillasittande och fetma, kan vara orsaken.

I studien, som publicerats i Annals of Oncology, har man granskat över 135 000 svenska patienter som hade tjock- och ändtarmscancer mellan åren 1993 och 2019.

Resultaten visar att antalet yngre personer under 50 år som insjuknar i denna cancerform har ökat de senaste tre decennierna. För ändtarmscancer har antalet nya fall bland yngre ökat med 2,04 procent per år, och för vänster- och högersidig tjocktarmscancer är ökningen 2,41 respektive 2,64 procent per år. Sammanlagt har alltså sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre.

Upptäcks senare hos yngre

Yngre patienter hade också oftare spridd cancer jämfört med äldre, vilket tyder på att de gått längre med symptom innan cancern upptäcktes. Forskare menar att det är viktigt att allmänheten, men också vårdpersonal, känner till att denna typ av cancer även kan drabba yngre. Detta särskilt eftersom chansen att bota cancer ökar vid tidig upptäckt.

Studien visar dessutom att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Livsstil kan vara orsaken

Det är oklart vad som faktiskt ligger bakom ökningen av tjock- och ändtarmscancer hos unga, men forskarna menar att det inte verkar drivas av traditionella riskfaktorer som inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. Istället pekar resultaten på att livsstilsfaktorer kan vara avgörande.

Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Radkiewicz.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Några bloss räcker – så snabbt skadar vape lungorna

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare har för första gången kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin från e-cigaretter och inflammationsmarkörer i blodet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Redan några bloss av en e-cigarett, eller vape, med nikotin kan utlösa inflammation i lungorna, visar forskning från Uppsala universitet.

Forskarna, som fått finansiering från Hjärt-Lungfonden, testade 22 friska personer vid två olika tillfällen. Deltagarna fick sedan röka e-cigaretter både med och utan nikotin under en halvtimme vardera.

När forskarna sedan analyserade blodproverna kunde de se att deltagarna som utsatts för nikotinhaltiga e-cigaretter visade förhöjda nivåer av inflammatoriska markörer i blodet. Enligt forskarna kan detta innebära att redan några få inhalationer räcker för att utlösa en inflammatorisk reaktion i lungvävnaden.

Resultaten är oroväckande, då de tydligt visar att e-cigaretter med nikotin inte är ett ofarligt alternativ till cigaretter. Vi har länge arbetat med att sprida vetenskapligt underbyggd kunskap om nikotinets hälsoeffekter och den här forskningen stärker vår övertygelse om att tobak och nya nikotinprodukter bör likställas inför lagen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.

För första gången har forskare kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin och specifika inflammationsmarkörer i blodet som är kopplade till lungorna. Forskarna menar att upptakshastigheten är särskilt oroande då kroppen absorberar nikotin snabbare än vid exempelvis nikotinplåster.

Våra resultat är i linje med tidigare studier där nikotin från e-cigaretter visat sig kunna påverka blodkärlen genom att öka nivåerna av kärlskademarkörer i blodet. Det är anmärkningsvärt att även enstaka tillfällen kan ge biologiska effekter. På sikt kan det bidra till utvecklingen av både lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdom, säger Fariborz Mobarrez, lektor och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fetma vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt har ofta fler riskfaktorer och sämre prognos än män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fetma har gått om rökning som främsta orsaken till hjärtinfarkt hos unga vuxna i Sverige, visar ny studie.

I studien, som publicerats i European Heart Journal – Quality of Care and Clinical Outcomes, följde 44 254 personer i åldrarna 18–59 år efter att de fått en hjärtinfarkt för första gången. Studien är en så kallad registerstudie och har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller fetma. Vidare visar studien att fetma har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i den åldersgruppen. Anledningen är att antalet rökare minskat, men samtidigt har andelen som lider av obesitas ökat markant. Exempelvis led en av fyra av fetma år 2006, och mer än var tredje år 2021.

Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om andelen rökare som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Skillnad hos män och kvinnor

Män löper större risk för att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor och drabbas ofta tidigare i livet. Samtidigt visar studien att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt ofta har fler riskfaktorer, men även att de har en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Simonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.