MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 29 maj 2025

torsdag 29 maj 2025

Kraftig ökning av antalet patienter med hjärntumör i Sverige

publicerad 4 januari 2019

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler människor vårdas för hjärntumör i Sverige. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. År 2017 behandlades sammanlagt 8 917 patienter i den specialiserade öppenvården för malign eller benign  tumör i hjärnan eller i centrala nervsystemets hinnor eller för tumör av okänd natur i hjärnan . Det är en ökning med 167% sedan år 2001 då öppenvårdsregistret startades. Den största patientgruppen utgörs av de som fått malign tumör i hjärnan.

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att år 2017 besökte 2873 personer med diagnos ”malign tumör i hjärnan” C71 den specialiserade öppenvården. Jämfört med år 2001 har antalet patienter med malign hjärntumör ökat med 114%, från 1340 patienter år 2001. Eftersom den vanligaste undergruppen av malign hjärntumör i allmänhet uppges vara maligna tumörer av grad IV (kallas också glioblastom eller glioblastoma multiforme) som är förenad med kort överlevnad, är det uppseendeväckande och illavarslande att denna patientgrupp, malign tumör i hjärnan, ökat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden.

Även med hänsyn till befolkningsökningen ökar antalet patienter.

Det är i huvudsak tre kategorier patienter som ökar: de som fått malign hjärntumör, de som fått benign tumör i centrala nervsystemets eller hjärnans hinnor samt de som fått en tumör av ”okänd natur” i hjärnan eller centrala nervsystemet. Noter att det inte är alla cancer- eller tumörformer som ökar enligt öppenvårdsregistret vilket stärker bilden av att det verkligen sker en ökning av dessa tre patientkategorier.

Benign tumör i hjärnhinnorna ökar

Den näst största patientgruppen utgörs av de som fått diagnosen benign tumör i centrala nervsystemets eller hjärnans hinnor. Den vanligaste formen kallas meningiom då den har sitt ursprung i hjärnhinnorna (=meningierna). År 2017 besökte 2557 patienter med benign tumör i hjärnans eller centrala nervsystemets hinnor den specialiserade öppenvården. Det är nästan en tredubbling, eller en ökning med 190%, jämfört med år 2001.

Benign tumör i hjärnan stabilt antal

Sammanlagt 1976 patienter med benign tumör i hjärnan registrerades av öppenvården år 2017. Antalet patienter har inte ökat under de senaste 10 åren utan legat stabil. Antalet patienter har legat strax under 2000 per år sedan år 2006. Även patienter med malign tumör i centrala nervsystemets hinnor ligger på en stabil nivå och har pendlat mellan 80 och 100 patienter per år sedan registrets start år 2001.

Tumör i hjärnan av ”okänd natur” ökar

Däremot ökar patienter som inte fått en klar diagnos, utan fått diagnos ”tumör av osäker natur i hjärnan eller andra delar av det centrala nervsystemet”. År 2017 besökte 1418 patienter med denna diagnos den specialiserade öppenvården. Denna patientgrupp har ökat kontinuerligt under de senaste 10 åren från år 2008 då ett trendskifte verkar ha ägt rum. Antalet har mer än fördubblats enbart sedan 2008.

Även med hänsyn tagen till befolkningsökning ökar antalet patienter som fått tumör i hjärnan utan klarlagd diagnos.

Många hjärntumörer rapporteras inte till cancerregistret

Det är anmärkningsvärt att patienter med maligna hjärntumörer ökar i den specialiserade öppenvården samtidigt som Socialstyrelsens cancerregister över antalet patienter med diagnos malign hjärntumör inte redovisar någon ökning under samma tidsperiod. Detta förstärker bilden av att cancerregistret gällande hjärntumörer är underrapporterat och inte speglar verkligheten, vilket Strålskyddsstiftelsen tidigare rapporterat om och vilket tjänstemän vid Socialstyrelsens cancerregister bekräftat.

Hjärntumörer av ”osäker natur” som ökar mycket rapporteras vanligen inte in till cancerregistret som därför blir underrapporterat . De flesta tumörer som inte undersökt av patolog och därigenom fått en klar diagnoskod rapporteras inte in till cancerregistret. Den osäkrare diagnosens (D43) motsvarighet finns inte i Socialstyrelsens cancerregister. Benigna tumörer rapporteras inte heller till cancerregistret över hjärntumörer, enbart maligna.

Strålskyddsstiftelsen har vid kontakt med Socialstyrelsens cancerregister fått beskedet att registret över hjärntumörer är underrapporterat beroende på att de tumörer som inte undersökts av patolog och fått en för cancerregistret nödvändig diagnoskod inte rapporteras in.

År 2011 intervjuade Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, Åsa Klint vid Socialstyrelsen. Åsa Klint hade några år tidigare granskat registrets tillförlitlighet och redovisat att underrapporteringen var betydande för hjärntumörer av denna anledning.

– Väldigt många hjärntumörer kommer aldrig till patologisk undersökning. Vi har inte lyckats arbeta upp en bra rutin för att åtgärda problemet, sade Åsa Klint.

 

 

Källa: Strålskyddsstiftelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Allt fler finländare medicinerar mot fetma

publicerad 27 maj 2025
– av Redaktionen
Försäljningen av fetmamedicin har på några få år skjutit i höjden i Finland.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Användningen av fetmamedicin ökade markant i Finland under det gångna året – betydligt fler finländare behandlades för fetma jämfört med 2023. Samtidigt råder det delade meningar om hur effektiv behandlingen är.

Totalt använde 75 000 finländare läkemedel för viktminskning eller behandling av fetma under 2024. Det är en ökning på 20 procent jämfört med 2023, enligt Folkpensionsanstalten (FPA). På fem år har antalet användare ökat mer än elvafaldigt.

Semaglutid, som säljs under exempelvis varumärken som Ozempic och Wegovy, är mest populär. För den typen av läkemedel, som från början är utformat som läkemedel för behandling av typ 2 diabetes, får man ingen läkemedelsersättning om medicinen används mot enbart fetma. Det innebär att finländarna måste stå för notan själva, vilket kan bli över 3000 kronor varje månad.

Det är också oklart hur effektiv denna typ av viktminskningsmedicin egentligen är, men Pia Pajunen, sakkunnigläkare på FPA, menar att det inte är en snabb lösning för att gå ner i vikt.

Om man slutar använda fetmaläkemedlet, börjar vikten ofta stiga snabbt på nytt. Det är viktigt att läkare och användare är medvetna om att forskningen visar att de här läkemedlen i allmänhet ska användas under en lång tid, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bra kondition kan förebygga demens

uppdaterad Igår 7:29 publicerad 27 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Personer i riskzonen för demens kan minska risken genom att förbättra sin kondition, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar att risken kan reduceras med upp till 35 procent.

I studien, publicerad i British Journal of Sports Medicine, använde forskare data från 61 214 demensfria personer, hämtade från databasen UK Biobank. Deltagarna, som var mellan 39 och 70 år gamla, följdes under en period på 12 år.

Vid inskrivningen genomförde deltagarna ett sex minuter långt cykeltest för att mäta konditionen, och neurologiska tester gjordes för att uppskatta deras kognitiva funktion. Forskarna undersökte också genetisk benägenhet för demens.

Under den 12-åriga uppföljningsperioden diagnostiserades totalt 553 personer med demens, vilket motsvarar 0,9 procent.

Resultaten visar att bättre kondition är kopplad till minskad demensrisk och förbättrad kognitiv funktion. Enligt Weili Xu, professor i geriatrisk epidemiologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, kan god kondition minska risken för alla former av demens med upp till 35 procent.

Våra fynd tyder på att bibehållen god kondition kan vara en strategi för att förebygga demens, även bland personer med hög genetisk benägenhet, säger hon i ett pressmeddelande.

Forskarna betonar samtidigt att det rör sig om en så kallad observationsstudie, och därför går det inte att fastställa orsak och verkan. Antalet demensfall kan också ha underskattats, tillägger man, eftersom deltagarna i UK Biobank generellt är friskare än den allmänna befolkningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Quercetin – Naturligt stöd vid säsongsrelaterade besvär

Annonssamarbete med Swebbtv

publicerad 21 maj 2025

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Många upplever att kroppen reagerar starkare under vissa tider på året – särskilt våren och sommaren då pollen, damm och väderomslag påverkar luftvägarna. Trötthet, snuva, svullnad eller irritation är inte ovanligt, och kan påverka både energi och fokus i vardagen.

Quercetin är en växtbaserad flavonoid som traditionellt använts som stöd vid säsongsrelaterade besvär. Swebbtvs tillskott innehåller ren quercetin – ett naturligt alternativ för dig som vill hjälpa kroppen hantera yttre påverkan på ett skonsamt sätt.

Vad Quercetin bidrar till:

  • Stöd vid allergiska reaktioner och korsreaktioner
  • Minskat tryck i bihålor och näsa
  • Slemförtunnande och lindrande effekt vid pollenbesvär

När kroppen behöver förstärkning utifrån

För vissa räcker det inte med att stänga fönstret eller byta kläder efter en promenad. Kroppen behöver stöd inifrån för att hantera en överaktiv reaktion på yttre ämnen. Quercetin är särskilt användbart vid pollenbesvär, men används också av personer som upplever tryck över bihålor, trötthet och återkommande irritation i luftvägarna.

Tips som kan förstärka effekten:

  • Skölj näsan med koksalt morgon och kväll
  • Tvätta håret innan läggdags under pollensäsong
  • Undvik mjölkprodukter under känsliga perioder
  • Lägg till grönt te, ingefära och gurkmeja i kosten

Ett naturligt tillskott som inte tröttar ut

Till skillnad från många receptfria alternativ som orsakar dåsighet, är quercetin inte tröttande. Det fungerar snarare som ett stillsamt stöd som du bygger upp över tid. För bästa effekt kan det tas regelbundet i perioder då kroppen är extra känslig – gärna tillsammans med C-vitamin eller nässla.

Vill du stödja kroppen naturligt under pollensäsongen?
Beställ Quercetin från Swebbtv här

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ultraprocessad mat kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom

publicerad 20 maj 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

35 250 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ultraprocessad mat och sockersötade drycker kopplas till en särskilt ökad risk för förtida död i hjärt-kärlsjukdom, enligt en studie från Lunds universitet.

Ultraprocessad mat är livsmedel som har genomgått omfattande bearbetning och innehåller en stor andel tillsatta kemikalier jämfört med ”vanlig” processad mat. Denna typ av mat är ofta billig, marknadsförs intensivt och har blivit en allt större del av kosten i västvärlden de senaste åren.

I studien, som publicerats i Clinical Nutrition, har forskare följt 27 670 deltagare från Malmö Kost Cancer-studien under 23 års tid, med anslag från Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att ett högt intag av hårt processade livsmedel och sockersötade drycker är kopplat till ökad risk för förtida död, död i hjärt-kärlsjukdom och död i luftvägssjukdom. Man ser en förhöjd risk för kvinnor.

Ultraprocessade livsmedel är ofta rika på salt, fett och tillsatt socker, men ofta fattiga på fibrer, vitaminer och näringsämnen. Att begränsa intaget kan minska risken för förtida död, säger Emily Sonestedt, docent vid Lunds universitet och ansvarig forskare för studien, i ett pressmeddelande.

Ultraprocessad mat skiljer sig markant från vad människor ätit under tusentals år, men de långsiktiga effekterna på hälsan har ännu inte studerats på djupet. Kopplingar mellan denna typ av livsmedel har dock tidigare gjorts till depression och typ 2-diabetes. Samtidigt pekar forskarna mot att det behövs mer studier kring ämnet.

Nu behövs mer forskning för att bättre förstå hur ultraprocessad mat påverkar kroppen. I framtida studier kommer vi att kunna analysera nutidens kostdata i Sveriges befolkning och lära oss mer om sambandet med hjärt-kärlsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.