MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 23 augusti 2025

lördag 23 augusti 2025

Kraftig ökning av antalet patienter med hjärntumör i Sverige

publicerad 4 januari 2019

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Allt fler människor vårdas för hjärntumör i Sverige. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. År 2017 behandlades sammanlagt 8 917 patienter i den specialiserade öppenvården för malign eller benign  tumör i hjärnan eller i centrala nervsystemets hinnor eller för tumör av okänd natur i hjärnan . Det är en ökning med 167% sedan år 2001 då öppenvårdsregistret startades. Den största patientgruppen utgörs av de som fått malign tumör i hjärnan.

Ny statistik från Socialstyrelsen visar att år 2017 besökte 2873 personer med diagnos ”malign tumör i hjärnan” C71 den specialiserade öppenvården. Jämfört med år 2001 har antalet patienter med malign hjärntumör ökat med 114%, från 1340 patienter år 2001. Eftersom den vanligaste undergruppen av malign hjärntumör i allmänhet uppges vara maligna tumörer av grad IV (kallas också glioblastom eller glioblastoma multiforme) som är förenad med kort överlevnad, är det uppseendeväckande och illavarslande att denna patientgrupp, malign tumör i hjärnan, ökat kontinuerligt under den senaste tioårsperioden.

Även med hänsyn till befolkningsökningen ökar antalet patienter.

Det är i huvudsak tre kategorier patienter som ökar: de som fått malign hjärntumör, de som fått benign tumör i centrala nervsystemets eller hjärnans hinnor samt de som fått en tumör av ”okänd natur” i hjärnan eller centrala nervsystemet. Noter att det inte är alla cancer- eller tumörformer som ökar enligt öppenvårdsregistret vilket stärker bilden av att det verkligen sker en ökning av dessa tre patientkategorier.

Benign tumör i hjärnhinnorna ökar

Den näst största patientgruppen utgörs av de som fått diagnosen benign tumör i centrala nervsystemets eller hjärnans hinnor. Den vanligaste formen kallas meningiom då den har sitt ursprung i hjärnhinnorna (=meningierna). År 2017 besökte 2557 patienter med benign tumör i hjärnans eller centrala nervsystemets hinnor den specialiserade öppenvården. Det är nästan en tredubbling, eller en ökning med 190%, jämfört med år 2001.

Benign tumör i hjärnan stabilt antal

Sammanlagt 1976 patienter med benign tumör i hjärnan registrerades av öppenvården år 2017. Antalet patienter har inte ökat under de senaste 10 åren utan legat stabil. Antalet patienter har legat strax under 2000 per år sedan år 2006. Även patienter med malign tumör i centrala nervsystemets hinnor ligger på en stabil nivå och har pendlat mellan 80 och 100 patienter per år sedan registrets start år 2001.

Tumör i hjärnan av ”okänd natur” ökar

Däremot ökar patienter som inte fått en klar diagnos, utan fått diagnos ”tumör av osäker natur i hjärnan eller andra delar av det centrala nervsystemet”. År 2017 besökte 1418 patienter med denna diagnos den specialiserade öppenvården. Denna patientgrupp har ökat kontinuerligt under de senaste 10 åren från år 2008 då ett trendskifte verkar ha ägt rum. Antalet har mer än fördubblats enbart sedan 2008.

Även med hänsyn tagen till befolkningsökning ökar antalet patienter som fått tumör i hjärnan utan klarlagd diagnos.

Många hjärntumörer rapporteras inte till cancerregistret

Det är anmärkningsvärt att patienter med maligna hjärntumörer ökar i den specialiserade öppenvården samtidigt som Socialstyrelsens cancerregister över antalet patienter med diagnos malign hjärntumör inte redovisar någon ökning under samma tidsperiod. Detta förstärker bilden av att cancerregistret gällande hjärntumörer är underrapporterat och inte speglar verkligheten, vilket Strålskyddsstiftelsen tidigare rapporterat om och vilket tjänstemän vid Socialstyrelsens cancerregister bekräftat.

Hjärntumörer av ”osäker natur” som ökar mycket rapporteras vanligen inte in till cancerregistret som därför blir underrapporterat . De flesta tumörer som inte undersökt av patolog och därigenom fått en klar diagnoskod rapporteras inte in till cancerregistret. Den osäkrare diagnosens (D43) motsvarighet finns inte i Socialstyrelsens cancerregister. Benigna tumörer rapporteras inte heller till cancerregistret över hjärntumörer, enbart maligna.

Strålskyddsstiftelsen har vid kontakt med Socialstyrelsens cancerregister fått beskedet att registret över hjärntumörer är underrapporterat beroende på att de tumörer som inte undersökts av patolog och fått en för cancerregistret nödvändig diagnoskod inte rapporteras in.

År 2011 intervjuade Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, Åsa Klint vid Socialstyrelsen. Åsa Klint hade några år tidigare granskat registrets tillförlitlighet och redovisat att underrapporteringen var betydande för hjärntumörer av denna anledning.

– Väldigt många hjärntumörer kommer aldrig till patologisk undersökning. Vi har inte lyckats arbeta upp en bra rutin för att åtgärda problemet, sade Åsa Klint.

 

 

Källa: Strålskyddsstiftelsen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tjock- och ändtarmscancer drabbar fler unga

publicerad Idag 10:12
– av Redaktionen
Studien visar också att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Tjock- och ändtarmscancer ökar bland unga i Sverige, visar forskning från Karolinska Institutet. Forskare pekar på att livsstilsfaktorer, som exempelvis stillasittande och fetma, kan vara orsaken.

I studien, som publicerats i Annals of Oncology, har man granskat över 135 000 svenska patienter som hade tjock- och ändtarmscancer mellan åren 1993 och 2019.

Resultaten visar att antalet yngre personer under 50 år som insjuknar i denna cancerform har ökat de senaste tre decennierna. För ändtarmscancer har antalet nya fall bland yngre ökat med 2,04 procent per år, och för vänster- och högersidig tjocktarmscancer är ökningen 2,41 respektive 2,64 procent per år. Sammanlagt har alltså sjukdomen blivit två till tre gånger vanligare bland yngre.

Upptäcks senare hos yngre

Yngre patienter hade också oftare spridd cancer jämfört med äldre, vilket tyder på att de gått längre med symptom innan cancern upptäcktes. Forskare menar att det är viktigt att allmänheten, men också vårdpersonal, känner till att denna typ av cancer även kan drabba yngre. Detta särskilt eftersom chansen att bota cancer ökar vid tidig upptäckt.

Studien visar dessutom att dödligheten har ökat hos både yngre och äldre patienter i upp till tio år efter cancerdiagnosen.

Det är anmärkningsvärt, eftersom man ofta betraktar patienter som botade efter så lång tid. Våra resultat utmanar den bilden och understryker behovet av mer forskning om varför det ser ut så här, samt långsiktig uppföljning och stöd för både unga och äldre, säger Cecilia Radkiewicz, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet.

Livsstil kan vara orsaken

Det är oklart vad som faktiskt ligger bakom ökningen av tjock- och ändtarmscancer hos unga, men forskarna menar att det inte verkar drivas av traditionella riskfaktorer som inflammatorisk tarmsjukdom eller ärftlighet. Istället pekar resultaten på att livsstilsfaktorer kan vara avgörande.

Obesitas i barndomen, stillasittande livsstil och antibiotikaanvändning har lyfts fram som bidragande faktorer, även om de bakomliggande biologiska mekanismerna fortfarande är oklara, säger Radkiewicz.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Några bloss räcker – så snabbt skadar vape lungorna

publicerad 21 augusti 2025
– av Redaktionen
Forskare har för första gången kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin från e-cigaretter och inflammationsmarkörer i blodet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Redan några bloss av en e-cigarett, eller vape, med nikotin kan utlösa inflammation i lungorna, visar forskning från Uppsala universitet.

Forskarna, som fått finansiering från Hjärt-Lungfonden, testade 22 friska personer vid två olika tillfällen. Deltagarna fick sedan röka e-cigaretter både med och utan nikotin under en halvtimme vardera.

När forskarna sedan analyserade blodproverna kunde de se att deltagarna som utsatts för nikotinhaltiga e-cigaretter visade förhöjda nivåer av inflammatoriska markörer i blodet. Enligt forskarna kan detta innebära att redan några få inhalationer räcker för att utlösa en inflammatorisk reaktion i lungvävnaden.

Resultaten är oroväckande, då de tydligt visar att e-cigaretter med nikotin inte är ett ofarligt alternativ till cigaretter. Vi har länge arbetat med att sprida vetenskapligt underbyggd kunskap om nikotinets hälsoeffekter och den här forskningen stärker vår övertygelse om att tobak och nya nikotinprodukter bör likställas inför lagen, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, i ett pressmeddelande.

För första gången har forskare kunnat påvisa en direkt koppling mellan inhalerat nikotin och specifika inflammationsmarkörer i blodet som är kopplade till lungorna. Forskarna menar att upptakshastigheten är särskilt oroande då kroppen absorberar nikotin snabbare än vid exempelvis nikotinplåster.

Våra resultat är i linje med tidigare studier där nikotin från e-cigaretter visat sig kunna påverka blodkärlen genom att öka nivåerna av kärlskademarkörer i blodet. Det är anmärkningsvärt att även enstaka tillfällen kan ge biologiska effekter. På sikt kan det bidra till utvecklingen av både lungsjukdomar och hjärt-kärlsjukdom, säger Fariborz Mobarrez, lektor och forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fetma vanligaste riskfaktorn för hjärtinfarkt

publicerad 20 augusti 2025
– av Redaktionen
Kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt har ofta fler riskfaktorer och sämre prognos än män.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fetma har gått om rökning som främsta orsaken till hjärtinfarkt hos unga vuxna i Sverige, visar ny studie.

I studien, som publicerats i European Heart Journal – Quality of Care and Clinical Outcomes, följde 44 254 personer i åldrarna 18–59 år efter att de fått en hjärtinfarkt för första gången. Studien är en så kallad registerstudie och har genomförts med stöd av Hjärt-Lungfonden.

Resultaten visar att tre av fyra unga vuxna som drabbats av hjärtinfarkt hade minst en känd riskfaktor – oftast högt blodtryck, diabetes, rökning eller fetma. Vidare visar studien att fetma har gått om rökning som den vanligaste riskfaktorn i den åldersgruppen. Anledningen är att antalet rökare minskat, men samtidigt har andelen som lider av obesitas ökat markant. Exempelvis led en av fyra av fetma år 2006, och mer än var tredje år 2021.

Det är oroande att andelen personer med obesitas har gått om andelen rökare som den vanligaste riskfaktorn bland unga vuxna. Men det visar samtidigt att vi kan göra mycket för att förebygga hjärtinfarkt, genom att hitta och behandla riskfaktorer i tid, säger Moa Simonsson, forskare och överläkare i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Skillnad hos män och kvinnor

Män löper större risk för att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med kvinnor och drabbas ofta tidigare i livet. Samtidigt visar studien att kvinnor som drabbas av hjärtinfarkt ofta har fler riskfaktorer, men även att de har en sämre prognos efter en hjärtinfarkt.

Det verkar som att kvinnor som får en hjärtinfarkt behöver ha en tyngre ryggsäck av riskfaktorer än män för att drabbas. Det här visar att vi behöver förstå mer om kvinnors särskilda risker, som till exempel komplikationer under graviditet, säger Simonsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Toppläkaren: ”Pandemin” den största bluffen någonsin

Pandemiöverdrifterna

publicerad 14 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

141 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den kanadensiske patologen Dr. Roger Hodkinson menar att covidpolitiken är den största bluff som någonsin begåtts mot allmänheten.

Kommentaren från Dr. Roger Hodkinson kom under en diskussion som involverade Kommittén för samhälle och offentliga sektorn i Alberta, Kanada. Klippet lades sedan upp på Youtube men censurerades snabbt.


Artikeln publicerades ursprungligen den 12 januari 2021.


Det är helt ogrundad offentlig hysteri som drivs av media och politiker, det är upprörande, detta är den största bluff som någonsin har begåtts mot allmänheten, säger Hodkinson.

Ingenting hade kunnat göras för att stoppa spridningen av viruset förutom att skydda äldre och mer utsatta människor, menar han, och säger att hela situationen egentligen handlar om ”politiker som spelar med medicin och det är ett mycket farligt spel.

Han påpekade också att social distansering är värdelöst eftersom covid sprids via aerosoler som färdas 30 meter innan de landar. Samhället borde omedelbart öppnas för att förhindra att skadorna från diverse nedstängningar fortsätter, sade han.

Masker är helt värdelösa. Det finns ingen evidensbas för deras effektivitet alls.

Masker bärs heller inte ens effektivt för det mesta, menar Hodkinson.

Det är löjligt. Att se dessa olyckliga, outbildade människor – jag menar inget illa – gå omkring och lyda minsta påtryckning utan någon form av kunskapsbas och tvingas ha mask.

Hodkinson kritiserade också PCR-testerna och noterade att ”positiva testresultat inte betyder klinisk infektion” samt att alla tester bör avbrytas eftersom de falska siffrorna driver till ”allmän hysteri”.

I Alberta, Kanada menade Hodkinson att risken för dödsfall för någon under 65 år var en på 300 000 och att det helt enkelt var upprörande att stänga samhället för vad han beskriver som ”en dålig influensa”.

Jag är mycket upprörd över att det har nått den här nivån, det borde upphöra imorgon, sade Hodkinson.

Foto: Medmaldoctors.ca

Dr. Roger Hodkinson fick sin medicinska examen (M.A., M.B., B. Chir.) från Cambridge University i Storbritannien där han också var forskare vid Corpus Christi College. Efter residens på University of British Columbia blev han en Royal College-certifierad allmänpatolog (FRCPC) och också en stipendiat vid College of American Pathologists (FCAP).

Han har ett högt anseende hos College of Physicians and Surgeons i Alberta och har erkänts av Court of Queen’s Bench i Alberta som en expert på patologi.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.