Annons:

Expertutredning i Schweiz: Strålning orsakar oxidativ stress

Publicerad april 5, 2021 – av Mona Nilsson
Mikrovågsstrålning orsakar oxidativ stress.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 49 100,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

Den schweiziska statliga expertgruppen Berenis publicerade i januari en utredning som drar slutsatsen från befintliga forskningsresultat att mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress. Oxidativ stress kan leda till olika sjukdomar - framförallt hos barn och gamla och personer med immunbristsjukdomar, Alzheimers eller diabetes.

Berenis är en av regeringen utsedd expertgrupp i Schweiz som regelbundet ska lämna rapporter om vad forskningen visat gällande hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Den nya rapporten som fokuserar på oxidativ stress är författad av två av Berenis-experter, professor Meike Mevissen från Berns Universitet samt doktor David Schürmann från Basels Universitet. De konstaterar att majoriteten av djurstudier och studier på celler visar att elektromagnetiska fält och mikrovågsstrålning från trådlös teknik orsakar oxidativ stress.

Oxidativ stress innebär en obalans mellan kroppens antioxidativa försvar och fria radikaler samt andra reaktiva syreföreningar som bildats i celler och vävnader. Om det är obalanserat i riktning mot en ökning av oxidativa processer uppstår oxidativ stress. Fria radikaler och reaktiva syre- och kväveföreningar bildas vid exempelvis andning, exponering för solstrålning, radioaktiv strålning, tobaksrök, miljögifter, läkemedel och även vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis inflammationer. Om obalansen i form av oxidativ stress kvarstår under en längre tidsperiod eller inträffar upprepat kan det leda till förändringar, funktionsfel eller skada i kroppens celler och organ samt till sjukdomar. Oxidativ stress anses vara inblandat i många sjukdomar, såsom cancer, diabetes, medfödda missbildningar, grå starr eller neurodegenerativa sjukdomar.

Oxidativ stress anses också kunna orsaka DNA-skador och andra skadliga effekter på cellnivå: "Fria radikaler tros orsaka DNA-skador, skador på tumördämpande gener och ett ökat yttrande av protooncogener. DNA-skador orsakade av oxidativ stress kan ge högre former av mutation, genom obalans, apoptosis och cellspridning."

Annons:

DNA-skador i sin tur är också en bakomliggande mekanism bakom många sjukdomar, däribland cancer.

Majoriteten av såväl studier på djur och cellforskningen har gett bevis för att mikrovågsstrålning (eller radiofrekvent strålning) eller lågfrekventa magnetfält orsakar ökad oxidativ stress. Forskningen täcker ett stort antal celltyper, med olika exponeringstider och strålningsnivåer. Slutsatsen är att exponering för denna strålning, även vid låga nivåer och under gällande referensvärden (från ICNIRP och Strålsäkerhetsmyndigheten), kan orsaka oxidativ stress.

Slutsatsen dras att den av strålningen orsakade oxidativa stressen kan leda till att individer som redan har sjukdomar, såsom immunbristsjukdomar eller exempelvis diabetes eller neurodegenerativa sjukdomar, kan vara särskilt känsliga för strålningens oxidativa stresspåverkan.

Därtill för man fram att forskningen visar att mycket unga och äldre individer har sämre försvar mot oxidativ stress generellt vilket gör att de också kan vara särskilt känsliga för strålningen. Exempelvis har forskning på djur visat att unga individer inte kan kompensera för strålningsorsakad oxidativ stress, även efter en återhämtningsperiod, till skillnad från vuxna individer.

I vissa studier har den strålningsorsakade oxidativa stressen åtföljts av förändringar som även är inblandade i neurodegenerativa sjukdomar, konstaterar Berenis. Majoriteten av djurstudier som förutom oxidativ stress även undersökte effekter på beteende och kognitiva funktioner visade att minnet försämrades. Det finns därför enligt de schweiziska experterna i Berenis bevis från djurstudier för att strålningen även orsakar försämrad kognitiv förmåga.  Djur som redan hade skador i hjärnan (exempelvis Alzheimers sjukdom) påverkades dessutom mer än kontroller.

Även andra miljö- och riskfaktorer kan påverka i vilken utsträckning oxidativ stress på grund av exponering för strålningen uppstår. Det finns belägg för att ålder är ett exempel på en sådan riskfaktor eftersom äldre individer har sämre förmåga att kompensera för ökad bildning av fria radikaler då äldre har minskad antioxidativ förmåga i hjärnan. Mycket unga individer, exempelvis små barn som nyligen fötts, har inte fullt utvecklade antioxidativa skyddsmekanismer och kan därför också vara särskilt känsliga.

I oktober förra året publicerade Strålskyddsstiftelsen en artikel som redovisade en forskningssammanställning som visade att en tydlig majoritet av forskningen visar att mikrovågsstrålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress, skadar cellers DNA och orsakar skadliga effekter på hjärnan.

Sammanställningen genomförd av professor emeritus Henry Lai som själv forskat på effekter av mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält. Under 1990-talet visade han att såväl mikrovågsstrålning vid WiFi-liknande frekvens (2,45 GHz) som lågfrekventa magnetfält orsakar DNA-skador vid nivåer under dagens referensvärden/gränsvärden för tillåten strålning. Information som även finns sammanställd på Bioinitiative.org

Radiofrekvent/mikrovågsstrålning: 75 procent (711) av totalt  944 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 944 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 91 procent (240) av totalt 261 studier visar signifikanta effekter.
Genetiska effekter: 65 procent (226) av totalt 348 studier visar signifikanta effekter varav 65 procent (78) av 110 visar skador på DNA.
Neurologiska effekter: 73 procent (245) av totalt 335 studier visar signifikanta effekter.

Lågfrekventa magnetfält:, 87 procent (611) av totalt 705 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 705 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 89 procent (235) av totalt 263 studier visar signifikanta effekter
Genetiska effekter: 78 procent (160) av totalt 204 studier visar signifikanta effekter varav 73 procent (46) av 63 studier visar DNA-skador
Neurologiska effekter: 91 procent (216) av totalt 238 studier visar signifikanta effekter.

BERENIS ordförande Martin Röösli är även medlem i ICNIRP’s så kallade ”main commission” som tagit fram de referensvärden eller gränsvärden som gäller för tillåten strålning och som inte skyddar mot de oxidativa stresseffekter och övriga skadliga effekter, exempelvis DNA-skador, neurodegenerativa sjukdomar och cancerrisker, som forskningen visat. Han är också medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd som också förnekar att strålning under ICNIRP:s värden kan vara skadlig. ICNIRP:s värden gällande mikrovågsstrålning skyddar endast mot omedelbara effekter som beror på uppvärmning som orsakas då strålningen är så intensiv att den värmer upp vävnad inom 30 minuter. Gällande magnetfält skyddar ICNIRP:s värde endast mot nervretningar och det är hundratals gånger högre än de nivåer där forskningen genomgående observerat förhöjd risk för cancer och degenerativa sjukdomar.

Nu har alltså två medlemmar i Martin Rööslis egen expertgrupp slagit fast att mikrovågsstrålning och magnetfält vid nivåer under ICNIRP:s referensvärden visats orsaka oxidativ stress vilket kan vara särskilt skadligt för mycket unga, äldre och de med immunbristsjukdomar, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar med mera.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, å sin sida skriver på sin webbsida följande om oxidativ stress och mikrovågsstrålning (SSM kallar det för “radiovågor”):

”Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd pekar dock på observationer av biologisk påverkan i djurstudier på exponeringsnivåer även under gällande referensvärden. I första hand handlar det om observationer av ökad oxidativ stress. Indikationer på svag kognitiv påverkan har också rapporterats i några studier. Dessa observationer behöver fortsatt analyseras och eventuell hälsopåverkan utredas. Observationerna utgör, tillsammans med en generell osäkerhet vid införande av ny teknik, skäl till försiktighet vilket i det här fallet hanteras av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens försiktighetsprincip.”

Till skillnad från schweiziska BERENIS där det tydligt framkommer vilka som ansvarar för bedömningen är det en väl bevarad hemlighet vem/vilka som ansvarar för texten och bedömningen att det skulle handla om  “indikationer på svag kognitiv påverkan” med mera på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida och som tonar ner eller rent av vilseleder om omfattningen av bevisade skadliga effekter mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält.

Det handlar långt ifrån om enstaka studier, som SSM ofta gjort gällande, utan exempelvis om 240 studier som alla visat ökad oxidativ stress på grund av mikrovågsstrålning som sänds ut från trådlös teknik. Det handlar vidare om 226 studier som visat genetiska effekter samt 245 som visat neurologiska effekter. Det handlar dessutom om betydligt mer än ”svag kognitiv påverkan”. I flera fall varnar forskarna själva för ökad risk för degenerativa sjukdomar (exempelvis Alzheimers) och cancer. Redan år 1997 skrev Henry Lai om hur exponering av strålning från mikrovågsugnen kan orsaka DNA-skador. Man kom fram till att fria radikaler orsakade RFR-inducerande DNA-skador i hjärnceller på råttor. Sådana DNA-skador kan leda till neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Den schweiziska nya utredningen och tidigare rapporter pekar på samband mellan oxidativ stress och utveckling av både cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Samtidigt har forskningen sammantaget även visat ökad risk för cancer vid mobilanvändning, vid exponering för basstationer för mobiltelefoni, vid arbete inom militära yrken som innebär förhöjd exponering för mikrovågor samt vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar.

Dessutom har övervägande del av forskningen visat förhöjd risk för Alzheimers eller demens vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar. Det saknas fortfarande studier som studerar samband mellan neurodegenerativa sjukdomar och mobilanvändning. En enda studie har studerat om det föreligger förhöjd risk för ALS vid exponering för mobilmaster och den enda studien visade förhöjd risk.

 


Mona Nilsson
mona.nilsson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad oktober 16, 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad oktober 15, 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tidig mobildebut kopplas till ätstörningar

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av två händer som håller en röd smartphone över en blågrå filt.
Studien följde ungdomar från tolv till fjorton års ålder och fann ett samband mellan egen smartphone och ätstörningssymptom. Genrebild.

Tolvåringar med egen smartphone hade fler symptom på ätstörningar än jämnåriga utan. Sambandet kvarstod vid fjorton års ålder.

Forskare vid University of California i San Francisco (UCSF) undersökte om egen smartphone vid tolv års ålder hänger ihop med ätstörningssymptom senare i tonåren.

Studien, publicerad i tidskriften JAMA Network Open, bygger på uppgifter om 8 957 ungdomar vid 21 forskningscentra i USA, inom forskningsprojektet ABCD (Adolescent Brain Cognitive Development).

Föräldrar eller vårdnadshavare uppgav om barnet hade en egen smartphone och hur gammalt barnet var när den kom. Barnen genomgick en datoriserad psykiatrisk intervju vid 12 års ålder och en gång till vid 14.

Av tolvåringarna hade 69,5 procent en egen smartphone. Forskarna mätte symptom: hetsätning, beteenden för att undvika viktuppgång, oro för att gå upp i vikt och att knyta självvärdet till kroppsvikten. Det handlar inte om diagnostiserade ätstörningar.

Högre risk två år senare

Bland dem som hade egen smartphone vid tolv års ålder var risken för hetsätningssymptom 67 procent högre vid uppföljningen två år senare, och risken för olämpliga viktkompenserande beteenden 50 procent högre. Beteendena kan vara extrem fasta eller kräkningar.

Risken jämförs i båda fallen med ungdomar som inte hade egen smartphone.

Samband, inte bevisad orsak

Studien är en kohortstudie: forskarna följde samma ungdomar över tid. Sådana studier kan visa att två saker hänger ihop, men inte avgöra vad som orsakar vad.

Forskarna fann statistiska samband mellan smartphoneägande och flera ätstörningssymptom, och att tidpunkten för ägandet kan hänga ihop med risken. Mekanismerna bakom sambanden måste studeras mer.

— En smartphone kan lägga en värld av utseendefokuserat innehåll i en ung människas ficka, säger studiens huvudförfattare Jason Nagata till CNN.

Förklaringen är en hypotes: innehållet kan utsätta unga för bilder och budskap som kan främja ohälsosamma ätbeteenden. Något bevisat orsakssamband finns inte.

Författarna menar att resultaten talar för att föräldrar väntar med första telefonen och anpassar innehållet efter barnets mognad. Den amerikanska barnläkarföreningen AAP har ett verktyg, Family Media Plan, som familjer kan använda.

Någon säker ålder för första telefonen går dock inte att utläsa. Författarna efterlyser också tydligare regler för smartphoneägande och sociala medier i tidig tonårsålder.

— Det är viktigt att föräldrar är medvetna om att en smartphone inte bara handlar om själva enheten. Den kan förändra ett barns tillgång till olika typer av innehåll och påverkan i den digitala världen, säger Nagata.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.