Annons:

Expertutredning i Schweiz: Strålning orsakar oxidativ stress

Publicerad april 5, 2021
Mikrovågsstrålning orsakar oxidativ stress.

Den schweiziska statliga expertgruppen Berenis publicerade i januari en utredning som drar slutsatsen från befintliga forskningsresultat att mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress. Oxidativ stress kan leda till olika sjukdomar - framförallt hos barn och gamla och personer med immunbristsjukdomar, Alzheimers eller diabetes.

Berenis är en av regeringen utsedd expertgrupp i Schweiz som regelbundet ska lämna rapporter om vad forskningen visat gällande hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Den nya rapporten som fokuserar på oxidativ stress är författad av två av Berenis-experter, professor Meike Mevissen från Berns Universitet samt doktor David Schürmann från Basels Universitet. De konstaterar att majoriteten av djurstudier och studier på celler visar att elektromagnetiska fält och mikrovågsstrålning från trådlös teknik orsakar oxidativ stress.

Oxidativ stress innebär en obalans mellan kroppens antioxidativa försvar och fria radikaler samt andra reaktiva syreföreningar som bildats i celler och vävnader. Om det är obalanserat i riktning mot en ökning av oxidativa processer uppstår oxidativ stress. Fria radikaler och reaktiva syre- och kväveföreningar bildas vid exempelvis andning, exponering för solstrålning, radioaktiv strålning, tobaksrök, miljögifter, läkemedel och även vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis inflammationer. Om obalansen i form av oxidativ stress kvarstår under en längre tidsperiod eller inträffar upprepat kan det leda till förändringar, funktionsfel eller skada i kroppens celler och organ samt till sjukdomar. Oxidativ stress anses vara inblandat i många sjukdomar, såsom cancer, diabetes, medfödda missbildningar, grå starr eller neurodegenerativa sjukdomar.

Oxidativ stress anses också kunna orsaka DNA-skador och andra skadliga effekter på cellnivå: "Fria radikaler tros orsaka DNA-skador, skador på tumördämpande gener och ett ökat yttrande av protooncogener. DNA-skador orsakade av oxidativ stress kan ge högre former av mutation, genom obalans, apoptosis och cellspridning."

Annons:

DNA-skador i sin tur är också en bakomliggande mekanism bakom många sjukdomar, däribland cancer.

Majoriteten av såväl studier på djur och cellforskningen har gett bevis för att mikrovågsstrålning (eller radiofrekvent strålning) eller lågfrekventa magnetfält orsakar ökad oxidativ stress. Forskningen täcker ett stort antal celltyper, med olika exponeringstider och strålningsnivåer. Slutsatsen är att exponering för denna strålning, även vid låga nivåer och under gällande referensvärden (från ICNIRP och Strålsäkerhetsmyndigheten), kan orsaka oxidativ stress.

Slutsatsen dras att den av strålningen orsakade oxidativa stressen kan leda till att individer som redan har sjukdomar, såsom immunbristsjukdomar eller exempelvis diabetes eller neurodegenerativa sjukdomar, kan vara särskilt känsliga för strålningens oxidativa stresspåverkan.

Därtill för man fram att forskningen visar att mycket unga och äldre individer har sämre försvar mot oxidativ stress generellt vilket gör att de också kan vara särskilt känsliga för strålningen. Exempelvis har forskning på djur visat att unga individer inte kan kompensera för strålningsorsakad oxidativ stress, även efter en återhämtningsperiod, till skillnad från vuxna individer.

I vissa studier har den strålningsorsakade oxidativa stressen åtföljts av förändringar som även är inblandade i neurodegenerativa sjukdomar, konstaterar Berenis. Majoriteten av djurstudier som förutom oxidativ stress även undersökte effekter på beteende och kognitiva funktioner visade att minnet försämrades. Det finns därför enligt de schweiziska experterna i Berenis bevis från djurstudier för att strålningen även orsakar försämrad kognitiv förmåga.  Djur som redan hade skador i hjärnan (exempelvis Alzheimers sjukdom) påverkades dessutom mer än kontroller.

Även andra miljö- och riskfaktorer kan påverka i vilken utsträckning oxidativ stress på grund av exponering för strålningen uppstår. Det finns belägg för att ålder är ett exempel på en sådan riskfaktor eftersom äldre individer har sämre förmåga att kompensera för ökad bildning av fria radikaler då äldre har minskad antioxidativ förmåga i hjärnan. Mycket unga individer, exempelvis små barn som nyligen fötts, har inte fullt utvecklade antioxidativa skyddsmekanismer och kan därför också vara särskilt känsliga.

I oktober förra året publicerade Strålskyddsstiftelsen en artikel som redovisade en forskningssammanställning som visade att en tydlig majoritet av forskningen visar att mikrovågsstrålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress, skadar cellers DNA och orsakar skadliga effekter på hjärnan.

Sammanställningen genomförd av professor emeritus Henry Lai som själv forskat på effekter av mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält. Under 1990-talet visade han att såväl mikrovågsstrålning vid WiFi-liknande frekvens (2,45 GHz) som lågfrekventa magnetfält orsakar DNA-skador vid nivåer under dagens referensvärden/gränsvärden för tillåten strålning. Information som även finns sammanställd på Bioinitiative.org

Radiofrekvent/mikrovågsstrålning: 75 procent (711) av totalt  944 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 944 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 91 procent (240) av totalt 261 studier visar signifikanta effekter.
Genetiska effekter: 65 procent (226) av totalt 348 studier visar signifikanta effekter varav 65 procent (78) av 110 visar skador på DNA.
Neurologiska effekter: 73 procent (245) av totalt 335 studier visar signifikanta effekter.

Lågfrekventa magnetfält:, 87 procent (611) av totalt 705 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 705 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 89 procent (235) av totalt 263 studier visar signifikanta effekter
Genetiska effekter: 78 procent (160) av totalt 204 studier visar signifikanta effekter varav 73 procent (46) av 63 studier visar DNA-skador
Neurologiska effekter: 91 procent (216) av totalt 238 studier visar signifikanta effekter.

BERENIS ordförande Martin Röösli är även medlem i ICNIRP’s så kallade ”main commission” som tagit fram de referensvärden eller gränsvärden som gäller för tillåten strålning och som inte skyddar mot de oxidativa stresseffekter och övriga skadliga effekter, exempelvis DNA-skador, neurodegenerativa sjukdomar och cancerrisker, som forskningen visat. Han är också medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd som också förnekar att strålning under ICNIRP:s värden kan vara skadlig. ICNIRP:s värden gällande mikrovågsstrålning skyddar endast mot omedelbara effekter som beror på uppvärmning som orsakas då strålningen är så intensiv att den värmer upp vävnad inom 30 minuter. Gällande magnetfält skyddar ICNIRP:s värde endast mot nervretningar och det är hundratals gånger högre än de nivåer där forskningen genomgående observerat förhöjd risk för cancer och degenerativa sjukdomar.

Nu har alltså två medlemmar i Martin Rööslis egen expertgrupp slagit fast att mikrovågsstrålning och magnetfält vid nivåer under ICNIRP:s referensvärden visats orsaka oxidativ stress vilket kan vara särskilt skadligt för mycket unga, äldre och de med immunbristsjukdomar, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar med mera.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, å sin sida skriver på sin webbsida följande om oxidativ stress och mikrovågsstrålning (SSM kallar det för “radiovågor”):

Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd pekar dock på observationer av biologisk påverkan i djurstudier på exponeringsnivåer även under gällande referensvärden. I första hand handlar det om observationer av ökad oxidativ stress. Indikationer på svag kognitiv påverkan har också rapporterats i några studier. Dessa observationer behöver fortsatt analyseras och eventuell hälsopåverkan utredas. Observationerna utgör, tillsammans med en generell osäkerhet vid införande av ny teknik, skäl till försiktighet vilket i det här fallet hanteras av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens försiktighetsprincip.

Till skillnad från schweiziska BERENIS där det tydligt framkommer vilka som ansvarar för bedömningen är det en väl bevarad hemlighet vem/vilka som ansvarar för texten och bedömningen att det skulle handla om  “indikationer på svag kognitiv påverkan” med mera på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida och som tonar ner eller rent av vilseleder om omfattningen av bevisade skadliga effekter mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält.

Det handlar långt ifrån om enstaka studier, som SSM ofta gjort gällande, utan exempelvis om 240 studier som alla visat ökad oxidativ stress på grund av mikrovågsstrålning som sänds ut från trådlös teknik. Det handlar vidare om 226 studier som visat genetiska effekter samt 245 som visat neurologiska effekter. Det handlar dessutom om betydligt mer än ”svag kognitiv påverkan”. I flera fall varnar forskarna själva för ökad risk för degenerativa sjukdomar (exempelvis Alzheimers) och cancer. Redan år 1997 skrev Henry Lai om hur exponering av strålning från mikrovågsugnen kan orsaka DNA-skador. Man kom fram till att fria radikaler orsakade RFR-inducerande DNA-skador i hjärnceller på råttor. Sådana DNA-skador kan leda till neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Den schweiziska nya utredningen och tidigare rapporter pekar på samband mellan oxidativ stress och utveckling av både cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Samtidigt har forskningen sammantaget även visat ökad risk för cancer vid mobilanvändning, vid exponering för basstationer för mobiltelefoni, vid arbete inom militära yrken som innebär förhöjd exponering för mikrovågor samt vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar.

Dessutom har övervägande del av forskningen visat förhöjd risk för Alzheimers eller demens vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar. Det saknas fortfarande studier som studerar samband mellan neurodegenerativa sjukdomar och mobilanvändning. En enda studie har studerat om det föreligger förhöjd risk för ALS vid exponering för mobilmaster och den enda studien visade förhöjd risk.

 


Mona Nilsson
mona.nilsson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Högt xylitol i blodet kopplas till hjärtinfarkt och stroke

Publicerad september 9, 2026 – av Markus Andersson
Närbild av en person som för ett vitt tuggummi till munnen.
Xylitol används bland annat som sötningsmedel i sockerfria tuggummin.

Forskare vid universitetssjukhuset Charité i Berlin kopplar höga blodhalter av sötningsmedlet xylitol till ökad risk för dödsfall, hjärtinfarkt och stroke. Ämnet finns i sockerfria tuggummin, sylt och glass.

Forskarna har följt 17 710 personer i två stora befolkningsstudier, en i Kanada och en i Storbritannien. Deltagarnas blod hade analyserats, och forskarna delade in dem i fyra grupper efter hur mycket xylitol som fanns där: från de 25 procent med lägst halt till de 25 procent med högst.

Konstgjorda sötningsmedel används av människor som tror att de är hälsosammare än socker, och de betraktas i allmänhet som säkra av tillsynsmyndigheterna, säger Marco Witkowski vid Charité i Berlin.

Skillnaden mellan topp och botten var tydlig. I det kanadensiska materialet, där deltagarna följdes i sex år, hade gruppen med högst xylitolhalt 57 procent högre risk att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse än gruppen med lägst halt. Det gäller efter att forskarna räknat bort ålder, kön, rökning, blodfetter, diabetes och högt blodtryck.

I det brittiska materialet sträckte sig uppföljningen över hela 30 år. Där hade gruppen med högst xylitolhalt 18 procent högre risk för dödsfall, hjärtinfarkt eller stroke sammantaget än gruppen med lägst halt.

Siffrorna beskriver dödsfall, hjärtinfarkt och stroke räknade tillsammans, och de är just skillnader mellan grupper. Hur många personer det handlar om i praktiken framgår inte. Enligt forskarna pekar båda studierna i samma riktning: högre halt i blodet, fler händelser.

Våra långtidsresultat i den allmänna befolkningen visar hur lite vi vet om xylitolets säkerhet för hjärta och kärl och tyder på att fler studier behövs, särskilt eftersom mängden xylitol i produkter fortsätter att öka, säger han.

Kroppen bildar också sitt eget xylitol

Forskarna har mätt xylitolhalten i blodet, inte hur mycket sötningsmedel deltagarna fått i sig. Kroppen bildar dessutom xylitol när den omsätter socker, så blodhalten är inget direkt mått på konsumtionen. En observationsstudie av det här slaget kan inte fastställa att xylitol i mat orsakar hjärtinfarkt eller stroke.

Samma forskargrupp publicerade 2024 en studie i European Heart Journal där xylitol gjorde blodplättarna mer benägna att bilda proppar. Försöket omfattade tio friska frivilliga och mätte hur blodplättarna reagerade – inga hjärtinfarkter hos deltagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tranbär – Det anonyma hälsobäret

Publicerad september 8, 2026 – av Emil Fjellstedt

Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.


Artikeln publicerades ursprungligen den 2 februari 2025.


De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.

Sötare efter frost

Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen större roll om man råkar plocka fel enligt Skogsskafferiet.

Hälsa

Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk studie lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och lingon är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en metaanalys som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en studie från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan WebbMD. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner, som är starka antioxidanter. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden myricetin, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären kan förstärka effekten av läkemedlet och öka blödningsrisken.

Använda bären

Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Militärläkare vittnar: 28 dog av covidvaccin

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad september 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
En amerikansk armésoldat får ett plåster på armen efter covidvaccination vid Fort Knox.
Armésoldaten Evelyn Jaquez efter att ha fått Janssens covidvaccin vid Fort Knox 2021.

En amerikansk militärläkare har under ed uppgett att hon känner till 28 personer inom försvaret som dött av covidvaccin. Läkaren granskar samtidigt 2 544 ännu overifierade dödsfallsanmälningar bland militärpersonal efter vaccineringen.

Uppgifterna framkom i ett vittnesförhör den 14 augusti i en federal domstol i Virginia. Politico har tagit del av utskriften från förhöret med Theresa Long, som är specialist i flygmedicin och har arbetat som läkare inom USA:s armé.

Jag känner till 28 personer som dog till följd av covidvaccinet, sade Long enligt en publicerad återgivning av Politicos uppgifter.

Hon uppgav att hon inte fick lämna fler detaljer om fallen. Några namn, medicinska journaler eller individuella orsaksbedömningar har därför inte offentliggjorts genom den rapporterade utskriften.

2 544 dödsfallsanmälningar granskas

Long säger att hon har utsetts till militärmedicinsk rådgivare åt USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. och arbetar med försvarsminister Pete Hegseth. Uppdraget går bland annat ut på att undersöka om 2 544 dödsfall som anmälts bland militärpersonal efter covidvaccination orsakades av vaccinen.

Anmälningarna finns i det amerikanska biverkningssystemet VAERS. Systemet tar emot uppgifter om händelser som inträffat efter vaccination, även när det inte är klarlagt att vaccinet var orsaken. Enligt VAERS kan rapporterna därför användas för att upptäcka säkerhetssignaler men inte ensamma fastställa orsakssamband.

Siffran 2 544 är därmed inte ett antal bekräftade vaccindödsfall. Longs uppgift om de 28 dödsfallen är däremot en uttrycklig orsaksbedömning från henne, men den har ännu inte kunnat kontrolleras mot offentligt medicinskt underlag. Hon räknar med att granskningen kan slutföras inom ett år.

Varken hälsodepartementet eller Long svarade på Politicos frågor. Försvarsdepartementet uppgav att det inte hade något att tillkännage om hennes roll.

Känd risk för hjärtmuskelinflammation

Long har tidigare riktat kritik mot mRNA-vaccinen och särskilt pekat på risken för myokardit, alltså hjärtmuskelinflammation. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har krävt skärpta varningstexter för myokardit och perikardit efter mRNA-vaccination.

FDA uppgav 2025 att den uppskattade förekomsten under den första veckan efter vaccination var omkring 27 fall per miljon doser bland pojkar och män mellan 12 och 24 år. Myndigheten konstaterade också att tecken på skador i hjärtmuskeln fanns kvar vid senare magnetkameraundersökningar hos många av de vaccinerade som utvecklat myokardit, samtidigt som den långsiktiga betydelsen ännu var okänd.

En rapport från Pentagon i mars 2026 fann en kortvarig ökning av myokardit och perikardit efter vaccinering av aktiv militärpersonal. Rapporten behandlade däremot inte dödsfall. Long säger att hon nu granskar uppgifterna bakom rapporten och militärens medicinska databaser på nytt.

Tusentals förlorade sina tjänster

Joe Bidens regering införde 2021 ett krav på covidvaccination för amerikansk militärpersonal. Nästan 9 000 personer avskedades efter att ha vägrat vaccinera sig innan kongressen tvingade försvarsdepartementet att avskaffa kravet.

Efter maktskiftet beordrade Donald Trump att de avskedade skulle erbjudas återinträde med tidigare grad samt full retroaktiv lön och ersättningar. Hegseth har också inrättat en särskild arbetsgrupp för att hantera följderna av vaccinkravet.

Samma försvarsapparat som tvingade tusentals militärer att välja mellan covidvaccination och sin karriär granskar nu uppgifter om att vaccineringen kan ha kostat liv. Om Longs bedömning av de 28 dödsfallen håller återstår att fastställa när underlaget blir offentligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Minnesproblem kopplas till långsammare rening i hjärnan

Publicerad september 4, 2026 – av Markus Andersson
Äldre person lägger ett pussel format som en hjärna

Hos personer med mild kognitiv svikt tog det betydligt längre tid för ett spårämne att lämna hjärnvätskan än hos friska. Forskarna vill nu ta reda på om den långsammare transporten kan ha betydelse för demenssjukdomar.

Pilotstudien genomfördes vid minneskliniken på Oslo universitetssjukhus inom REACT MCI, ett norskt forskningsprojekt som undersöker om träning av arbetsminnet kan bromsa försämringen hos personer med mild kognitiv svikt. Det är ett tillstånd där minnet eller andra tankeförmågor har försämrats mer än normalt för åldern utan att personen har utvecklat demens.

I pilotstudien ingick 27 deltagare med mild kognitiv svikt. De fick ett spårämne i vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen. Med upprepade blodprover följde forskarna sedan hur snabbt ämnet fördes ut och jämförde resultatet med en frisk kontrollgrupp. Könsfördelningen och deltagarnas åldrar har inte redovisats i de uppgifter som hittills offentliggjorts.

Det tog två och en halv gånger så lång tid att utsöndra spårämnet hos dem som hade mild kognitiv svikt, sade professor Anne-Brita Knapskog enligt Forskning.no.

Mätte spårämne – inte alzheimerproteiner

Hjärn- och ryggmärgsvätskan har länge setts främst som ett skydd för hjärnan. Forskningen har samtidigt visat att vätskan deltar i transporten av ämnen genom och ut ur hjärnan, bland annat längs utrymmen kring blodkärlen. Detta brukar beskrivas som det glymfatiska systemet eller, mer vardagligt, hjärnans reningssystem.

I en publicerad metodstudie från samma norska forskarlag visades att transporten från hjärnvätska till blod kan uppskattas genom att följa kontrastämnen som har förts in via ryggvätskan. Studien visade också stora skillnader mellan individer.

Vid Alzheimers sjukdom kan proteinerna beta-amyloid och tau samlas i hjärnan. I pilotstudien följde forskarna bara det tillförda spårämnet. De mätte alltså inte om dessa alzheimerkopplade proteiner fördes bort långsammare.

Resultatet visar därför inte att den långsammare transporten orsakar minnesproblemen eller Alzheimers sjukdom. Eftersom resultaten ännu är opublicerade går det inte heller att granska kontrollgruppens storlek, den statistiska osäkerheten eller hur väl grupperna var jämförbara.

Sömnen undersöks som möjlig faktor

Forskarna vill nu förstå vad som påverkar vätsketransporten. I en tidigare studie på människor av samma forskargrupp var långvarigt sämre sömnkvalitet förknippad med en förändrad ansamling av spårämne i flera delar av hjärnan. Det var ett observerat samband och visar inte i sig att dålig sömn är orsaken.

En separat studie på hanmöss visade att blodkärlens rörelser förändrades mellan olika sömnstadier. Datormodeller tydde på att rörelserna kan hjälpa vätska och lösta ämnen att transporteras längs kärlen. Mekanismen är dock inte bevisad på samma sätt hos människor.

Den norska forskargruppen har nu inlett en ny undersökning av patienter med Alzheimer för att se om vätsketransporten kan ha betydelse för hur beta-amyloid och tau hanteras.

Mild kognitiv svikt innebär en förhöjd risk att senare utveckla Alzheimer, men alla drabbade gör inte det och vissa återfår normal kognitiv funktion. Pilotresultatet är därför än så länge ett forskningsspår – inte ett nytt diagnostiskt test eller belägg för en behandling.

På längre sikt hoppas vi ta reda på om sådana mätningar kan säga något om risken att utveckla demens, säger Susanne Hernes, som leder REACT MCI-studien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.