MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 16 april 2025

onsdag 16 april 2025


Expertutredning i Schweiz: Strålning orsakar oxidativ stress

publicerad 5 april 2021
Mikrovågsstrålning orsakar oxidativ stress.

Den schweiziska statliga expertgruppen Berenis publicerade i januari en utredning som drar slutsatsen från befintliga forskningsresultat att mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress. Oxidativ stress kan leda till olika sjukdomar – framförallt hos barn och gamla och personer med immunbristsjukdomar, Alzheimers eller diabetes.

Berenis är en av regeringen utsedd expertgrupp i Schweiz som regelbundet ska lämna rapporter om vad forskningen visat gällande hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Den nya rapporten som fokuserar på oxidativ stress är författad av två av Berenis-experter, professor Meike Mevissen från Berns Universitet samt doktor David Schürmann från Basels Universitet. De konstaterar att majoriteten av djurstudier och studier på celler visar att elektromagnetiska fält och mikrovågsstrålning från trådlös teknik orsakar oxidativ stress.

Oxidativ stress innebär en obalans mellan kroppens antioxidativa försvar och fria radikaler samt andra reaktiva syreföreningar som bildats i celler och vävnader. Om det är obalanserat i riktning mot en ökning av oxidativa processer uppstår oxidativ stress. Fria radikaler och reaktiva syre- och kväveföreningar bildas vid exempelvis andning, exponering för solstrålning, radioaktiv strålning, tobaksrök, miljögifter, läkemedel och även vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis inflammationer. Om obalansen i form av oxidativ stress kvarstår under en längre tidsperiod eller inträffar upprepat kan det leda till förändringar, funktionsfel eller skada i kroppens celler och organ samt till sjukdomar. Oxidativ stress anses vara inblandat i många sjukdomar, såsom cancer, diabetes, medfödda missbildningar, grå starr eller neurodegenerativa sjukdomar.

Oxidativ stress anses också kunna orsaka DNA-skador och andra skadliga effekter på cellnivå: ”Fria radikaler tros orsaka DNA-skador, skador på tumördämpande gener och ett ökat yttrande av protooncogener. DNA-skador orsakade av oxidativ stress kan ge högre former av mutation, genom obalans, apoptosis och cellspridning.

DNA-skador i sin tur är också en bakomliggande mekanism bakom många sjukdomar, däribland cancer.

Majoriteten av såväl studier på djur och cellforskningen har gett bevis för att mikrovågsstrålning (eller radiofrekvent strålning) eller lågfrekventa magnetfält orsakar ökad oxidativ stress. Forskningen täcker ett stort antal celltyper, med olika exponeringstider och strålningsnivåer. Slutsatsen är att exponering för denna strålning, även vid låga nivåer och under gällande referensvärden (från ICNIRP och Strålsäkerhetsmyndigheten), kan orsaka oxidativ stress.

Slutsatsen dras att den av strålningen orsakade oxidativa stressen kan leda till att individer som redan har sjukdomar, såsom immunbristsjukdomar eller exempelvis diabetes eller neurodegenerativa sjukdomar, kan vara särskilt känsliga för strålningens oxidativa stresspåverkan.

Därtill för man fram att forskningen visar att mycket unga och äldre individer har sämre försvar mot oxidativ stress generellt vilket gör att de också kan vara särskilt känsliga för strålningen. Exempelvis har forskning på djur visat att unga individer inte kan kompensera för strålningsorsakad oxidativ stress, även efter en återhämtningsperiod, till skillnad från vuxna individer.

I vissa studier har den strålningsorsakade oxidativa stressen åtföljts av förändringar som även är inblandade i neurodegenerativa sjukdomar, konstaterar Berenis. Majoriteten av djurstudier som förutom oxidativ stress även undersökte effekter på beteende och kognitiva funktioner visade att minnet försämrades. Det finns därför enligt de schweiziska experterna i Berenis bevis från djurstudier för att strålningen även orsakar försämrad kognitiv förmåga.  Djur som redan hade skador i hjärnan (exempelvis Alzheimers sjukdom) påverkades dessutom mer än kontroller.

Även andra miljö- och riskfaktorer kan påverka i vilken utsträckning oxidativ stress på grund av exponering för strålningen uppstår. Det finns belägg för att ålder är ett exempel på en sådan riskfaktor eftersom äldre individer har sämre förmåga att kompensera för ökad bildning av fria radikaler då äldre har minskad antioxidativ förmåga i hjärnan. Mycket unga individer, exempelvis små barn som nyligen fötts, har inte fullt utvecklade antioxidativa skyddsmekanismer och kan därför också vara särskilt känsliga.

I oktober förra året publicerade Strålskyddsstiftelsen en artikel som redovisade en forskningssammanställning som visade att en tydlig majoritet av forskningen visar att mikrovågsstrålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress, skadar cellers DNA och orsakar skadliga effekter på hjärnan.

Sammanställningen genomförd av professor emeritus Henry Lai som själv forskat på effekter av mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält. Under 1990-talet visade han att såväl mikrovågsstrålning vid WiFi-liknande frekvens (2,45 GHz) som lågfrekventa magnetfält orsakar DNA-skador vid nivåer under dagens referensvärden/gränsvärden för tillåten strålning. Information som även finns sammanställd på Bioinitiative.org

Radiofrekvent/mikrovågsstrålning: 75 procent (711) av totalt  944 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 944 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 91 procent (240) av totalt 261 studier visar signifikanta effekter.
Genetiska effekter: 65 procent (226) av totalt 348 studier visar signifikanta effekter varav 65 procent (78) av 110 visar skador på DNA.
Neurologiska effekter: 73 procent (245) av totalt 335 studier visar signifikanta effekter.

Lågfrekventa magnetfält:, 87 procent (611) av totalt 705 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 705 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 89 procent (235) av totalt 263 studier visar signifikanta effekter
Genetiska effekter: 78 procent (160) av totalt 204 studier visar signifikanta effekter varav 73 procent (46) av 63 studier visar DNA-skador
Neurologiska effekter: 91 procent (216) av totalt 238 studier visar signifikanta effekter.

BERENIS ordförande Martin Röösli är även medlem i ICNIRP’s så kallade ”main commission” som tagit fram de referensvärden eller gränsvärden som gäller för tillåten strålning och som inte skyddar mot de oxidativa stresseffekter och övriga skadliga effekter, exempelvis DNA-skador, neurodegenerativa sjukdomar och cancerrisker, som forskningen visat. Han är också medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd som också förnekar att strålning under ICNIRP:s värden kan vara skadlig. ICNIRP:s värden gällande mikrovågsstrålning skyddar endast mot omedelbara effekter som beror på uppvärmning som orsakas då strålningen är så intensiv att den värmer upp vävnad inom 30 minuter. Gällande magnetfält skyddar ICNIRP:s värde endast mot nervretningar och det är hundratals gånger högre än de nivåer där forskningen genomgående observerat förhöjd risk för cancer och degenerativa sjukdomar.

Nu har alltså två medlemmar i Martin Rööslis egen expertgrupp slagit fast att mikrovågsstrålning och magnetfält vid nivåer under ICNIRP:s referensvärden visats orsaka oxidativ stress vilket kan vara särskilt skadligt för mycket unga, äldre och de med immunbristsjukdomar, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar med mera.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, å sin sida skriver på sin webbsida följande om oxidativ stress och mikrovågsstrålning (SSM kallar det för “radiovågor”):

Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd pekar dock på observationer av biologisk påverkan i djurstudier på exponeringsnivåer även under gällande referensvärden. I första hand handlar det om observationer av ökad oxidativ stress. Indikationer på svag kognitiv påverkan har också rapporterats i några studier. Dessa observationer behöver fortsatt analyseras och eventuell hälsopåverkan utredas. Observationerna utgör, tillsammans med en generell osäkerhet vid införande av ny teknik, skäl till försiktighet vilket i det här fallet hanteras av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens försiktighetsprincip.

Till skillnad från schweiziska BERENIS där det tydligt framkommer vilka som ansvarar för bedömningen är det en väl bevarad hemlighet vem/vilka som ansvarar för texten och bedömningen att det skulle handla om  “indikationer på svag kognitiv påverkan” med mera på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida och som tonar ner eller rent av vilseleder om omfattningen av bevisade skadliga effekter mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält.

Det handlar långt ifrån om enstaka studier, som SSM ofta gjort gällande, utan exempelvis om 240 studier som alla visat ökad oxidativ stress på grund av mikrovågsstrålning som sänds ut från trådlös teknik. Det handlar vidare om 226 studier som visat genetiska effekter samt 245 som visat neurologiska effekter. Det handlar dessutom om betydligt mer än ”svag kognitiv påverkan”. I flera fall varnar forskarna själva för ökad risk för degenerativa sjukdomar (exempelvis Alzheimers) och cancer. Redan år 1997 skrev Henry Lai om hur exponering av strålning från mikrovågsugnen kan orsaka DNA-skador. Man kom fram till att fria radikaler orsakade RFR-inducerande DNA-skador i hjärnceller på råttor. Sådana DNA-skador kan leda till neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Den schweiziska nya utredningen och tidigare rapporter pekar på samband mellan oxidativ stress och utveckling av både cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Samtidigt har forskningen sammantaget även visat ökad risk för cancer vid mobilanvändning, vid exponering för basstationer för mobiltelefoni, vid arbete inom militära yrken som innebär förhöjd exponering för mikrovågor samt vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar.

Dessutom har övervägande del av forskningen visat förhöjd risk för Alzheimers eller demens vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar. Det saknas fortfarande studier som studerar samband mellan neurodegenerativa sjukdomar och mobilanvändning. En enda studie har studerat om det föreligger förhöjd risk för ALS vid exponering för mobilmaster och den enda studien visade förhöjd risk.

 


Mona Nilsson
mona.nilsson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Järnbrist vanlig bland gymnasieflickor

publicerad 5 april 2025
– av Redaktionen
Järnbrist kan orsaka koncentrationssvårigheter.

Mer än var tredje svensk kvinnlig gymnasieelev har järnbrist, enligt en studie från Lunds universitet. Risken visades vara särskilt hög bland vegetarianer och veganer.

Studien, som publicerats i European Journal of Nutrition, omfattade 475 gymnasieelever från två skolor i Malmö och Lund. Deltagarna svarade på frågor om bland annat kostvanor och menstruation, och lämnade därefter blodprov.

Blodproverna analyserades med fokus på järnstatus, som sedan jämfördes med deltagarnas kost. Resultatet visade att 38 procent av gymnasieflickorna hade järnbrist. Bland vegetarianer och veganer var andelen nära 70 procent, jämfört med 30 procent bland köttätare. Även pescatarianer – som utesluter rött kött och kyckling – hade högre förekomst av järnbrist.

Det är positivt att många unga väljer mer växtbaserad kost, det minskar risken för olika kroniska sjukdomar som till exempel cancer och hjärtkärlsjukdom och är också positivt för miljön. Men man behöver tänka på hur man får i sig järn. Vi hoppas att resultaten uppmärksammar vikten av att man ersätter köttet med järnrika livsmedel, säger Anna Stubbendorff, dietist och doktorand i nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Järnbrist kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter och i allvarliga fall blodbrist. Kroppens förmåga att ta upp järn påverkas av vad man äter i övrigt, oavsett om järnet kommer från kött eller vegetabiliska källor.

Det är viktigt att äta mycket fullkorn, och baljväxter som bönor, ärtor och linser. C-vitamin och syror – till exempel surkål, kimchi eller surdegsbröd – som intas samtidigt som maten ökar järnupptag. Kaffe och te minskar upptaget. Vi såg också att de som uppgav att de åt mer frukt hade lägre förekomst av järnbrist.

Forskarna vill nu ta fram en screeningmetod som kan hjälpa skolhälsovården att identifiera gymnasieflickor som löper risk att drabbas av järnbrist.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Barnläkare varnar för smör

publicerad 2 april 2025
– av Redaktionen
Konsistensen inte passande för barn, varnas det på Schibsted-kanalen TV4.

En tesked smör före läggdags sägs bland annat ge bättre sömn för barn, enligt en populär trend bland småbarnsföräldrar – något som föranlett Schibsted-kanalen TV4 att bjuda in en barnläkare som lyfter ett varningens finger för bland annat komjölksallergi och att smörets konsistens inte ska passa barn.

Många småbarnsföräldrar på sociala medier menar att deras barn sover bättre efter att ha fått en sked smör före läggdags. Det sägs ge ökad mättnad och ett stabilare blodsocker som gör att barnen sover längre och vaknar mer sällan.

På Teliakanalen TV4, nyligen upphandlad av Schibsted-koncernen, är man inte lika förtjusta i trenden. Här lyfter man fram barnläkaren Kajsa Kaijser som varnar för komjölksallergi, att smöret ska vara svårt svälja och att konsistensen inte passar barn.

Ett barn kan sätta i halsen, framför allt om man inte har introducerat olika livsmedel successivt. Dessutom kan komjölksallergi spela in, så man måste vara försiktig, säger hon i TV4 Nyheterna.

Kaijser tillstår att det kan finnas viss sanning kring att fett kan mätta längre, men menar att barn inte är skapta för att sova hela nätterna.

Det är inte så att barn bara sover dåligt för att de är hungriga, och man får tänka på att föräldraskap tyvärr aldrig blir en enkel quick fix, fortsätter Kaijser.

I mer medvetna hälsokretsar har smör, liksom andra typer av naturliga fetter, på senare år i allt högre utsträckning lyfts fram som en viktig nyckel till god hälsa i rätt proportioner, ett tema som bland annat lyfts fram i Lars Berns bok Den metabola pandemin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omega-3 saktar ned kroppens biologiska åldrande

publicerad 31 mars 2025
– av Sofie Persson

Omega-3 kan tydligt bromsa biologiskt åldrande hos alla åldersgrupper, enligt en ny studie. Effekten var ännu större i kombination med styrketräning och vitamin D.

Studien, som genomfördes av forskare vid bland andra Zürichs universitet, sjukhusuniversitetet i Toulouse och Harvard University, undersökte effekten av vitamin D, omega-3 och träning på det biologiska åldrandet.

Totalt omfattade DO-HEALTH-studien 2 157 deltagare från flera europeiska länder. Syftet med långtidsstudien är att förebygga hälsosamt åldrande och studera effekterna av omega-3 och D-vitamin.

Deltagarna delades in i olika grupper där vissa fick D-vitamin eller omega-3 dagligen, medan andra fick placebo. Dessutom jämfördes styrketräning (30 minuter, tre gånger i veckan) med rörlighetsträning för lederna i samma omfattning.

Genom att variera kombinationerna kunde forskarna analysera både enskilda och kombinerade effekter, exempelvis hos dem som fick både vitamin D och omega-3.

Analysen, publicerad i Nature Aging, visar att ett dagligt intag av ett gram omega-3 under tre år kunde bromsa det biologiska åldrandet med nästan tre månader jämfört med dem som inte tog tillskottet.

Effekten densamma oavsett ålder

Hos gruppen som kombinerade omega-3, D-vitamin och styrketränade var effekten ännu större och bromsade åldrandet med nästan fyra månader. Kombinationen minskade också risken för invasiv cancer med 61 procent och risken för tidig benskörhet med 39 procent.

Effekten på det biologiska åldrandet var detsamma oavsett kön, ålder eller BMI.

Omega-3-fettsyror finns främst i fet fisk och är bland annat viktiga för att bygga upp och reparera celler. De kan också påverka reglering av blodtryck, njurarnas funktion samt även immunförsvaret.

I nästa steg planerar forskarna att inkludera fler deltagare för att få ett bredare urval och studera hur olika livsstilar påverkar resultaten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brusreducerande hörlurar kan påverka hjärnans ljudbearbetning

publicerad 28 mars 2025
– av Sofie Persson

Allt fler unga får diagnosen auditiv perceptionsstörning (APD). Enligt audiologer kan den ökade användningen av brusreducerande hörlurar vara en bidragande orsak.

APD är en hörselstörning som sitter i hjärnan och inte i öronen, som i korthet innebär att det påverkar hjärnans förmåga att bearbeta ljud. Vanliga symptom inkluderar svårigheter att följa muntliga instruktioner, behov av upprepning, problem med att minnas hörd information och utmaningar med att skilja mellan liknande ljud.

25-åriga Sophie lider av sjukdomen och får ofta höra att hon tappar fokus eller inte lyssnar, men i själva verket kan enkla bakgrundsljud göra det svårt att känna igen röster eller andra ljud.

Även om jag kan höra att det är ljud på gång kan jag inte lyssna på varifrån ljudet kommer. Jag vet att det är personens röst, men jag kan bara inte räkna ut det tillräckligt snabbt, säger Sophie till den brittiska statskanalen BBC.

Sophies problem kom inte förrän hon lämnade det lugna lantlivet där hon växte upp och började på universitetet i London. Där upplevde hon snabbt en förändring i sin hörsel, men när hon tog ett hörseltest visade det normala värden. Då fick hon istället träffa en privat audionom, som sedan efter ytterligare tester gav henne diagnosen auditiv processtörning.

Ökar bland unga

Fem audiologiska avdelningar i Storbritannien menar att det skett en ökning av antalet ungdomar som får diagnosen. APD är också vanligare bland neurodivergenta personer, de med hjärnskador eller som haft en infektion i mellanörat som barn – Men nu får allt fler patienter diagnosen som faller utanför dessa kategorier.

Orsaken till Sohpies diagnos är okänd, men hennes audionom tror att överanvändning av brusreducerande hörlurar, som Sophie bär upp till fem timmar om dagen, kan vara en del av anledningen. Fler inom yrket tror också att just dessa hörlurar, som blivit alltmer populära de senaste åren, kan bidra till de ökade diagnoserna hos unga.

Brusreducerande hörlurar är en typ av hörlurar som använder avancerad teknik för att blockera oönskade ljud från omgivningen. Vissa har en aktiv brusreducering, som med hjälp av mikrofoner övervakar ljudet omkring och skapar en motsatt ljudvåg som spelas upp genom hörlurarna, vilket neutraliserar det oönskade ljudet. Andra har passiv brusreducering, som har tjocka vadderingar och höljen som hjälper till att blockera ljud genom att skapa en barriär.

Hjärnan lär sig inte att filtrera

Claire Benton på British Academy of Audiology förklarar att hypotesen är att hjärnan inte lär sig att filtrera bort bakgrundsljud och fokusera på det viktiga – till exempel vad en samtalspartner säger.

Du har nästan skapat en falsk miljö genom att ha på dig hörlurarna och bara lyssna på det du vill lyssna på. Du behöver inte anstränga dig för att göra det, säger hon och fortsätter:

De mer komplexa, avancerade lyssnarförmågorna i hjärnan börjar egentligen utvecklas först i slutet av tonåren. Så om du bara har haft på dig brusreducerande hörlurar och levt i den här falska världen under sena tonåren, så försenar du något din förmåga att bearbeta tal och ljud.

Det finns behandling mot APD och man kan bli helt återställd. Det finns dock väldigt lite forskning inom ämnet och audionomer efterlyser därför fler studier.

Det menar bland annat Wayne Wilson, docent vid skolan för hälso- och rehabiliteringsvetenskap vid University of Queensland, som säger att mer forskning behöver göras för att se den möjliga kopplingen. Han påpekar dock att det kan vara svårt att genomföra kontrollerad forskning med så många variabler.

Djävulen ligger i detaljerna eftersom svaret förmodligen beror på vilka ljud, vilka scener, vilket buller, vilken bullerdämpning, vilken period av bullerdämpning, vilken ålder på barnet etc.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.