Annons:

Expertutredning i Schweiz: Strålning orsakar oxidativ stress

Publicerad april 5, 2021
Mikrovågsstrålning orsakar oxidativ stress.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Den schweiziska statliga expertgruppen Berenis publicerade i januari en utredning som drar slutsatsen från befintliga forskningsresultat att mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress. Oxidativ stress kan leda till olika sjukdomar - framförallt hos barn och gamla och personer med immunbristsjukdomar, Alzheimers eller diabetes.

Berenis är en av regeringen utsedd expertgrupp i Schweiz som regelbundet ska lämna rapporter om vad forskningen visat gällande hälsoeffekter av elektromagnetiska fält. Den nya rapporten som fokuserar på oxidativ stress är författad av två av Berenis-experter, professor Meike Mevissen från Berns Universitet samt doktor David Schürmann från Basels Universitet. De konstaterar att majoriteten av djurstudier och studier på celler visar att elektromagnetiska fält och mikrovågsstrålning från trådlös teknik orsakar oxidativ stress.

Oxidativ stress innebär en obalans mellan kroppens antioxidativa försvar och fria radikaler samt andra reaktiva syreföreningar som bildats i celler och vävnader. Om det är obalanserat i riktning mot en ökning av oxidativa processer uppstår oxidativ stress. Fria radikaler och reaktiva syre- och kväveföreningar bildas vid exempelvis andning, exponering för solstrålning, radioaktiv strålning, tobaksrök, miljögifter, läkemedel och även vid olika sjukdomstillstånd, exempelvis inflammationer. Om obalansen i form av oxidativ stress kvarstår under en längre tidsperiod eller inträffar upprepat kan det leda till förändringar, funktionsfel eller skada i kroppens celler och organ samt till sjukdomar. Oxidativ stress anses vara inblandat i många sjukdomar, såsom cancer, diabetes, medfödda missbildningar, grå starr eller neurodegenerativa sjukdomar.

Oxidativ stress anses också kunna orsaka DNA-skador och andra skadliga effekter på cellnivå: "Fria radikaler tros orsaka DNA-skador, skador på tumördämpande gener och ett ökat yttrande av protooncogener. DNA-skador orsakade av oxidativ stress kan ge högre former av mutation, genom obalans, apoptosis och cellspridning."

Annons:

DNA-skador i sin tur är också en bakomliggande mekanism bakom många sjukdomar, däribland cancer.

Majoriteten av såväl studier på djur och cellforskningen har gett bevis för att mikrovågsstrålning (eller radiofrekvent strålning) eller lågfrekventa magnetfält orsakar ökad oxidativ stress. Forskningen täcker ett stort antal celltyper, med olika exponeringstider och strålningsnivåer. Slutsatsen är att exponering för denna strålning, även vid låga nivåer och under gällande referensvärden (från ICNIRP och Strålsäkerhetsmyndigheten), kan orsaka oxidativ stress.

Slutsatsen dras att den av strålningen orsakade oxidativa stressen kan leda till att individer som redan har sjukdomar, såsom immunbristsjukdomar eller exempelvis diabetes eller neurodegenerativa sjukdomar, kan vara särskilt känsliga för strålningens oxidativa stresspåverkan.

Därtill för man fram att forskningen visar att mycket unga och äldre individer har sämre försvar mot oxidativ stress generellt vilket gör att de också kan vara särskilt känsliga för strålningen. Exempelvis har forskning på djur visat att unga individer inte kan kompensera för strålningsorsakad oxidativ stress, även efter en återhämtningsperiod, till skillnad från vuxna individer.

I vissa studier har den strålningsorsakade oxidativa stressen åtföljts av förändringar som även är inblandade i neurodegenerativa sjukdomar, konstaterar Berenis. Majoriteten av djurstudier som förutom oxidativ stress även undersökte effekter på beteende och kognitiva funktioner visade att minnet försämrades. Det finns därför enligt de schweiziska experterna i Berenis bevis från djurstudier för att strålningen även orsakar försämrad kognitiv förmåga.  Djur som redan hade skador i hjärnan (exempelvis Alzheimers sjukdom) påverkades dessutom mer än kontroller.

Även andra miljö- och riskfaktorer kan påverka i vilken utsträckning oxidativ stress på grund av exponering för strålningen uppstår. Det finns belägg för att ålder är ett exempel på en sådan riskfaktor eftersom äldre individer har sämre förmåga att kompensera för ökad bildning av fria radikaler då äldre har minskad antioxidativ förmåga i hjärnan. Mycket unga individer, exempelvis små barn som nyligen fötts, har inte fullt utvecklade antioxidativa skyddsmekanismer och kan därför också vara särskilt känsliga.

I oktober förra året publicerade Strålskyddsstiftelsen en artikel som redovisade en forskningssammanställning som visade att en tydlig majoritet av forskningen visar att mikrovågsstrålning från trådlös teknik och lågfrekventa magnetfält orsakar oxidativ stress, skadar cellers DNA och orsakar skadliga effekter på hjärnan.

Sammanställningen genomförd av professor emeritus Henry Lai som själv forskat på effekter av mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält. Under 1990-talet visade han att såväl mikrovågsstrålning vid WiFi-liknande frekvens (2,45 GHz) som lågfrekventa magnetfält orsakar DNA-skador vid nivåer under dagens referensvärden/gränsvärden för tillåten strålning. Information som även finns sammanställd på Bioinitiative.org

Radiofrekvent/mikrovågsstrålning: 75 procent (711) av totalt  944 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 944 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 91 procent (240) av totalt 261 studier visar signifikanta effekter.
Genetiska effekter: 65 procent (226) av totalt 348 studier visar signifikanta effekter varav 65 procent (78) av 110 visar skador på DNA.
Neurologiska effekter: 73 procent (245) av totalt 335 studier visar signifikanta effekter.

Lågfrekventa magnetfält:, 87 procent (611) av totalt 705 studier visar signifikanta effekter

Av dessa 705 studier framkom följande resultat:

Oxidativ stress: 89 procent (235) av totalt 263 studier visar signifikanta effekter
Genetiska effekter: 78 procent (160) av totalt 204 studier visar signifikanta effekter varav 73 procent (46) av 63 studier visar DNA-skador
Neurologiska effekter: 91 procent (216) av totalt 238 studier visar signifikanta effekter.

BERENIS ordförande Martin Röösli är även medlem i ICNIRP’s så kallade ”main commission” som tagit fram de referensvärden eller gränsvärden som gäller för tillåten strålning och som inte skyddar mot de oxidativa stresseffekter och övriga skadliga effekter, exempelvis DNA-skador, neurodegenerativa sjukdomar och cancerrisker, som forskningen visat. Han är också medlem i Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd som också förnekar att strålning under ICNIRP:s värden kan vara skadlig. ICNIRP:s värden gällande mikrovågsstrålning skyddar endast mot omedelbara effekter som beror på uppvärmning som orsakas då strålningen är så intensiv att den värmer upp vävnad inom 30 minuter. Gällande magnetfält skyddar ICNIRP:s värde endast mot nervretningar och det är hundratals gånger högre än de nivåer där forskningen genomgående observerat förhöjd risk för cancer och degenerativa sjukdomar.

Nu har alltså två medlemmar i Martin Rööslis egen expertgrupp slagit fast att mikrovågsstrålning och magnetfält vid nivåer under ICNIRP:s referensvärden visats orsaka oxidativ stress vilket kan vara särskilt skadligt för mycket unga, äldre och de med immunbristsjukdomar, diabetes, neurodegenerativa sjukdomar med mera.

Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, å sin sida skriver på sin webbsida följande om oxidativ stress och mikrovågsstrålning (SSM kallar det för “radiovågor”):

”Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd pekar dock på observationer av biologisk påverkan i djurstudier på exponeringsnivåer även under gällande referensvärden. I första hand handlar det om observationer av ökad oxidativ stress. Indikationer på svag kognitiv påverkan har också rapporterats i några studier. Dessa observationer behöver fortsatt analyseras och eventuell hälsopåverkan utredas. Observationerna utgör, tillsammans med en generell osäkerhet vid införande av ny teknik, skäl till försiktighet vilket i det här fallet hanteras av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens försiktighetsprincip.”

Till skillnad från schweiziska BERENIS där det tydligt framkommer vilka som ansvarar för bedömningen är det en väl bevarad hemlighet vem/vilka som ansvarar för texten och bedömningen att det skulle handla om  “indikationer på svag kognitiv påverkan” med mera på Strålsäkerhetsmyndighetens webbsida och som tonar ner eller rent av vilseleder om omfattningen av bevisade skadliga effekter mikrovågsstrålning och lågfrekventa magnetfält.

Det handlar långt ifrån om enstaka studier, som SSM ofta gjort gällande, utan exempelvis om 240 studier som alla visat ökad oxidativ stress på grund av mikrovågsstrålning som sänds ut från trådlös teknik. Det handlar vidare om 226 studier som visat genetiska effekter samt 245 som visat neurologiska effekter. Det handlar dessutom om betydligt mer än ”svag kognitiv påverkan”. I flera fall varnar forskarna själva för ökad risk för degenerativa sjukdomar (exempelvis Alzheimers) och cancer. Redan år 1997 skrev Henry Lai om hur exponering av strålning från mikrovågsugnen kan orsaka DNA-skador. Man kom fram till att fria radikaler orsakade RFR-inducerande DNA-skador i hjärnceller på råttor. Sådana DNA-skador kan leda till neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Den schweiziska nya utredningen och tidigare rapporter pekar på samband mellan oxidativ stress och utveckling av både cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Samtidigt har forskningen sammantaget även visat ökad risk för cancer vid mobilanvändning, vid exponering för basstationer för mobiltelefoni, vid arbete inom militära yrken som innebär förhöjd exponering för mikrovågor samt vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar.

Dessutom har övervägande del av forskningen visat förhöjd risk för Alzheimers eller demens vid förhöjd exponering för magnetfält från kraftledningar. Det saknas fortfarande studier som studerar samband mellan neurodegenerativa sjukdomar och mobilanvändning. En enda studie har studerat om det föreligger förhöjd risk för ALS vid exponering för mobilmaster och den enda studien visade förhöjd risk.

 


Mona Nilsson
mona.nilsson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Neurokirurgen: D-vitamin i en tablett ersätter inte solen

Publicerad Idag 16:25 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Jack Kruse i blå tröja och glasögon till vänster och vita D2-tabletter till höger, åtskilda av en vit linje.
Jack Kruse menar att D-vitamintillskott saknar solljusets tidssignaler.

Ett högre D-vitaminvärde behöver inte betyda att kroppen fungerar bättre. Det menar Jack Kruse, som kritiserar synen på D-vitamin som något man kan tillföra med en tablett utan att samtidigt ta hänsyn till solljus och dygnsrytm. Hans argument är att tillskottet levererar ett ämne – men inte signalerna som styr hur kroppen hanterar det.

Jack Kruse är neurokirurg och driver Kruse Longevity Center i Destin i USA. Han har i över ett decennium hävdat att ljus, och inte bara mat, styr hur cellernas energiproduktion fungerar.

I en serie inlägg på X skriver han nu rakt ut att D-vitamintillskott är skadliga. Han bygger resonemanget på två saker: en forskningsartikel om D-vitamin och dygnsrytm, och årets Nobelpris i kemi.

Solen som taktgivare

Enligt Kruse har skolmedicinen i över hundra år behandlat D-vitamin som ett passivt näringsämne, en tablett som ska justera ett enskilt värde i blodet. Han menar att det är fel bild av kroppen.

I hans modell är D-vitaminsystemet och kroppens inre klocka sammankopplade i en tidsberoende återkopplingsslinga. Kroppen använder inte bara ljuset för att tillverka ett hormon, skriver han, utan solens dygnsrytm för att ställa in hela hormonsystemet.

Ämnen som bildas ur D-vitamin påverkar enligt Kruse hur snabbt kroppens klockgener läses av. Klockgenerna styr i sin tur hur de enzymer som aktiverar D-vitaminet arbetar i mitokondrierna. Bland dem nämner han CYP27B1 och CYP24A1.

Han lägger särskild vikt vid morgonljuset. Ljuskänsliga receptorer i ögat, bland annat neuropsin, och näthinnans egen klocka ska enligt honom använda morgonens UV-A- och UV-B-strålning för att ställa cellerna i rätt läge.

Kopplingen mellan D-vitamin och dygnsrytm diskuteras även i forskningen. I en översiktsartikel i FASEB Journal från december 2025 föreslår forskare att D-vitaminsignalering både kan styras av och själv påverka kroppens molekylära klocka. De beskriver idéerna som hypoteser som återstår att pröva experimentellt.

Mitokondrierna som motor

Kärnan i Kruses modell är mitokondrierna, cellernas energiverk. Han menar att aktiveringen av D-vitamin styrs av så kallade radikalpar i enzymernas järnhaltiga centrum, i mitokondriens inre membran.

När ljus driver elektroner mellan proteinerna bildas enligt honom par av radikaler vars tillstånd påverkas av jordens magnetfält. Resultatet blir, skriver han, beroende av att signalerna från omgivningen är rätt samordnade.

Nobelpriset ger honom nästa led. Kungliga Vetenskapsakademien belönade i oktober fransmannen Henri B. Kagan och japanen Kenso Soai för upptäckter som visar hur kemiska reaktioner kan ge bara den ena av två spegelvända molekylvarianter, så som livets egen kemi fungerar.

Kruse läser priset som stöd för sin syn: att levande system förstärker små asymmetrier till ordning, och att solljuset avgör vilken riktning förstärkningen tar. Akademiens motivering gäller organisk syntes och nämner inte D-vitamin.

I ett X-inlägg kallar han ändå priset en vändpunkt, då det han kallar decentraliserad biologi började montera ned den centraliserade, företagsstyrda medicinen.

Tablett utan tidssignaler

Därifrån når Kruse sin kritik av tillskotten. Den som sväljer en hög dos isolerat D3 inomhus, i vad han kallar en teknisk Faradaybur under blått ljus, släpper enligt honom en okoordinerad bomb rakt ner på ett redan trasigt moderkort.

Ämnet i tabletten når enligt Kruse levern och njurarna som ett oordnat moln, frikopplat från solens nära infraröda ljus. Den delen utgör enligt honom 44 procent av solljuset.

Utan solens fotonfält slår radikalparen i hans modell i en vägg. Han beskriver hur det vanliga syret i mitokondrierna då omvandlas till singletsyre, en mycket reaktiv form av syre.

Singletsyret angriper enligt Kruse kardiolipin, ett fett i mitokondriens inre membran som omger andningskedjans komplex 4. Där tillverkas enligt honom kroppens deuteriumutarmade vatten, och skadan ska få vattnets elektriska egenskaper att kollapsa.

Hans slutsats är att D-vitamin i tablettform gör kroppen mer sårbar när ämnesomsättningen ökar, oavsett orsak. Till dem han kallar influencerklassen har han en egen hälsning: "Schack matt, influencers, ni hade fel igen".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ojämna sovtimmar förknippas med depression och ångest

Publicerad Idag 09:10 – av Markus Andersson

Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.

Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.

En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.

Samband mellan sömn och sjukdom

Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.

Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.

Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga som går mer har färre psykiska besvär

Barns hälsa

Publicerad Igår 08:40 – av Emil Fjellstedt
Jeansklädda ben och sneakers i gräs, med en turkos sko med vit rosett i förgrunden.
Genrebild. Fler dagliga steg var i studien kopplade till färre självrapporterade psykiska besvär ett år senare.

Ungdomar som går mer i vardagen rapporterar färre psykiska besvär ett år senare. Sambandet planar inte ut, ens bland de mest aktiva, enligt en ny studie från King's College London.

Studien, som publicerades i den medicinska tidskriften JAMA Network Open, bygger på det amerikanska forskningsprojektet ABCD. Projektet följer barns hjärnutveckling på 21 orter i USA.

Forskarna följde 5 515 ungdomar i åldern cirka 11–12 år. De bar en Fitbit på handleden i tre veckor. Ett år senare fyllde ungdomarna själva i Brief Problem Monitor, ett frågeformulär om oro, nedstämdhet, uppmärksamhetsproblem och beteendeproblem.

Ju fler steg om dagen, desto färre besvär rapporterade de. Gruppen som gick färre än 5 000 steg hade mest besvär. För varje högre stegkategori minskade besvären, och de som gick minst 12 000 steg om dagen låg lägst. Någon punkt där sambandet planade ut kunde forskarna inte se.

Hjärnavbildningar visade också att de som gick mer hade något tjockare hjärnbark i två områden, som enligt universitetet är inblandade i rörelse och i att reglera känslor. Skillnaderna var små. Tjockleken i det ena området kunde statistiskt förklara en del av sambandet med den psykiska hälsan, men studien visar ingen orsaksmekanism.

Med skolbetygen fanns inget samband i huvudanalysen. Bara i en kompletterande gruppjämförelse hade de som gick mellan 10 000 och 11 999 steg något bättre betyg än de minst aktiva.

Studien bygger på observationer och kan inte visa att promenaderna i sig förbättrar måendet. Sambandet höll när forskarna tog hänsyn till ungdomarnas tidigare psykiska besvär, men det går inte att utesluta att de som mådde bättre helt enkelt rörde sig mer. Ungdomarna i analysen kom också oftare från mer välbärgade familjer än de som föll bort.

Medförfattaren Amanda Paluch lyfter fram vardaglig rörelse:

— Målet är att hitta realistiska, hållbara sätt att röra sig mer, genom vardagliga möjligheter som att gå till skolan, aktiv lek och aktiviteter som barn faktiskt tycker om, säger hon i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

För lite och för mycket salt kan skada minnet

Publicerad oktober 6, 2026 – av Markus Andersson
Träsked fylld med vitt salt.

Möss som fick extremt lite eller extremt mycket salt fick svårare att minnas i en labyrint och att skilja ett nytt föremål från ett bekant. Båda dieterna försämrade minnet jämfört med normal saltmängd.

Resultaten redovisas i en studie i Food Research International. Mössen hade fått mänskliga tarmbakterier och åt de olika dieterna i 14 veckor.

I den Y-formade labyrinten testades deras kortvariga rumsminne. Ett annat test prövade om de kunde skilja ett nytt föremål från ett som de redan hade mött. Både lågsaltgruppen och högsaltgruppen klarade uppgifterna sämre än mössen som fick normal saltmängd.

Det rörde sig om extrema laboratoriedieter: 0,1 procent mot 8 procent salt, enligt Medical Xpress, inte vanlig saltrestriktion.

Högsaltgruppen fick de svåraste minnesstörningarna och visade dessutom mer ångestliknande beteende och större törst, enligt PsyPost. Den saltrika kosten kopplades också till inflammationsdrivande tarmbakterier och ökade inflammationsämnen i blodet.

Lågsaltgruppen fick däremot sämre minne utan påvisbar inflammation i kroppen. Försämringen kopplades i stället till att tarmbakteriernas ämnesomsättning sjönk och signalämnen från tarmen minskade. Även proteiner som behövs för kontakten mellan nervceller minskade i hjärnans minnescentrum.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.