Barn som växt upp vid vatten mår bättre

Uppdaterad februari 23, 2023, Publicerad februari 23, 2023
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att som barn tillbringa tid vid vatten kan främja den mentala hälsan i vuxen ålder, visar en ny studie. I studien har man granskat den relation man som barn och i vuxen ålder har till naturliga vattenmiljöer och fann då att man också värderade naturen mer om man tillbringat mycket tid vid vatten.

Att tillbringa en del av sin barndom vid hav, sjöar och åar kan ha fördelar för vår mentala hälsa och välbefinnande i vuxen ålder. I en ny större studie deltog 15 000 personer från 18 olika länder för att svara på en enkät angående erfarenheter vid vatten som barn. Forskare menar att sådana studier tidigare mestadels fokuserat på det gröna, det vill säga exempelvis skog och parker, och att man därför i den här studien ville fokusera på det blå, alltså vatten.

Där fick man bland annat frågan om att minnas tillbaka, i den mån man kunde, till åldrarna 0 till 16 år och hur mycket tid man tillbringade vid vatten. Deltagare fick också frågan om hur ofta de besökte sådana platser samt hur nära vatten man bodde. Hur ängsliga ens föräldrar varit angående att låta en leka och simma fritt frågade man också i enkäten.

Frågor angående hur ofta man i vuxen ålder också besöker vatten och natur överlag samt hur väl ens mentala hälsa ser ut idag var avgörande i studien.

"Att bygga förtrogenhet med och förtroende för och kring blå utrymmen i barndomen kan stimulera till glädje och ökad benägenhet att tillbringa rekreationstid i naturen i vuxen ålder, med positiva konsekvenser för vuxnas subjektiva välbefinnande", visar studien.

I studien framkom dessutom att man ofta satte större värde på naturen om man hade många barndomsminnen från olika miljöer med vattendrag och att man som vuxen ofta återbesökte dem. Att vistas i naturen överlag är sedan innan känt att främja ens mentala hälsa och välmående.

Vatten kan som bekant samtidigt vara förenat med livsfara, speciellt för barn som inte kan simma. Eftersom studien visar så stora fördelar med att vistas kring vatten, menar forskarna att det kan vara fördelaktigt om man som barn tidigt lär sig simma och känna sig trygg vid vatten.

Att utveckla färdigheter, såsom simning, i tidig ålder kan ha tidigare okända livslånga fördelar, säger Dr. Leanne Martin, medförfattare till studien.

Studien belyser ett behov av exempelvis mer stadsplanering för att skapa ”en säker tillgång till naturliga miljöer” för barns mentala och fysiska utveckling, menar medförfattaren Dr. Matthew White.

Ytterligare arbete, policyer och initiativ som uppmuntrar fler upplevelser av blå miljöer under barndomen kan vara ett gångbart sätt att stödja framtida generationers mentala hälsa, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De växte upp med snabbmat – nu är var femte beroende

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
Ultraprocessad mat är inte bara beroendeframkallande utan ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, depression och tidig död.

Var femte amerikansk kvinna i 50-60-årsåldern är beroende av ultraprocessad mat, visar en studie. Som första generationen att växa upp med mikrovågsmat, lågfettprodukter och sockrade drycker bär de nu konsekvenserna av den förändrade matkulturen.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Addiction, har man samlat enkätsvar från 2000 amerikaner i åldrarna 50-80 år. I den har man ställt 13 olika frågor kring upplevelser med ultraprocessade livsmedel och drycker som definierar beroende, som exempelvis starka begär, upprepade misslyckade försök att minska konsumtionen, abstinenssymptom och undvikande av sociala aktiviteter på grund av rädsla för att äta för mycket.

Resultaten visar att 21 procent av kvinnorna och 10 procent av männen i 50-60-årsåldern uppfyller kriterierna för beroende av dessa livsmedel. Siffrorna är betydligt högre än för generationen över dem, det vill säga de som är 65-80 år – där 12 procent av kvinnor och fyra procent av män ansågs vara beroende.

Växte upp med viktminskningsprodukter

Generation X, det vill säga de män och kvinnor som nu är i 50-60-årsåldern, var de första amerikanerna som växte upp med ultraprocessade livsmedel, vilket kan förklara andelen beroende i åldersgruppen. Den äldre generationen fick först som vuxna uppleva ultraprocessade mat.

Att fler kvinnor är beroende kan kopplas till den aggressiva marknadsföringen av "diet"-produkter till kvinnor på 1980-talet. Lågfettprodukter marknadsfördes som lösningar för viktminskning, men kunde tvärtom leda till viktökning och även beroende. Forskarna pekar mot att denna typ av produkter fortfarande säljs flitigt och menar att överviktiga personer kan vara särskilt utsatta för dessa "hälsomyntade" ultraprocessade livsmedel.

Dessa produkter säljs som hälsokost – vilket kan vara särskilt problematiskt för dem som försöker minska antalet kalorier de konsumerar. Detta påverkar särskilt kvinnor, på grund av det sociala trycket kring vikt, säger Ashley Gearhardt, Ph.D, professor i psykologi vid University of Michigan, i ett pressmeddelande.

Psykisk ohälsa bidrar

I studien visade det sig att kvinnor som ansåg sig överviktiga var elva gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultraprocessade livsmedel än kvinnor som uppgav att de hade normalvikt. Män som uppgav att de var överviktiga var 19 gånger så benägna.

Vidare var män som uppgav att de hade måttlig eller dålig psykisk hälsa fyra gånger mer benägna att uppfylla kriterierna för beroende av dessa livsmedel, samtidigt var kvinnor nästan tre gånger mer benägna. Både män och kvinnor som uppgav att de ibland eller ofta kände sig isolerade var mer än tre gånger så benägna att uppfylla kriterierna för beroende av ultrabearbetade livsmedel som de som inte uppgav att de kände sig isolerade.

Vi ser också ett tydligt samband med hälsa och social isolering, med mycket högre risker för beroende av ultrabearbetade livsmedel hos dem som beskriver sin mentala eller fysiska hälsa som måttlig eller dålig, eller som säger att de ibland eller ofta känner sig isolerade från andra, säger Gearhardt.

Risk när barn konsumerar mer idag

Forskare varnar nu för att dagens barn och unga, som äter ännu mer ultraprocessad mat, kan leda till höga beroendetal i framtiden.

Barn och ungdomar konsumerar idag en ännu högre andel kalorier från ultrabearbetade livsmedel än dagens medelålders vuxna gjorde i sin ungdom. Om den nuvarande trenden fortsätter kan framtida generationer uppvisa ännu högre nivåer av beroende av ultrabearbetade livsmedel senare i livet, säger hon och fortsätter:

Precis som med andra substanser kan tidiga insatser vara avgörande för att minska risken för långvarigt beroende under hela livet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krångliga e-tjänster stoppar svenskar från att boka läkartid

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Komplicerade e-tjänster inom vården drabbar särskilt äldre som tvingas ge upp försöket att boka en tid.

Var tionde svensk anser att de digitala vårdtjänsterna försvårar tidsbokning, visar en rapport från Internetstiftelsen. Nästan var fjärde person har dessutom helt avstått från att boka läkarbesök eftersom e-tjänsterna upplevs som alldeles för svåra att använda.

Det är både äldre och yngre som anser att de digitala vårdtjänsterna inte fungerar som de ska. Personer i pensionsåldern, oftast kvinnor, tycker att tekniken känns för svår och att det i sig gör dem otrygga, visar rapporten "Svenskarna och internet 2025".

Bland äldre svenskar är det vanligt att man avstått från att boka ett läkarbesök flera gånger, eftersom tekniken varit för svår. Yngre blir istället ofta frustrerade på tekniken på grund av att den känns "buggig och ofärdig". Även de med funktionsnedsättning samt de födda utanför Sverige är särskilt drabbade och har svårare att boka tid online.

Sammanlagt uppger 23 procent av svenskarna att man avstått från att boka ett läkarbesök via e-tjänsterna eftersom tekniken är för svår.

För mig är det en väldigt hög siffra, att nästan en av fyra svenskar säger att 'nej men då struntar jag i det', säger Måns Jonasson vid Internetstiftelsen till TT.

Bland annat är det vanligt att man tycker det är svårt att veta vilken vårdkategori man ska välja, särskilt för de som inte vet vad deras symptom beror på. Andra uttrycker att det kan vara svårt att uttrycka sig i skrift eller att de digitala vårdtjänsterna saknar fler heltäckande svarsalternativ. Många svenskar uppger också att de är rädda att hamna fel och bli "runtskickade".

För mig tyder det på att man har designat tjänster som ska spara pengar, men då kanske man bortser från att en stor andel patienter inte fått kontakt med vården i den utsträckning de vill, säger Jonasson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

En kvart i parken kan minska ångest

Publicerad september 26, 2025
– av Redaktionen
Alla typer av grönområden i städer förbättrar invånarnas psykiska hälsa, men stadsnära skogar sticker ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest.

Endast femton minuter i grönområden i stan räcker för att förbättra den mentala hälsan, visar en studie. Allra bäst är att sitta eller vila i parken en stund.

Idag bor cirka 55 procent av världens befolkning i städer, enligt FN. En siffra som förväntas öka till närmare 70 procent år 2050. Det innebär en större avsaknad av natur och även fler hälsoproblem kopplade till livet i stan, som exempelvis ångest, som är vanligare bland stadsbor.

I en studie från forskare vid Stanford University i USA och Leiden University i Nederländerna har man sammanställt resultat från 449 publicerade studier och analyserat 78 fältexperiment för att undersöka hur olika typer av grönområden i städer påverkar 12 olika aspekter av psykisk hälsa. Totalt fanns nära 5 900 deltagare med.

Resultaten, som publicerats i Nature, visar att alla typer av grönområden i städer förbättrade den psykiska hälsan, men stadsnära skogar stack ut – särskilt när det gällde att minska depression och ångest. Och man behövde inte tillbringa särskilt lång tid för att få en positiv effekt, mindre än femton minuter räckte. Tillbringade man däremot mer än 45 minuter i naturen fanns det större fördelar.

Våra resultat visar att även kortvarig kontakt med naturen kan ge betydande psykiska fördelar, säger Roy Remme från Leiden University, enligt Medical Xpress. Dessutom är längre vistelse i naturen kopplad till ännu större minskning av stress och ökad vitalitet.

Vila eller sitt

Unga vuxna ser ännu större fördelar, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att de flesta psykiska hälsoproblem börjar före 25 års ålder. Det var dock även en stor fördel för andra åldersgrupper. Främst var det främjande för den psykiska hälsan att sitta eller vila i parken eller naturområdet, samtidigt som att röra på sig i naturen ökade energin och positiviteten.

Baserat på resultaten betonar forskarna vikten av att skydda skogar och parker i städerna, men också att främja mindre parker och fler gatuträd för att förbättra tillgängligheten till natur för invånarna. Vidare pekar de på att enklare förändringar, som att placera fler fönster mot grönska eller anordna samhällsprogram med exempelvis guidad meditation kan vara kostnadseffektiva sätt att främja folkhälsan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Forskare: Fler drabbas av köttallergi när fästingarna breder ut sig

Publicerad september 25, 2025
– av Redaktionen
Köttallergi kan utlösas av fästingbett – immunreaktionen mot alfa-gal i däggdjurskött orsakar symtomen.

Köttallergi blir allt vanligare i Sverige efter fästingbett, konstaterar forskare. För de drabbade innebär det en total livsomställning eftersom det inte finns någon behandling – endast fullständig avhållsamhet från kött hjälper.

Karin Ottosson drabbades av kraftiga magbesvär efter ett fästingbett. Det tog tid att lista ut vad Karin hade drabbats av för problem, hon mådde väldigt dåligt och ingenting verkade hjälpa.

Jag låg till sängs och försökte äta, men det bara fortsatte och fortsatte, berättar hon för Schibstedägda TV4.

Efter ett antal sjukhusbesök och åtskilliga utredningar kom svaret: Karin hade drabbats av köttallergi. Det orsakas av en immunreaktion mot ämnet alfa-gal, som finns i fästingens saliv och i kött från däggdjur. Symptomen kan vara, förutom diverse magbesvär som kräkningar och diarré, utslag samt även astmareaktioner.

Forskare har sett en markant ökning av köttallergi i samband med att fästingar sprider sig till nya områden, och också blir mer aktiva större delar av året.

Ingen behandling

Karin fick helt lägga om sin kost, men det är inte helt enkelt att undvika kött – även små mängder eller dolda tillsatser kan trigga allergin.

Det kan vara alltifrån att det börjar klia, att jag får utslag, till att jag blir lika dålig som jag blev från början. Det går inte att förutspå, säger Karin.

Det finns ingen behandling mot köttallergi, utan det enda som fungerar är att helt undvika kött.

Tyvärr finns det ingen behandling mer än att man måste undvika däggdjurskött och se till att inte bli fästingbiten, säger Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.