Adhd-diagnoser ökade i Norge under coronapolitiken

Coronapolitikens skadeverkningar

publicerad 16 september 2023
- av Sofie Persson

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Antalet adhd-diagnoser i Norge har ökat markant från 2020 till 2022, visar nya siffror. Bland unga kvinnor har det skett en fördubbling jämfört med 2019.

Under de senaste tio åren har antalet adhd-diagnoser I Norge legat på en relativt stabil nivå, men mellan 2020 och 2022 har antalet diagnoser ökat kraftigt i landet. Det visar nya siffror från Folkehelserapporten, som analyserar data från det norska patientregistret (NPR).

Ökningen har varit särskilt hög bland flickor och kvinnor, där det skett en fördubbling av adhd-diagnoser i åldrarna 16 till 24 år i jämförelse med 2019. Hos pojkar och män har de också ökat, men inte i samma utsträckning som hos kvinnor.

Mellan 2019 och 2022 ökade andelen flickor och kvinnor med en adhd-diagnos från 1,5 procent till 3,1 procent i åldrarna 16-19 år, och från 1 procent till 2,2 procent i åldrarna 20-24 år. De specifika orsakerna till att diagnoserna ökat så mycket i samband med coronapolitiken är oklart, men man spekulerar i att det skulle kunna bero på att fler fångades upp i samband med hemskolning.

En möjlig förklaring är att adhd-symptomen blev mer synliga för familjen när barnen tillbringade mer tid hemma. Det kan också vara så att hemskolning framför en skärm blev särskilt utmanande för barn med adhd, säger Heidi Aase, chef för avdelningen för barns hälsa och utveckling vid norska folkhälsoinstitutet.

Generellt har antalet i åldrarna 12 till 24 som diagnostiserats med psykisk störning i Norge också ökat stort under samma period. Bland annat har det skett en kraftig ökning av ätstörningar bland flickor och kvinnor.

När samhället stängdes ner kan det ha funnits färre positiva distraktioner, vilket kan ha lett till ett större fokus på den egna kroppen, ätande och motion, säger seniorforskaren Lasse Bang från avdelningen för barns hälsa och utveckling vid norska institutet för folkhälsa.

Forskarna betonar att man ännu har begränsad kunskap kring hur nedstängningspolitiken påverkat och framöver kommer att påverka den psykiska hälsan hos yngre generationer.

Vi har fortfarande begränsad kunskap om vilka konsekvenser pandemin kommer att få för barns och ungas psykiska hälsa på lång sikt, och vi måste fortsätta att följa utvecklingen framöver, säger Bang.

Även i Sverige noteras liknande trender. Under 2020 hämtade exempelvis totalt 146 000 svenskar ut adhd-medicin, en ökning från 130 000 året före.

Fakta: Adhd

En neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som står för attention deficit, det vill säga uppmärksamhetsstörning, och hyperactivity disorder, som betyder hyperaktivitetsstörning. Vid adhd kan man bland annat få svårt att koncentrera sig, ha svårt att sitta stilla och att hejda impulser. Problematiken och i vilken utsträckning kan variera väldigt mycket mellan olika personer.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!