MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 23 januari 2025

torsdag 23 januari 2025

Tidigare anställda riktar frän kritik mot Stena Lines personalhantering

publicerad 14 juli 2021
– av Sofie Persson
"Det var locket på, hemligstämplat," berättar en tidigare anställd.

Stena Line varslade nära tusen anställda förra året och hänvisade till coronakrisen. Tidigare anställda riktar dock frän kritik mot hur varslen gick till och tror att coronakrisen blott använts som svepskäl för att göra sig av med personal. – Vi var ingenting värda, menar en tidigare anställd.

Det svenska rederiet Stena Line är ett av de största i världen och bedriver linjetrafik i Nordeuropa. De var de det enda rederiet i Sverige som valde att massvarsla sin personal under coronakrisens start förra året istället för att permittera. Det skriver Proletären som också pratat med före detta anställda till rederiet.

Det var den 16 mars 2020 som Stena Line beslutade att varsla 950 anställda om uppsägning i Sverige på grund av ”direkt effekt av coronavirusets påverkan på resandet”.

Andreas Secher, som jobbade i butik på Stena Danica och har varit på företaget i 14 år, berättar att personalen fick reda på varslen via Göteborgs-Posten. Några timmar senare kom ett sms.

– Sms:et kom inte ens från huvudkontoret utan från en chef ombord som insåg att vi måste få veta vad som händer. Ingen från huvudkontoret eller HR kom ombord för att snacka med oss utan hela processen fick skötas av cheferna ombord, som själva varslats.

Andreas tycker att rederiet skött sig ”fruktansvärt illa” och att de visat ett totalt ”ointresse att behandla personalen med värdighet” bland annat när HR-personalen läste från manus när man sade upp personalen över telefon.

Det var den enda kontakten som togs direkt med den drabbade personalen, berättar han för Proletären.

Sara, som jobbat på Danmarkslinjen i 30 år tror att man valde att inte permittera för att göra det lättare för dem att handplocka vilka de ville ha kvar. Andreas håller med.

Man blåste på fullt med varsel, inga permitteringar utan alla skulle väck! Det är ju självklart att de gjort så här för att bli av med ”besvärlig” personal. Det är så fult, säger han.

Sara pekar på att rederiet kringgick LAS bland annat genom att stryka gamla tjänster och skapa nya med smärre förändringar.

Genom att skapa de ”nya” tjänsterna kunde de hävda att ”du kan inte kinesiska så du är inte lämpad för den här tjänsten”, trots att det i princip är exakt den tjänsten du hade innan, säger hon och menar att varslen var ett led i en utrensning framförallt av seniorpersonal.

Vi är dyra och obekväma för företaget. De kan inte säga ”hoppa” och vi svarar ”hur högt”? Vi säger ”du kan hoppa”. Vi vet vad som gäller och skriver upp all övertid, säger hon.

Sara säger att hon ofta pratar med kollegor som jobbar kvar och som nu behöver råd och stöd eftersom atmosfären är orolig inom företaget.

Ingen vågar säga ifrån för de vet att de hänger löst, ingen vågar klaga eller ens skriva upp arbetad övertid, berättar hon.

Erbjudanden om återanställningar som gått gick ut till personal beskriver man som ett utpressningsliknande förfarande.

Inför högsäsongen som drar igång nu fick jag ett ”erbjudande” om en tidsbegränsad tjänst på en ospecificerad båt, ospecificerade veckor och en ospecificerad tjänst. Tackade man inte ja, stod det klart och tydligt att man säger upp sin rätt till återanställning, säger Andreas.

En före detta kock vid Stena Line har också berättat för Proletären att rederiet hörde av sig till a-kassan för att berätta vilka som tackade nej till ”erbjudanden” och därmed fick sin ersättning indragen.

Det är ju lagligt att göra som Stena gör nu, att hävda att du säger upp din återanställningsrätt om du tackar nej, men moraliskt är det fullkomligt förkastligt, säger Sara.

Stena Lines presschef, Carl Mårtensson, har bemött kritiken i ett mejl till Proletären och menar att samtliga förändringar är förhandlade med de fackliga organisationerna, inklusive förändringar av tjänster ombord.

 

Sara, Martin och Anna heter egentligen något annat.

Kina når 5-procentigt tillväxtmål

publicerad 20 januari 2025
– av Redaktionen
Bilder från Yanta, ett stadsdistrikt i Xi'an i Shaanxi-provinsen i norra Kina.

Kina har uppnått sitt uttalade mål om 5 procents tillväxt för 2024, trots rapporterade utmaningar som fallande statslåneräntor och svag inhemsk efterfrågan.

Donald Trumps planerade nya tullar beskrivs som en betydande risk för landets exportberoende ekonomi enligt BNP Paribas-ekonomen Jacqueline Rong, samtidigt som den Hongkongbaserade analytikern Louis-Vincent Gave menar att Kinas motståndskraft underskattas i den internationella bevakningen.

Kina har nått sitt mål om 5 procents BNP-tillväxt för 2024, enligt landets officiella statistikmyndighet. Detta trots flera rapporterade utmaningar, däribland fallande räntor på kinesiska statspapper och en svag inhemsk efterfrågan. Den internationella mediebevakningen har ofta betonat dessa signaler som tecken på en begynnande kris.

Jacqueline Ron, Kina-ekonom på BNP Paribas, framhåller att de planerade nya tullarna från USA:s tidigare president Donald Trump utgör ett särskilt hot mot Kinas exportberoende ekonomi.

Det största problemet i år kommer att vara de amerikanska tullarna, säger Ron till Bloomberg.

Samtidigt tampas Kina med en fortsatt utmanande fastighetsmarknad och hård konkurrens på den globala marknaden, vilket har bidragit till en viss osäkerhet kring landets ekonomiska framtid.

Hongkongbaserad analytiker kritisk till ”krisnarrativ”

Bland experter höjs samtidigt röster mot att tolka den ekonomiska situationen som krisartad. Den Hongkongbaserade analytikern Louis-Vincent Gave menar att sjunkande räntor på kinesiska statspapper inte utgör tecken på ekonomisk kollaps, utan snarare kan betraktas som en del av en bredare global utveckling.

När tillväxtmarknader historiskt sett kollapsar brukar obligationsräntorna gå upp, inte ner. Jag tror inte på narrativet om en kinesisk implosion. Dessutom skulle vi i så fall se en kollaps på aktiemarknaden, vilket inte sker, säger Gave.

Han spekulerar också i att de fallande räntorna kan vara resultatet av politiska beslut i Kina som svar på Trumps tullhot.

Jag säger inte att det är det som hänt, men om kinesiska institutioner fått direktiv att sälja amerikanska obligationer som svar på politiska spänningar, skulle vi se just detta: fallande kinesiska obligationsräntor och stigande amerikanska, förklarar han.

Gave pekar även på vissa positiva indikatorer som ofta förbises i den internationella bevakningen där han lyfter fram att Kinas aktiemarknad presterade bättre än USA:s under föregående år, och att landets ekonomi även gjort framsteg inom strategiska sektorer som elbilstillverkning.

Om Kina verkligen imploderade skulle kinesiska aktier kollapsa, och det gör de inte, konstaterar han.

Uppgifter: Kinesiska företag vill köpa Volkswagens krisfabriker

publicerad 16 januari 2025
– av Jan Sundstedt

Kinesiska företag visar intresse för att köpa upp Volkswagens fabriker i Tyskland, ett strategiskt drag som potentiellt kan förändra bilindustrin i Europa. Investeringarna skulle stärka Kinas närvaro inom europeisk fordonsproduktion, men väcker samtidigt farhågor om industrins framtid och politiska reaktioner.

Volkswagen planerar att stänga sina fabriker i Dresden och Osnabrück senast 2027 – som en del av företagets kamp för att minska kostnaderna och möta hårdnande konkurrens från kinesiska elbilstillverkare.

Volkswagen skulle dock eventuellt kunna tänka sig att sälja fabriken i Osnabrück till en kinesisk köpare, menar en person som beskrivs vara insatt i företagets funderingar till nyhetsbyrån Reuters.

En talesman för Volkswagen betonar dock att ”Vi är fast beslutna att hitta en fortsatt användning för anläggningen. Målet måste vara en genomförbar lösning som tar hänsyn till företagets och de anställdas intressen”.

Skulle kunna förbigå biltullar

Kinesiska investeringar i Tyskland har tidigare omfattat branscher som telekommunikation och robotteknik, men etablering inom traditionell biltillverkning har hittills uteblivit.

Från kinesisk sida finns ett intresse av biltillverkning Europa i allmänhet mot bakgrund av att potentiellt då kunna undvika EU:s tullar på importerade elbilar och stärka sin närvaro på marknaden, vilket flera tillverkare redan gjort. Exempelvis bygger BYD anläggningar i Ungern och Turkiet, medan Chery planerar att starta tillverkning vid en tidigare Nissan-fabrik i Spanien. Leapmotor har också övervägt att använda en fabrik i Tyskland för sin produktion.

Nyhetsbyrån Reuters skriver vidare att en källa nära den kinesiska regeringen uppgett att kinesiska företag aktivt undersöker möjligheter att köpa fabriker som Volkswagen planerar att avveckla.

Volkswagen Wolfsburg
Volkswagens kronjuvel: Wolfsburg Volkswagen Plant. Foto: High Contrast/CC BY 2.0

En talesman för Kinas utrikesdepartement uppmanade Tyskland att välkomna kinesiska investeringar.

Kina har infört en rad öppningsåtgärder för att skapa nya affärsmöjligheter för utländska företag … Förhoppningen är att den tyska sidan också kommer att upprätthålla ett öppet sinne, [och] tillhandahålla en rättvis, rättvis och icke-diskriminerande affärsmiljö för kinesiska företag att investera i.

Motstånd från tyska fackföreningar

En försäljning av Volkswagens fabriker till kinesiska aktörer kan dock möta motstånd från tyska fackföreningar, vilka har betydande inflytande och kan komma att kräva garantier för arbetstillfällen och fabriksplatser.

Relationerna mellan Tyskland och Kina har dessutom blivit alltmer ansträngda de senaste åren, och mot bakgrund av det kommande tyska nyvalet ter sig i dagsläget beslutsprocessen kring kinesiska investeringar något osäker.

Att sälja fabriker till kinesiska företag kan emellertid visa sig vara ekonomiskt fördelaktigt för Volkswagen. Enligt en anonym källa kan en försäljning ge intäkter på mellan 100 och 300 miljoner euro per anläggning.

Samtidigt innebär det också en risk för att tyska bilmärken förlorar sitt historiska försprång samt konkurrensförmåga i Tyskland, som utgör den största nationella bilmarknaden i Europa.

Fakta om Volkswagen:

Volkswagen grundades 1937 i Tyskland på initiativ av dåvarande rikskanslern Adolf Hitler, som en del av en satsning på en folkbil för alla. Efter andra världskriget återhämtade sig företaget och blev en global bilindustriaktör, känd för ikoniska modeller som Volkswagen Typ 1 (Bubblan). Idag är Volkswagen en av världens största biltillverkare och äger varumärken som Audi, Porsche och Skoda.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Matpriserna skenar – upp 25 procent på tre år

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 9 januari 2025
– av Sofie Persson
Priset höjdes på nästan 36 000 livsmedelsprodukter förra året.

Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Under 2024 var det framförallt choklad, olivolja, kaffe och mejeriprodukter som blev dyrare.

Under 2024 ökade matpriserna med 2,8 procent och om även andra produkter inom dagligvaruhandeln inkluderas landar ökningen på 2,1 procent.

Prisökningarna har totalt sett nått 25 procent sedan januari 2022, enligt rapporten.

Ökningarna varierar mellan butiker, och under förra året märktes de främst hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Samtidigt försöker vissa butiker konkurrera genom att hålla lägre priser.

Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, säger Ulf Mazur, vd och grundare och Matpriskollen i ett pressmeddelande.

36 000 produkter blev dyrare

Under 2024 ökade priset på nära 36 000 produkter. Särskilt markant var ökningen för kakao, vilket har gjort choklad i genomsnitt 17 procent dyrare. Även vinäger och oljor steg med 12 procent, där framför allt olivolja noterade en kraftig prisökning.

Kaffepriserna har nått sin högsta nivå sedan 1972, med en ökning på 18 procent under året. Mejeriprodukter har samtidigt stigit med 4,7 procent.

Ekologiska varor steg med 3,6 procent under året, enligt Matpriskollen.