Annons:

Tidigare anställda riktar frän kritik mot Stena Lines personalhantering

Uppdaterad juli 16, 2021, Publicerad juli 14, 2021 – av Sofie Persson
"Det var locket på, hemligstämplat," berättar en tidigare anställd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Stena Line varslade nära tusen anställda förra året och hänvisade till coronakrisen. Tidigare anställda riktar dock frän kritik mot hur varslen gick till och tror att coronakrisen blott använts som svepskäl för att göra sig av med personal. – Vi var ingenting värda, menar en tidigare anställd.

Det svenska rederiet Stena Line är ett av de största i världen och bedriver linjetrafik i Nordeuropa. De var de det enda rederiet i Sverige som valde att massvarsla sin personal under coronakrisens start förra året istället för att permittera. Det skriver Proletären som också pratat med före detta anställda till rederiet.

Det var den 16 mars 2020 som Stena Line beslutade att varsla 950 anställda om uppsägning i Sverige på grund av ”direkt effekt av coronavirusets påverkan på resandet”.

Andreas Secher, som jobbade i butik på Stena Danica och har varit på företaget i 14 år, berättar att personalen fick reda på varslen via Göteborgs-Posten. Några timmar senare kom ett sms.

Annons:

– Sms:et kom inte ens från huvudkontoret utan från en chef ombord som insåg att vi måste få veta vad som händer. Ingen från huvudkontoret eller HR kom ombord för att snacka med oss utan hela processen fick skötas av cheferna ombord, som själva varslats.

Andreas tycker att rederiet skött sig ”fruktansvärt illa” och att de visat ett totalt ”ointresse att behandla personalen med värdighet” bland annat när HR-personalen läste från manus när man sade upp personalen över telefon.

Det var den enda kontakten som togs direkt med den drabbade personalen, berättar han för Proletären.

Sara, som jobbat på Danmarkslinjen i 30 år tror att man valde att inte permittera för att göra det lättare för dem att handplocka vilka de ville ha kvar. Andreas håller med.

Man blåste på fullt med varsel, inga permitteringar utan alla skulle väck! Det är ju självklart att de gjort så här för att bli av med ”besvärlig” personal. Det är så fult, säger han.

Sara pekar på att rederiet kringgick LAS bland annat genom att stryka gamla tjänster och skapa nya med smärre förändringar.

Genom att skapa de ”nya” tjänsterna kunde de hävda att ”du kan inte kinesiska så du är inte lämpad för den här tjänsten”, trots att det i princip är exakt den tjänsten du hade innan, säger hon och menar att varslen var ett led i en utrensning framförallt av seniorpersonal.

Vi är dyra och obekväma för företaget. De kan inte säga ”hoppa” och vi svarar ”hur högt”? Vi säger ”du kan hoppa”. Vi vet vad som gäller och skriver upp all övertid, säger hon.

Sara säger att hon ofta pratar med kollegor som jobbar kvar och som nu behöver råd och stöd eftersom atmosfären är orolig inom företaget.

Ingen vågar säga ifrån för de vet att de hänger löst, ingen vågar klaga eller ens skriva upp arbetad övertid, berättar hon.

Erbjudanden om återanställningar som gått gick ut till personal beskriver man som ett utpressningsliknande förfarande.

Inför högsäsongen som drar igång nu fick jag ett ”erbjudande” om en tidsbegränsad tjänst på en ospecificerad båt, ospecificerade veckor och en ospecificerad tjänst. Tackade man inte ja, stod det klart och tydligt att man säger upp sin rätt till återanställning, säger Andreas.

En före detta kock vid Stena Line har också berättat för Proletären att rederiet hörde av sig till a-kassan för att berätta vilka som tackade nej till ”erbjudanden” och därmed fick sin ersättning indragen.

Det är ju lagligt att göra som Stena gör nu, att hävda att du säger upp din återanställningsrätt om du tackar nej, men moraliskt är det fullkomligt förkastligt, säger Sara.

Stena Lines presschef, Carl Mårtensson, har bemött kritiken i ett mejl till Proletären och menar att samtliga förändringar är förhandlade med de fackliga organisationerna, inklusive förändringar av tjänster ombord.

 

Sara, Martin och Anna heter egentligen något annat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rädsla lamslår EU:s ekonomi – investeringar på nioårslägsta

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad Idag 13:02 – av Isac Boman
Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA – men pengarna investeras inte.

Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys.

EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar.

Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk.

— Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.

Annons:

Rädsla föder mer rädsla

Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera.

Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar.

Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten.

Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.

Polariserat klimat

Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar:

— EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat.

Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.

"Dyr besatthet"

Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.

Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Historiskt svag konjunktur för småföretagare

Publicerad Idag 07:02 – av Markus Andersson
Allt fler småföretag har nu svårt att få verksamheten att gå ihop ekonomiskt. Samtidigt pausar allt fler planerade investeringar.

Svenska småföretagare upplever den svagaste konjunkturen sedan mätningarna startade 1985. Lönsamheten faller och sex av tio är oroliga för framtiden. Samtidigt finns det ett hopp om vändning under 2026, enligt årets Småföretagsbarometer.

År 2025 har kantats av fortsatta svårigheter för landets småföretagare. De förväntningar om förbättring som fanns vid förra årets mätning har inte infriats. Tvärtom visar den senaste Småföretagsbarometern, som publiceras av Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund, att konjunkturen har försvagats ytterligare.

Den sammanlagda konjunkturindikatorn sjunker till -13,4, jämfört med -11 föregående år. Det innebär att mätningen för sjätte året i följd ligger under det historiska genomsnittet. Småföretagen befinner sig därmed mitt i en ovanligt utdragen period av ekonomisk motgång. Sex av tio företagare känner oro över utvecklingen.

Trots det dystra nuläget finns ändå tecken på ljusning. Inför nästa år väntas konjunkturindikatorn stiga till 60, vilket närmar sig det historiska snittet på 66.

Annons:

— Att investeringsplaner pausas eller ställs in är ofta en följd av osäkerhet. Företagen väger riskerna noggrant och prioriterar att hålla likviditeten intakt. Det är ett mönster vi känner igen från tidigare lågkonjunkturer, men också ett beteende som kan vända snabbt när förtroendet återkommer, säger Jörgen Kennemar, företagarekonom på Swedbank.

Krympande marginaler

Lönsamhetsutvecklingen ger anledning till oro. Andelen företag som uppger att de har god lönsamhet har minskat från 84 till 77 procent. Samtidigt har andelen som tjänar tillräckligt för att kunna investera i framtiden sjunkit från 50 till 42 procent. Mest oroande är att 22 procent av företagen nu har svårigheter att få verksamheten att gå runt ekonomiskt, en ökning från 16 procent året innan.

— Nedgången i lönsamhet är ett tecken på att marginalerna krymper i takt med att ett högt kostnadstryck bitit sig fast. Många företag väljer att avvakta med investeringar tills de ser stabilare efterfrågan och lägre räntor. Det är rationellt, men innebär samtidigt att återhämtningen riskerar att dra ut på tiden, konstaterar Björn Elfstrand, vd för Sparbankernas Riksförbund.

Svag efterfrågan bromsar tillväxten

Brist på efterfrågan har blivit det främsta tillväxthindret för småföretagen. Nästan var fjärde företagare, 24 procent, pekar ut detta som det största problemet. Tätt därefter kommer svårigheter att rekrytera rätt kompetens, som 15 procent anger som huvudhinder.

När företagarna tillfrågas om vad som oroar dem mest svarar 29 procent att de fruktar en kraftig nedgång i kundernas köpkraft.

— Att efterfrågan nu lyfts fram som det största tillväxthindret visar att återhämtningen går trögt. Det är en signal om att hushållen håller hårt i plånboken och att företagen därmed får allt svårare att växa på hemmamarknaden. För att konjunkturen ska vända krävs ett tydligt skifte i konsumtionsmönstren, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina pausar exportförbud på kritiska råvaror efter stormötet

Publicerad oktober 30, 2025 – av Redaktionen
Mötet i Busan var det första mellan presidenterna sedan 2019.

USA:s president Donald Trump och Kinas president Xi Jinping träffades på torsdagen i Busan, Sydkorea, och kom överens om att sänka tullarna på kinesiska varor i utbyte mot åtgärder mot fentanylhandeln och återupptagna amerikanska sojabönsinköp. Det var det första mötet mellan ledarna sedan 2019.

Trump meddelade att tullarna på kinesisk import ska minska från 57 procent till 47 procent genom att halvera de fentanylrelaterade tullsatserna till 10 procent. Enligt presidenten kommer Xi att arbeta "mycket hårt för att stoppa flödet" av den syntetiska opioid som är den främsta orsaken till amerikanska överdoser.

Kina gick också med på att pausa de exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller som infördes tidigare i månaden. Dessa grundämnen är avgörande för produktion av bilar, flygplan och vapen och har blivit Pekings starkaste hävstång i handelskriget med USA. Pausen ska gälla i ett år, enligt Kinas handelsministerium.

Försiktig marknadsreaktion

Mötet vid flygbasen utanför Busan, som ägde rum i samband med APEC-toppmötet, varade över en och en halv timme. Trump beskrev samtalen som "fantastiska" och gav dem betyget "12 av 10".

Annons:

Reaktionen på de internationella börserna var dock dämpad. Shanghaibörsen föll från den högsta nivån på tio år, medan amerikanska sojabönsterminer sjönk.

— Marknadernas respons har varit försiktig i kontrast till Trumps entusiastiska beskrivning av mötet, konstaterade Besa Deda, chefsekonom vid analysföretaget William Buck i Sydney.

Demokraternas ledare i senaten, Chuck Schumer, var kritisk och skrev på X att "Trump vek sig för Kina".

Fler överenskommelser på gång

Parterna kom även överens om att pausa ömsesidiga hamnavgifter på sjöfart och att Kina ska återuppta köp av amerikansk energi. Trump sade att han planerar att besöka Kina i april innan Xi tar emot honom i USA.

Känsliga frågor som Taiwan och Nvidias avancerade AI-chips diskuterades inte, enligt Trump.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyska bolag pressas av kinesiska krav på affärshemligheter

Publicerad oktober 27, 2025 – av Jan Sundstedt
Sällsynta jordartsmetaller visas upp på en geologiutställning i Hohhot, Inre Mongoliet, Kina, 2011.

Tyska företag rapporteras tvingade att överlämna känslig industriell information till Kina i utbyte mot tidsbegränsade licenser för leveranser av sällsynta jordartsmetaller. Kraven har väckt oro för Tysklands ekonomi och säkerhet.

Tysk industri har hamnat i ett svårt dilemma i spåren av Kinas växande dominans över produktionen av sällsynta jordartsmetaller, rapporterar Bloomberg.

Sedan våren 2025 har Kina infört omfattande exportkontroller och kräver att företag som vill importera kritiska råvaror redovisar detaljerad information om sina verksamheter. Det kan röra sig om produktbilder, data om mineralanvändning, produktionsflöden, årsstatistik och framtidsprognoser samt kundlistor.

Detta har på kort tid blivit ett krav för att ens få tillfälliga importlicenser — licenser som ofta gäller i så kort tid som sex månader.

Annons:

Kina dominerar idag en stor del av den globala raffineringen och bearbetningen av jordartsmetaller, vilket gör många europeiska ekonomier starkt beroende av kinesiska leveranser. Tysk industri kan sägas vara särskilt utsatt.

Svåra avvägningar för tysk industri

De nya reglerna har redan tvingat flera mindre tillverkare att stänga ned, medan större aktörer nu står inför svåra avvägningar: avslöja känslig information och riskera konkurrensnackdelar eller riskera att mista tillgången till råvaror.

Handelsrelationerna har också komplicerats genom att Kina nu i licensansökningar ofta kräver affärsinformation om kundbaser och produktionskedjor. Analytiker varnar för att Kina genom sådan insamling kan kartlägga europeiska företags svagheter och använda dem som strategiska maktmedel.

Det europeiska beroendet av kinesiska leveranser gör bolagen sårbara för påtryckningar, och skapar en bredare oro för ekonomisk stabilitet och nationell suveränitet.

Under 2025 har EU och tyska branschorganisationer intensifierat påtryckningarna på Bryssel och Berlin att accelerera diversifieringen av leverantörskedjor och säkra alternativa råvarukällor.

Flera initiativ lanseras för att stärka gruvverksamhet och halvledarproduktion i Europa, men experter varnar för att vägen till oberoende är lång.

I slutändan illustrerar situationen hur Kinas kontroll över strategiska råvaror snabbt kan omvandlas till ett maktinstrument i globala handelsrelationer. För tyska företag innebär kraven en betydande osäkerhet kring affärshemligheter, konkurrenskraft och leveransstabilitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.