MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 3 juli 2025

torsdag 3 juli 2025


Skatteverket vägrar kontanter – kritiseras av JO

Kriget mot kontanterna

publicerad 23 mars 2023
– av Markus Andersson
Skatteverkets kontantlöshet bryter mot riksbankslagen.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Skatteverkets vägran att ta emot kontantbetalningar för ansökningsavgifter strider mot riksbankslagen, konstaterar chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson och betonar att svenska myndigheter har en direkt skyldighet att göra just det.

– Alla i samhället behöver kunna göra betalningar, även de som inte kan eller inte vill göra detta elektroniskt. Jag rädd för att många myndigheter inte har klart för sig vilken långtgående skyldighet de har att ta emot kontanter som betalning, säger han i ett pressmeddelande.

– Sveriges riksbank ger ut sedlar och mynt som lagligt betalningsmedel. Samtidigt tar en av våra största myndigheter inte emot dem om någon vill betala avgiften. Detta är anmärkningsvärt, förvånande och lagstridigt, fortsätter chefsjustitieombudsmannen.

Enligt Skatteverkets hemsida kan ansökningsavgifter enbart betalas med swish eller bankgiro – något som lett till klagomål från allmänheten, specifikt när det handlar om ansökningar om byte av förnamn.

Redan i mars 2022 fattade JO beslut i ärendet, men vidtog ingen annan åtgärd ”än att påminna om nämnda bestämmelse i den dåvarande riksbankslagen”, samt vid tidigare tillfälle JO-kritik mot Bolagsverket när dessa vägrade ta emot kontanter för utlämnande av kopior av allmänna handlingar.

Vid kontroll av Skatteverkets webbplats den 21 oktober 2022 framgick att informationen om hur nämnda avgift ska betalas var oförändrad. Med anledning av detta beslutade jag att i ett särskilt ärende granska hur Skatteverkets information förhåller sig till regleringen i riksbankslagen och möjligheten att betala den aktuella avgiften kontant”, skriver chefs-JO vidare.

Nu står det alltså klart att Skatteverket kritiseras för att ha brustit i sina lagstadgade skyldigheter då de, efter senaste påminnelsen, inte ”vidtagit några konkreta åtgärder som rör möjligheten till kontant betalning”.

Att man i teorin kan gå till ett bankkontor och med kontanter få hjälp av personal att betala ansökningsavgiften via bankgiro är heller inte tillräckligt, betonar man, bland annat eftersom många bankkontor idag är kontantlösa och andra tar ut en avgift för denna typ av tjänster.

Som jag redogjort för ovan har dessutom möjligheten till kontant betalning via ClearOn AB:s tjänst Kassagirot nu avvecklats. En enskild som önskar använda kontanter för att betala ansökningsavgiften möter således betydande svårigheter och i regel också kostnader”, konstaterar chefsJO som även pekar på att konstitutionsutskottet påmint regeringen om att dessa bör ”säkerställa att myndigheterna är tillgängliga och erbjuder fullgoda alternativ till digital service, så att också de som inte kan eller vill vara digitala kan ta tillvara sina intressen i kontakter med myndigheter”.

Som jag har redogjort för ovan har en enig parlamentarisk kommitté uttryckt oro för den kraftigt minskade möjligheten till kontant betalning under senare tid. Kommittén har ansett det problematiskt om statliga och kommunala aktörer som erbjuder offentligt finansierade tjänster och tar emot offentligrättsliga avgifter bidrar till att påskynda utvecklingen genom att inte ta emot kontant betalning. Det initiativ som jag har tagit i detta ärende är ett exempel på denna problematik. Som kommittén påpekat behöver alla i samhället kunna göra betalningar. Jag vill avslutningsvis framhålla att mina uttalanden i detta ärende naturligtvis är relevanta även för andra typer av offentligrättsliga avgifter”, fortsätter han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spanjorer måste meddela staten inför större kontantuttag

Kriget mot kontanterna

publicerad 2 maj 2025
– av Redaktionen
Den som inte berättar för myndigheterna om planerade större uttag riskerar straffavgifter och andra repressalier.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Spanjorer som känner för att ta ut 3 000 euro (32 000 kronor) eller mer i kontanter kan numera bara göra detta om de först meddelar landets skattemyndighet om sina planer.

I vanlig ordning motiveras de nya restriktionerna med att den organiserade brottsligheten, skattefuskandet och penningtvätten måste bekämpas till varje pris, och den som vill göra större kontantuttag behöver anmäla detta på myndighetens webbplats, tillsammans med någon variant av elektronisk ID eller digitalt certifikat.

Kan något kvitto från skattemyndigheten inte visas upp så har bankerna också rätt att stoppa medborgarna från att ta ut pengar. Bankerna är dessutom skyldiga att rapportera ”misstänkta transaktioner” till skattemyndigheten – vilket även inkluderar upprepade uttag under gränsvärdet.

För de allra flesta räcker det att ansöka om att få ta ut kontanter minst 24 timmar i förväg – men den som vill ta ut 100 000 euro eller mer måste be om skattemyndighetens godkännande åtminstone tre dygn innan uttaget ska genomföras.

Den som struntar i, eller glömmer att berätta för myndigheterna att de planerar att använda sig av kontanter, kommer att bötfällas på upp till 10 procent av beloppet – eller minst 600 euro.

Samma trend i hela Västvärlden

Det kan noteras att Spanien är långt ifrån ensamt om att skärpa kontrollen av kontanter – en liknande trend syns i hela Västvärlden. Sverige brukar utmålas som ett internationellt skräckexempel där fysiska pengar i praktiken inte längre går att använda i många butiker eller för att betala räkningar – och där personer som gör återkommande kontantuttag riskerar att få sina konton nedstängda.

Den som vill undvika spanska myndigheters vrede måste framöver vara mycket noggrann – och inte bara redovisa exakt hur mycket man tänker ta ut och vem man är – man måste också redogöra i detalj för vad man ska använda pengarna till.

Att istället ta ut mindre summor pengar, men vid skilda tillfällen är också mycket riskabelt – även återkommande uttag på några hundra euro riskerar att leda till liknande repressalier och straffavgifter.

Även om det råder en enighet om att den organiserade brottsligheten bör bekämpas, varnar kritiker för att den spanska lagstiftningen kommer att drabba vanliga medborgare – och underminera medborgarnas personliga ekonomiska integritet, där de i praktiken måste be om lov för att få använda sina egna pengar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksbankens uppmaning till svenskarna: Betala med kontanter

Kriget mot kontanterna

publicerad 10 mars 2025
– av Redaktionen
Riksbanken konstaterar att kontanter är ett viktigt betalningsalternativ - inte minst för de som inte vill eller kan ta del av digitala tjänster.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sverige spås bli världens allra första helt kontantlösa land. Redan idag är det i många sammanhang omöjligt att betala med kontanter.

Riksbanken ser stora risker med utvecklingen och uppmanar alla svenskar att ha kontanter hemma och använda dem så att butiker och banker tydligt ser att det fortsatt finns en stor efterfrågan.

Flera bedömare har konstaterat att det i Sverige och hela Västvärlden pågår ett ”krig mot kontanterna” där syftet är att digitalisera ekonomin fullständigt och helt ta bort möjligheterna att betala med sedlar och mynt.

De aktörer som omöjliggör för sina kunder att betala med kontanter brukar motivera detta med ökad rånrisk, risk för penningtvätt eller att kunderna helt enkelt inte längre vill betala med fysiska pengar. Många mindre näringsidkare brukar också peka på att kontanthanteringen medför extra kostnader i form av avgifter av olika slag, och att man därför slutar ta emot kontanter.

Kritiker har dock pekat på att den primära orsaken till fientligheten mot kontanter är att detta är en relativt anonym och integritetsvänlig betalningsmetod och att det blir svårt för banker, myndigheter och andra aktörer att i detalj kartlägga och övervaka hur svenskarna använder sina pengar.

”Använd kontanterna”

Även om storbankerna ogillar kontanter är riksbankschefen, Erik Thedéen, och vice riksbankschefen, Aino Bunge, av en annan uppfattning. I en debattartikel menar de att svenskarna måste använda betydligt mer kontanter än idag – och inte bara ha dem liggande hemma utan också använda dem för att göra inköp i vardagen.

Man konstaterar att det i oroliga tider som dessa är av yttersta vikt att säkerställa att det finns ett robust betalningssystem som inte kan störas ut eller saboteras – och att möjligheten att betala med kontanter är en viktig del i detta.

Ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor. Använd kontanterna med jämna mellanrum. Butiker och banker behöver se en efterfrågan för att de ska fortsätta ta emot dem”, skriver man.

Vill införa ”kontantplikt”

Riksbankscheferna vill också att svenska politiker inför en ”kontantplikt” vid försäljning av viktiga basvaror och att dessa lagstiftar om åtgärder för att skydda rätten att betala med kontanter.

Riksbanken anser också att det måste gå att betala kontant för livsnödvändiga varor, såsom mat, drivmedel och mediciner, även i framtiden”, slår man fast och menar att storbankerna måste ta ett större ansvar för att erbjuda insättningar av kontanter och växelkassetjänster till näringsidkare.

Man noterar också att det idag bara är en enda aktör – Loomis, som erbjuder kontanttransporter till och från handeln, och att även detta är någonting som bör förändras.

Kontanter
Kontanter beskrivs som en nödvändig del av den svenska krisberedskapen. Foto: iStock/Connel_Design

Fler måste få bankkonton

I ett pressmeddelande konstaterar man att ”kontanter fortsatt är ett viktigt betalningsalternativ, inte bara av beredskapsskäl – utan även för personer som av olika skäl inte kan eller vill ta del av digitala tjänster”.

Man betonar även att det är upp till medborgarna att anstränga sig för att ”stärka sin egen betalningsberedskap och ha såväl fysiska betalkort som kontanter tillgängliga” och att använda sig av dessa.

Vidare uppmanar man svenskarna att ha kort från minst två olika kortutgivare och vill att fler medborgare än idag ska få tillgång till betalkonton.

– Utan ett betalkonto kan du inte delta i samhället på samma villkor. En vanlig anledning till att banker nekar eller avslutar konton är att de anser att de inte kan leva upp till lagkraven vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Det är allvarliga samhällsproblem som givetvis ska motverkas. Samtidigt bedömer vi att fler bör kunna ges tillgång till ett betalkonto med grundläggande funktioner, säger Erik Thedéen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sverige har lägst kontantanvändning i världen

Kriget mot kontanterna

publicerad 12 oktober 2024
– av Sofie Persson
Kontanter

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Knappt hälften av svenska handlare tar emot kontanter, siffror som beskrivs som unikt låga vid internationell jämförelse. Samtidigt minskar svenskarnas tro på det kontantlösa samhället, visar en rapport från Nets gjord på uppdrag från Sifo/Kantar.

En av tio svenskar använder kontanter minst en gång i veckan. Samtidigt använder fyra av tio svenskar aldrig kontanter som betalmedel, något som dock är en minskning jämfört med förra året då motsvarande siffra låg på 46 procent. Jämfört med de nordiska länderna ligger Norge på ungefär samma nivå, samtidigt som omkring 11 procent aldrig använder kontanter i Danmark och Finland.

Sverige är bland de länder som har lägst kontantanvändning i världen, vilket har både för- och nackdelar, menar Louise Richardson, Sverigechef på Nets i ett pressmeddelande, och pekar mot att det innebär att fler handlare väljer bort kontanter och att även fler bankomater försvinner.

Av svenskar som använder kontanter uppger nästan hälften att de anser att det är viktigt att kontanter finns kvar i samhället. Svenskarnas generella tro på ett kontantlöst samhälle har också minskat de senaste åren.

Frågan om kontanter ska finnas kvar eller inte är fortsatt komplex, trots att en stor del av den svenska befolkningen sällan använder dem, säger Richardson.

En undersökning från Norstat visar också att endast 48 procent av försäljningsställen tar emot kontanter i Sverige. Mer specifikt tar 29 procent av tjänsteställen emot kontanter och 43 procent av restauranger och caféer. Cirka 80 procent av livsmedelsbutiker tar emot kontanter. Tre av tio handlare uppger att man kommer att sluta ta emot kontanter, främst med hänvisning till säkerhetsskäl.

När det gäller att acceptera kontanter är svenska handlare de som gör detta minst i Norden, och sannolikt i världen, säger Richardson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

M-topparna: ”Butikerna måste sluta ta emot kontanter”

Kriget mot kontanterna

publicerad 23 augusti 2024
– av Isac Boman
Fredrik Kärrholm, riksdagsledamot och Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholms stad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Moderaternas riksdagsledamot Fredrik Kärrholm, och Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholm, kräver att fler näringsidkare måste sluta ta emot kontanter.

Om inte butikerna självmant väljer att lyda ”behöver regeringen överväga att lagstifta om begränsningar av kontanthantering”, betonas det.

I en debattartikel i skvallertidningen Aftonbladet motiveras det totalitära förslaget med att den organiserade brottsligheten måste bekämpas med ”full kraft”, samt det faktum att varuhuset NK nyligen slutade ta emot kontanter efter rapporter om att kriminella gängmedlemmar handlade lyxvaror där.

Istället för riktade insatser just mot den organiserade brottsligheten och de som begår brott, anser de moderata företrädarna att det är rimligt att straffa och misstänkliggöra alla medborgare som föredrar att använda kontanter när de gör sina inköp.

Den enskilt viktigaste drivkraften för de kriminella är pengar. Men om pengarna inte kan användas blir brottsligheten meningslös. Fler näringsidkare måste därför göra som varuhuset NK, och sluta ta emot kontanter”, skriver man, och menar att butikerna måste ta sitt ”samhällsansvar” – annars kan tvingande lagstiftning istället vara att vänta.

Gräns på 4000

Man pekar på att Moderaterna redan 2014 ville begränsa användandet av kontanter och bedyrar att ”detta skulle göra skillnad” – samtidigt hävdar man att det fortsatt bör vara möjligt att betala med fysiska pengar i mataffärer – men bara upp till en viss på förhand bestämd summa.

Det är viktigt att säkerställa att kontanter kan användas i andra sammanhang, dels i dagligvaruhandeln vid händelse av kris, dels för äldre som fortfarande använder kontanter i sin vardag. Krävs lagstiftning bör därför ett förbud för kontantköp enbart gälla belopp över en viss gräns, till exempel 4 000 kronor”.

Lagstiftningen bör också utformas så att den snabbt kan anpassas för att säkerställa att betalningar alltid kan genomföras i kris och krig. En sådan lagstiftning och gräns skulle fortsatt ge den 90-årige damen möjlighet att betala sin fika med kontanter, och hennes barnbarnsbarn möjlighet att köpa lördagsgodis med veckopengen – men Guccikepsar kan inte längre köpas med blodspengar”, fortsätter man.

Globalt extremfall

Moderaterna avslutar med att varna butiksinnehavarna ännu en gång – antingen slutar de ta emot kontanter – eller så kommer Moderaterna att verka för en lagstiftning där kontanthanteringen begränsas.

Det kan noteras att Sverige är ett globalt extremfall när det kommer till kontantlösa betalningar och har länge spåtts bli det första landet i världen där det inte längre kommer att vara möjligt att genomföra köp med fysiska pengar – något som redan idag är verklighet i många butiker. I andra länder, som Danmark och Norge har man istället valt motsatt väg, och lagstiftat om att butikerna ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.