Andelen människor som bor i urbana områden förväntas fortsätta öka, enligt en färsk rapport från Statista baserat på prognoser från FN. Urbaniseringsgraden i Europa ligger enligt rapporten för närvarande i genomsnitt på över 80 procent.

Bland de Nordiska länderna är Island idag mest urbaniserat, där 94 procent bor i städer, att döma av en sammanställning av den amerikanska underrättelsetjänstens data. Sveriges urbaniseringsgrad ligger på 88,7 procent, Danmarks på 88,5, Finlands på 85,8 medan Norge är minst urbaniserat på 84 procent.

Sett till hela Europa är länder som Slovenien, Slovakien, Serbien, Kroatien och Polen allra minst urbaniserade, där omkring 55-60 procent bor i städer.

Borträknat stadsstater som Monaco, San Marino och Singapore och Kuwait i Mellanöstern där urbaniseringsgraden är 100 procent, återfinns Belgien tillsammans med Uruguay i den globala toppen, båda med en urbaniseringsgrad på över 95 procent.

Bland de minst urbaniserade länderna i världen utanför Afrika, där urbaniseringsgraden generellt är mycket låg, återfinns bland annat Sri Lanka och Nepal i Himalayaregionen där 19,2 respektive 21,9 procent bor i städer.

Flera faktorer påverkar urbaniseringen

I Kina är urbaniseringstrenden att döma av en färsk rapport från Statista utgående från FN-data en av de absolut snabbaste, där den ökat från endast 11,8 procent 1950, 64,8 procent idag till förväntade 80 procent 2050. Länder som Japan, Brasilien och Storbritannien förväntas ha över 90 procent av sina befolkningar boende i urbana områden år 2050.

Övriga länder i Nord- och Västeuropa förväntas ha nära 90 procent urbanisering samma år. I Sydeuropa förutspås urbaniseringen inte vara lika hög, 82,1 procent, medan Östeuropa ligger ytterligare något lägre i prognosen – på 79,4 procent. I USA beräknas 83,7 procent av befolkningen bo i städer år 2025, och gå mot en ökning till 89,2 procent år 2050.

Sett till hela världen uppskattas att sju av tio personer kommer att bo i städer år 2050, jämfört med lite över varannan person idag.

Rapportförfattarna konstaterar att det finns flera generella faktorer till att urbaniseringstrenden fortsatt. Så kallade ”tryckfaktorer” kan exempelvis inbegripa att tvingas lämna ett landsbygdsområde på grund av naturkatastrofer, automatisering av jordbruket eller markfördelning, med färre arbetstillfällen på landsbygden som följd. Dragningsfaktorer kan se mer ut som bättre sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter eller ett intresse för en annan livsstil.