MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 6 maj 2025

tisdag 6 maj 2025


Så hög blir din elräkning i vinter

Energikrisen

publicerad 8 september 2022
– av Markus Andersson
De skenande elpriserna försätter många i en hopplös situation.

Energibristen i Sverige får allt allvarligare konsekvenser. Enligt beräkningar från elbolaget God El är det sannolikt att elräkningen för en normalstor villa i södra Sverige hamnar på cirka 17 000 kronor per månad under vintern – en summa många svenskar helt enkelt inte har råd att betala.

– Det är ett otroligt allvarligt läge, konstaterar God Els vd Maria Erdmann.

Såväl God El som Stockholms handelskammare har räknat på vad vinterns elräkningar förväntas landa på och resultatet man fått fram är mycket illavarslande.

– Hushållen är extremt pessimistiska om sin hushållsekonomi. Många kommer att få dra ned på all konsumtion utom sådan som är absolut nödvändig, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms handelskammare till TT.

Som exempel kan nämnas att en normalstor villa som förbrukar 20 000 kilowattimmar per år i elområde 4 under förra vintern förbrukade el för cirka 4000 kronor per månad – under den kommande vintern förväntas elräkningen istället uppgå till cirka 17 000 kronor per månad.

Bor man istället i elområde 3 förväntas månadsräkningen bli 13 600 kronor – jämfört med 3 700 kronor förra vintern och för den som bor i radhus i elområde 4 väntas månadsräkningar på cirka 8 400 kronor.

Oavsett bostadsform räknar experterna med att elräkningarna för kunder i de södra delarna av landet under vintern blir cirka tre eller drygt fyra gånger högre än förra året. Energibristen i Sverige och de skenande priserna förväntas också leda till att även näringslivet och samhällsekonomin påverkas i övrigt när svenskarna tvingas dra ner på konsumtionen.

– Det är klart att de höga elkostnaderna ger en sättning i ekonomin. Jag tror att reseindustrin, hotell, restauranger och de som säljer sällanköpsvaror drabbas mest, säger Stefan Westerberg.

Maria Erdmann, vd för God El, konstaterar att beräkningarna man tagit fram bara är prognoser och att elräkningarna mycket väl kan komma att bli ännu högre än så framöver.

– Det finns ett maxpris på elbörsen Nord Pool. Fram till för ett par veckor sedan var det 40 kronor per kilowattimme. Men så slog Lettland i taket under två timmar. Nu har det höjts till 52 kronor per kilowattimme, berättar hon och tillägger att den 21 september höjs maxpriset återigen – denna gång till 65 kronor per kilowattimme.

– Att elpriset slår i taket är en signal om elunderskott. Om man inte gör något så finns inte tillräckligt med el att sälja vilket ger marknaden signaler om att öka produktion eller begränsa elen till kunderna under den period som priset är högt.

Enligt Erdmann är det svenskarna själva som måste ta ansvar för och hantera de höga elpriserna – antingen genom att kraftigt minska sin elförbrukning – eller att lägga undan en buffert. Helst ser hon att folket ”uppmanas tydligare att spara på elen”.

– Det behövs en nationell samling. Vi behöver vara rädda om resurserna, hävdar hon.

Så hög förväntas räkningen bli per månad i vinter:

Elområde 4 (södra Götaland)
Lägenhet: 2 000 kWh 1 200 kronor (300 kronor 2021/2022)
Stor lägenhet: 5 000 kWh 3 000 kronor (700 kronor 2021/2022)
Radhus: 10 000 kWh 8 400 kronor (1 900 kronor 2021/2022)
Villa: 20 000 kWh 16 800 kronor (3 900 kronor 2021/2022)

Elområde 3 (Mellansverige)
Lägenhet: 2 000 kWh 960 kronor (250 kronor 2021/2022)
Stor lägenhet: 5 000 kWh 2 400 kronor (650 kronor 2021/2022)
Radhus: 10 000 kWh 6 800 kronor (1 800 kronor 2021/2022)
Villa: 20 000 kWh 13 600 kronor (3 700 kronor 2021/2022)

Elområde 1och 2 (norra Norrland och södra Norrland)
Lägenhet: 2 000 kWh 200 kronor (100 kronor 2021/2022)
Stor lägenhet: 5 000 kWh 500 kronor (250 kronor 2021/2022)
Radhus: 10 000 kWh 1 500 kronor (650 - 700 kronor 2021/2022)
Villa 20 000 kWh 3 000 kronor (1 300 kronor 2021/2022)

Källa: God El

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska Kraftnät vill behålla ”orättvisa” elområden

Energikrisen

publicerad 28 april 2025
– av Redaktionen
Under vissa perioder har de svenska elpriserna i söder varit 150-200 gånger högre än de i norr.

I vintras var elen i södra Sverige stundtals hela 167 gånger högre per kWh än i de nordligaste delarna – och de extrema prisskillnaderna har av många länge kritiserats för att vara djupt orättvisa.

Trots detta vill Svenska Kraftnät ändå behålla de nuvarande elområdena – ett besked som får experter att rasa och ifrågasätta myndigheternas kompetensnivå.

Myndigheten har tidigare lyft fram tänkbara alternativ där det bland annat talats om att hela södra Sverige skulle slås ihop till ett enda elområde – att de två nordligaste elområdena slås ihop och att Stockholm skulle bli ett helt eget elområde.

Inget av dessa förslag kommer dock att bli verklighet. De hårt kritiserade indelningar som funnits sedan 2011 blir kvar även fortsättningsvis, och myndigheten menar själva att alla alternativ man gått igenom är sämre än dagens system.

– När vi simulerar hur elmarknaden skulle fungera med de här olika tänkta elområdena har vi sett att det skulle ge en lägre samhällsekonomisk nytta, säger Mårten Bergman, chef för transmission och elmarknad på Svenska Kraftnät, till TT.

Det påståenden köpet dock inte Mats Nilsson, elmarknadsexpert och docent vid Södertörns högskola, utan kallar myndighetens slutsatser för ”nonsens”.

– För svensk del är det absolut bättre ju fler elområden vi slår ihop, säger han och ifrågasätter de ansvarigas kompetens.

– Det här är ännu en gång som Svenska Kraftnät ska reformera elmarknaden och man gör det på ett klantigt sätt. I det här fallet gör man ingenting.

”Inte bra för någon”

Enligt Mats Nilsson skulle elpriset bli rimligare och ”lättare att förstå” om så många elområden som möjligt slogs ihop – och han menar att det är elkunderna i de södra delarna av landet som drabbas hårdast av myndigheternas ovilja att förändra systemet.

– Alla elkunder i område tre och fyra. De är förlorare allihop, utan undantag. För svensk del är det här inte bra för någon.

Samtidigt medger ansvariga på Svenska Kraftnät själva att deras utredning inte ens tagit ordentlig hänsyn till förutsättningarna i Sverige, och att analysen istället utgått från hur det ser ut i Europa i stort.

Därför erkänner man att det snart kan finnas behov av ytterligare utredningar. I slutändan är det dock regeringen som bestämmer hur Sveriges elområden ska utformas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s nya krav hotar braskaminens framtid

Energikrisen

publicerad 21 mars 2025
– av Jan Sundstedt
För många är braskaminen inte bara en energikälla utan också en symbol för tradition och självständighet.

EU:s planer på skärpta regler för vedeldade kaminer och spisar har orsakat debatt inom EU och inte minst i Sverige. Strängare utsläppsgränser och krav på elanslutning riskerar att öka kostnaderna för användarna med tiotusentals kronor om året samt påverka en älskad uppvärmningsmetod.

EU-kommissionen utformar just nu en ny ekodesignförordning och planerar att införa den år 2027. Förslaget sänker sotpartikelgränsen från 1 500 milligram till 500 milligram och ställer krav på att nya kaminer kopplas till elnätet för automatisk förbränningskontroll.

Syftet är att minska utsläpp och stödja EU:s klimatmål, men reglerna gäller enbart nya installationer – inte redan befintliga kaminer.

Kritiker har reagerat kraftigt på förslaget och branschorganisationen CEFACD, som representerar tillverkare av spisar och kaminer, varnar för skenande kostnader och att färre uppgraderar till moderna modeller.

”Hot mot svenska intressen”

Frank Kienle från CEFACD konstaterar i samtal med Samnytt: – Högre priser kan avskräcka från uppgraderingar, vilket skadar både miljön och industrin.

Det behövs viss utveckling. Det är likadant med bilindustrin. En bils livslängd är kanske tio-femton år. För en spis är det lite annorlunda. Den kan utan problem stå i femtio år.

Svenska politiker, som Beatrice Timgren (SD), hakar på och pekar på risker för Sveriges totalförsvar, där kaminer spelar en viktig roll vid strömavbrott.

Det förslag som nu ligger på bordet är ett direkt hot mot svenska intressen. Vårt totalförsvar kan inte göras beroende av elnätet, säger Beatrice Timgren.

”Vedspisupproret”

Sverige har en historia av motstånd mot liknande regler. År 2017 införde Boverket förbud mot nya installationer av äldre vedspisar, men efter protester via Facebook-gruppen ”Vedspisupproret”, backade myndigheten två år senare.

Upproret samlade tusentals svenskar som försvarade kaminens kulturella och praktiska värde, och regeringen fick till och med vedträn skickade till sig som protest.

Det nu aktuella förslaget skapar oro bland inte minst småhusägare, särskilt i glesbygd. Krav på elanslutning fungerar dåligt för fritidshus utan tillgång till elnät, med beräknade kostnader på hundratusentals kronor för vissa användare.

Branschen framhåller att moderna kaminer möter de höga krav som ekodesignreglerna införde år 2022, och dessa regler sänker utsläppen med upp till 90 procent jämfört med äldre modeller.

EU:s arbete med förordningen har dock mött hinder. Euractiv meddelade i februari i år att EU-kommissionen skjuter upp presentationen av utkastet på grund av tekniska justeringar.

Beatrice Timgrens uttalanden fångar frustrationen hos många som ser kaminen som en del av svenskt liv och inte bara som en värmekälla. Samtidigt riskerar europeiska tillverkare att tappa mark mot billigare kinesiska alternativ, enligt CEFACD.

Tradition och självständighet.

En rapport från EU-kommissionen år 2018, visar att vedeldning i hushåll orsakar över 45 procent av fina partikelutsläpp i EU, trots att denna bara står för 2,7 procent av energianvändningen.

Förespråkare menar att skärpta krav förbättrar luftkvaliteten, medan andra undrar om inte bättre information om eldningsteknik vore effektivare. Debatten speglar således en svår balansgång mellan olika intressegrupper.

Tidigare protester visar att kaminen inte bara handlar om uppvärmning utan också om tradition och självständighet. När EU nu finslipar reglerna blir det avgörande att väga miljövinster mot praktiska och kulturella behov – en utmaning som väntas fortsätta prägla debatten fram till 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Uppgifter: USA i hemliga samtal om att återstarta Nord Stream 2

Energikrisen

publicerad 4 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Nord Stream 2 utsattes för ett attentat hösten 2022.

USA:s president Donald Trumps särskilda sändebud, Richard Grenell, har vid flera tillfällen rest till Schweiz för att förhandla om en möjlig återaktivering av gasledningen Nord Stream 2, rapporterar tyska Bild med hänvisning till källor med insyn i ärendet.

Nord Stream 2, avsedd att komplettera den redan operativa Nord Stream 1, färdigställdes 2021 men togs aldrig i bruk. I september 2022 utsattes rörledningarna för en serie undervattensexplosioner, vilket ledde till allvarliga läckor och påverkan på europeisk energiförsörjning.

Wall Street Journal antydde i augusti förra året att ett ukrainskt team låg bakom sabotaget. Den prisbelönte journalisten Seymour Hersh menar istället att sprängningen var en sabotageoperation ledd av framförallt USA och Norge.

En sträcka av rörledningen är fortfarande intakt och fylld med gas, men Tyskland har av politiska skäl avstått från att använda den.

Enligt rapporten skulle affären ge USA ekonomiska fördelar om gasflödet återupptas efter en potentiell vapenvila i Ukraina och en upphävning av sanktionerna.

Richard Grenell var tidigare ambassadör i Berlin under Trumps första mandatperiod, och är nu hans specifika sändebud för ”särskilda uppdrag”.

Enligt Bild genomförde Grenell flera inofficiella resor till Nord Streams operatör i schweiziska Zug för att förhandla fram en överenskommelse.

Amerikanska investerare

Under sin första mandatperiod var Trump kritisk till Nord Stream 2 och införde också sanktioner mot projektet. Sedan han tillträtt sin andra, nuvarande mandatperiod, har han dock drivit på för närmare relationer mellan USA och Ryssland samt antytt möjliga lättnader i handelsrestriktionerna.

Enligt uppgifterna skulle amerikanska investerare hindra Nord Stream 2:s konkurs genom att köpa en andel i företaget. Dessa skulle fungera som mellanhänder för leverans av rysk gas till Tyskland och Centraleuropa via rörledningen.

Dessutom skulle Washington få ett betydande inflytande över Tysklands energiförsörjning, menar Bild, som betonar att den amerikanska regeringen inte skulle vara direkt involverad, men att amerikanska finansiella aktörer planerade att delta i affären.

Den tyska regeringen har enligt Bild inte varit inblandad i de rapporterade samtalen, och källor i Berlin uppger att de varit omedvetna om Richard Grenells möten i Schweiz. Grenell har själv förnekat all inblandning.

Samtidigt uppgav Financial Times på söndagen att samtalen ska ha förmedlats av Matthias Warnig, tidigare verkställande direktör för den Schweiz-baserade Nord Stream 2-operatören.

Financial Times hävdade vidare att ett av de USA-ledda konsortierna redan har tagit fram en plan för en affär med Rysslands energijätte Gazprom. En affär man menar skulle kunna slutföras efter att sanktionerna mot Moskva lyfts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Prisexplosion i Baltikum efter frikopplingen från ryska elnätet

Energikrisen

publicerad 14 februari 2025
– av Isac Boman

De baltiska länderna har nyligen kopplat bort sig från det ryska elnätet och anslutit sig till det europeiska systemet. Nu skenar elpriserna i länderna.

I helgen kopplade Estland, Lettland och Litauen bort sig från det ryska elnätet och anslöt till elnätet i Finland, Sverige och Polen. Kort därefter steg elpriserna kraftigt, rapporterar Euronews.

Förra veckan låg elpriset i Estland på 126 euro per MWh. Efter övergången har det stigit till 191 euro per MWh, den högsta noteringen hittills under 2025.

Estländska el- och gasnätsoperatören menar dock att prisökningen främst beror på väderförhållanden och marknadsläget.

Mindre vind den här veckan, högre elförbrukning på grund av kallare väder och en liten ökning av gaspriset”, skriver man.

Gaspriserna har nått rekordnivåer på den nederländska TTF-marknaden de senaste åren, men förväntas sjunka. Samtidigt har den litauisk-svenska undervattenskabeln Estlink 2 nyligen skadats av ett ankare, vilket har påverkat elpriserna negativt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.