https://nyadagbladet.se/ekonomi/nu-hojs-priset-pa-diesel-och-bensin/
Drivmedelspriserna stiger ytterligare när de ledande oljebolagen under måndagen höjde priset på diesel med 25 öre litern. Det innebär att diesel nu kostar 14:13 kronor litern.
Även priset på den 95-oktaniga bensinen steg med 15 öre litern till 14:13 kronor, enligt de rekommenderade riktpriserna på bemannande stationer, rapporterar TT.
Etanolpriset höjdes även det då priset på E85 blir 20 öre dyrare och kostar 9:94 kronor litern.
https://nyadagbladet.se/ekonomi/kronofogden-kraftig-nedgang-i-ungas-betalningsanmarkningar/
Skulderna hos Kronofogden minskar bland unga för första gången på många år. Experter pekar på en lagändring om näthandel som en möjlig förklaring.
Under det senaste decenniet har skulderna hos Kronofogden ökat kraftigt bland svenskar, särskilt bland unga. Bakom den negativa utvecklingen har ofta legat snabblån och kreditköp på nätet, men även skulder till teleoperatörer och internetleverantörer.
Nu visar siffrorna från Kronofogden på en vändning. Myndigheten tog under första halvåret i år emot elva procent färre inkassokrav än under motsvarande period 2023. Samtidigt blev antalet personer med betalningsanmärkningar nästan nio procent färre. Totalt blev det 3,3 miljarder kronor mindre i krav under första halvåret 2024 jämfört med samma period året innan.
— Det är väldigt glädjande att kraven minskar i alla åldersgrupper men speciellt att det minskar i åldersgruppen 18-35 år. Antalet ligger fortfarande på en hög nivå, men efter flera år av uppgång är tendensen positiv, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden till skattefinansierande SVT.
Analyser från betalleverantören Nets visar tydligt hur konsumenternas betalvanor har ändrats. För sju år sedan, 2018, valde hälften av alla kunder att använda kredit vid sina köp. I år har den siffran sjunkit till 34 procent.
Patrik Müller, e-handelsexpert vid Nets, ser ett samband med den lag som infördes för fem år sedan. Lagen, som infördes 2020, innebär att fakturabetalning och kreditköp inte får vara det första alternativet i en webbutiks kassa.
— Vi ser en tydlig trend att människor hellre betalar varan på en gång än att skjuta upp skulden.
https://nyadagbladet.se/ekonomi/rekordmanga-varslas-nar-ai-tar-over-jobb-i-usa/
I oktober meddelade amerikanska företag över 153 000 varsel, den högsta siffran för månaden på över 20 år. AI-teknologins ökade användning pekas ut som en avgörande orsak till de omfattande neddragningarna.
Den amerikanska outplacementfirman Challenger, Gray & Christmas redovisar att oktober 2025 blev en rekordmånad för varsel med över 153 000 jobb som försvunnit, nästan tre gånger fler än samma månad föregående år.
Teknik- och lagersektorerna drabbas hårdast, där AI tillsammans med svagare efterfrågan och ökade kostnader bidrar till nedskärningarna.
– Vissa branscher genomgår en korrigering efter pandemins anställningsboom, men detta beror på införandet av AI, minskade konsument- och företagsutgifter samt stigande kostnader leder till åtstramningar och anställningsstopp, säger Andy Challenger, intäktschef vid Challenger, Gray & Christmas.
Han varnar också för att de som nu förlorar sina jobb får svårare att snabbt hitta nya anställningar, vilket kan försvaga arbetsmarknaden ytterligare.
Företag som Target, Amazon, Paramount Skydance, Starbucks, Delta Air Lines, CarMax, Rivian och Molson Coors har sammantaget tagit bort tiotusentals tjänster.
Till exempel har Amazon nyligen varslat 14 000 anställda och Target cirka 1 800. Flera av bolagen hänvisar till automatisering som en faktor, liksom behovet av att minska antalet mellanchefer.
UPS har också ökat sina planerade personalminskningar med 70 procent till 34 000 personer och uppger att högre produktivitet tack vare automatisering möjliggör detta.
Totalt har över en miljon jobb försvunnit i USA hittills i år. Planerna på nyanställningar är de lägsta sedan 2011, och många analytiker förväntar sig en svagare arbetsmarknad under 2025.
– Det är möjligt att räntesänkningar och en stark utveckling i november kan få företagen att göra en sen säsongssatsning på att anställa personal, men i nuläget förväntar vi oss inte en stark säsongsanställningsmarknad under 2025, säger Challenger i sin rapport.
Announced job cuts rose 99K to 153K in October on a seasonally adjusted basis, based on the report from Challenger, Gray and Christmas. The total number of layoff announcements in the first 10 months of 2025 is 65% higher than the same period in 2024.
The largest increase in… pic.twitter.com/UeA7h59hLv
— DoubleLine Minutes (@DLineMinutes) November 6, 2025
Dessutom har det varit svårt att bedöma den amerikanska arbetsmarknadens utveckling på grund av den statliga nedstängningen i landet - vilken nu kommit att bli den längsta någonsin.
Officiell ekonomisk statistik har inte presenterats sedan början av oktober, däribland arbetsmarknadsdepartementets uppmärksammade sysselsättningsrapport, som inkluderar arbetslöshetstal och månatliga siffror för löneutvecklingen.
Fed-ordföranden Jerome Powell påpekade i samband med en presskonferens i oktober att privata data inte kan ersätta statliga siffror, vilka allmänt betraktas som guldstandarden när det gäller att mäta världens största ekonomi.
Den fortsatta avsaknaden av statliga siffror kan dessutom påverka penningpolitiken negativt och äventyra framtida räntesänkningar i USA.
https://nyadagbladet.se/ekonomi/meta-tjanar-miljarder-pa-bluffannonser/
Interna dokument från Meta visar att företaget förra året räknade med att tio procent av sina intäkter – 16 miljarder dollar – skulle komma från bluffannonser. Istället för att stoppa misstänkta bedragare tar techjätten ofta bara ut högre priser för annonserna.
Dokumenten, som granskats av Reuters, avslöjar att Meta under minst tre år misslyckats med att stoppa en lavin av annonser som utsatt Facebook-, Instagram- och WhatsApp-användare för bedrägliga investeringsprogram, illegala nätkasinon och försäljning av förbjudna medicinska produkter.
Mycket av bedrägeriet kommer från marknadsförare som flaggas av Metas interna varningssystem. Men företaget förbjuder bara annonsörer om sannolikheten för bedrägeri är minst 95 procent. Är osäkerheten större tar Meta istället ut högre annonspriser som "straffavgift" – tanken är att avskräcka misstänkta annonsörer.
I Storbritannien fann en tillsynsmyndighet att Metas produkter var inblandade i 54 procent av alla betalningsrelaterade bedrägeriförluster under 2023. I USA utreder värdepappersmyndigheten SEC Meta för bedrägliga finansannonser.
Meta räknar med böter på upp till en miljard dollar, enligt ett internt dokument. Men dessa skulle vara mycket mindre än intäkterna från bluffannonserna. Var sjätte månad tjänar företaget 3,5 miljarder dollar bara från de annonser som "utgör högre juridisk risk".
Enligt dokumenten beslutade företagets ledning att bara agera som svar på förestående tillsynsåtgärder – inte frivilligt.
Efter ett möte med vd Mark Zuckerberg i oktober 2024 bestämde Meta att gradvis minska andelen intäkter från bedrägerier från 10,1 procent 2024 till 5,8 procent 2027.
Metas talesman Andy Stone säger att dokumenten "presenterar en selektiv bild som förvränger Metas förhållningssätt till bedrägerier". Uppskattningen om 10,1 procent var "grov och alltför inkluderande" och inkluderade "många" legitima annonser, säger han utan att ge en uppdaterad siffra.
— Under de senaste 18 månaderna har vi minskat användarrapporter om bedrägliga annonser globalt med 58 procent, säger Stone enligt Reuters.
https://nyadagbladet.se/ekonomi/radsla-lamslar-eus-ekonomi-investeringar-pa-nioarslagsta/
Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys.
EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar.
Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk.
— Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.
Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera.
Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar.
Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten.
Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.
Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar:
— EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat.
Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.
Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ.
Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.
