Ekonomi

Kontanter kan komma att avskaffas

Kontantlösa butiker och stora kostnader för detaljhandeln blir effekten när Sverige ska bekämpa penningtvätt och terrorfinansiering. Men det kan innebära förlust av frihet för medborgarna.

Enligt regeringen ska Sverige senast sommaren 2017 anpassa svensk lagstiftning till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv för att motverka att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringen har valt att tolka direktivet som att vi ska avskaffa kontanter.

Det finns många kritiker till förslaget. En del oroas att det är dem fattigaste och dem utslagna som drabbas hårdast av det kontantlösa samhället. Det finns medborgare som har som enda inkomstkälla att med mössan i hand be om några kronor.

Andra hävdar att förslaget är en fråga om kontrollmöjligheter. Ett storebrorssamhälle där man genom att kontrollera alla kontanter kan styra medborgare med järnhand. En del påstår att det kommer att leda till att man “chippar” människor med ett kretskort, precis som det nu görs med djur. De menar att ingen annan europeisk stat är beredd att gå så långt som till att avskaffa kontanter, utom möjligtvis Tyskland.

Avskaffandet av kontanter gör det obligatoriskt att bankerna förvaltar alla medborgares pengar, pengar som reduceras till ettor och nollor i en databas. Det gör att, förutom förlusten av frihet för medborgarna, samhället blir ytterligt sårbart.

En del av direktivet innebär att värdetransportbolagens samtliga kunder, även små livsmedelsbutiker, omfattas av penningtvättslagen. Det medför högre kostnader för värdetransportbolagen, som i sin tur kommer höja sina avgifter.

I slutändan blir det för dyrt och besvärligt för mindre butiker som tvingas sluta ta emot kontanter som betalning. Värdetransportföretagen pekar ut kunder i glesbygden som typiska förlorare på det nya regelverket.

Värdetransportbranschen vill helst se ett krav på att alla butiker i Sverige ska ta emot kontanter.

 

Roger M. Klang/Morgonbladet