Inkomstklyftorna ökar – rika blir rikare

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare.

Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi.

I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt.

— Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap.

Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten.

En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder.

Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa.

— När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han.

Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet.

Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet.

— Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan.

Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet.

Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland.

— Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.