MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 15 juli 2025

tisdag 15 juli 2025

 

Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering

publicerad 17 januari 2023
– av Isac Boman
Tv. Kurdiska gerillakrigare från YPG. Th. SEB:s logotyp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till ”bristande kundkännedom” och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien – milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen.

Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett ”nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”. Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad.

PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag

1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige.

PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland.

När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”.

Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism.

– Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”.

Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet.

– Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida.

När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”.

Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader.

Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation.

Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.

Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)

1856 grundades Stockholms Enskilda Bank av André Oscar Wallenberg och var det namn som användes fram till 1972 då banken slogs ihop med Skandinaviska Banken och tillsammans bildade Skandinaviska Enskilda Banken.

Nästan 170 år senare är det fortfarande en medlem ur den inflytelserika familjen Wallenberg som styr banken – nämligen Marcus Wallenberg som sedan 2005 är bankens ordförande.

Marcus Wallenberg har beskrivits som en av Sveriges allra mest inflytelserika makthavare och har nära kopplingar till den absoluta globalisteliten – bland annat genom Bilderberggruppen vars möten han deltagit på under flera decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Matjätten Axfood gör stor rörelsevinst

uppdaterad Idag 14:56 publicerad Igår 9:22
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den svenska livsmedelsmarknaden fortsätter att växa trots ekonomisk osäkerhet. Axfood, en av landets största aktörer, redovisar en vinsttillväxt på drygt elva procent för det andra kvartalet och tar fortsatt marknadsandelar från konkurrenterna.

Svenska konsumenter handlar mat för allt större summor, och dagligvarukedjorna gynnas av denna utveckling. Axfood, som driver Willys, Hemköp och sedan november förra året även City Gross, rapporterar en rörelsevinst som steg med 11,7 procent under årets andra kvartal jämfört med samma period 2024.

Resultatet överträffade finansanalytikernas prognoser, medan omsättningstillväxten på 9,3 procent hamnade något under marknadens förväntningar. Totalt omsatte koncernen närmare 23 miljarder kronor under kvartalet.

Automation ger lägre kostnader

Bakom den starka lönsamhetsutvecklingen ligger omfattande investeringar i moderna logistiklösningar och automation. Enligt koncernen har satsningarna lett till förbättrad effektivitet och stärkt konkurrenskraft.

Framöver väntas effektiviseringsåtgärderna generera kostnadsbesparingar på 80 miljoner kronor årligen. Axfood bekräftar samtidigt sina investeringsplaner på 1,6–1,7 miljarder kronor under 2025 samt målsättningen att öppna 10–15 nya butiker.

Fakta: Axfood

Axfood kontrolleras av familjeföretaget Axel Johnson AB, som äger 50,1 procent av aktierna. Bakom Axel Johnson AB står familjen Ax:son Johnson med Antonia Ax:son Johnson som huvudägare, och sedan januari i år leds koncernen av Caroline Berg, som är Antonias dotter.

Axel Johnson-gruppen, som har 150 år på nacken, äger förutom Axfood även IT-företaget Dustin, restauranggrossisten Martin & Servera, investeringsbolaget Novax och industrigruppen Axel Johnson International. Totalt omsätter de hel- och delägda bolagen i gruppen omkring 144 miljarder kronor och har cirka 27 000 anställda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin når nya rekordhöjder – institutioner driver utvecklingen

Alternativa ekonomiska system

publicerad 11 juli 2025
– av Redaktionen
Bitcoin har rusat och väntas stiga ännu mer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kryptovalutan Bitcoin har under de senaste dagarna stigit till historiska toppnivåer och handlas nu för närmare 118 000 dollar. Institutionella investerares ökade intresse och Donald Trumps kryptovänliga politik pekas ut som drivande faktorer bakom den kraftiga uppgången.

Den ledande kryptovalutan Bitcoin fortsätter sin imponerande utveckling och nådde under torsdagen en ny toppnotering på 118 780 dollar. Vid fredagsmorgonen handlades valutan för 117 688 dollar, vilket innebär en ökning på ungefär 26 procent sedan årsskiftet.

Uppsvinget har varit särskilt markant under den senaste tiden. På veckobasis har Bitcoin stigit omkring åtta procent, medan torsdagens handel ensamt bidrog med en sexprocentig ökning.

Institutionerna tar plats på kryptomarknaden

Bakom den senaste tidens kraftiga prisuppgång ligger flera samverkande faktorer. Många marknadsanalytiker lyfter fram president Donald Trumps positiva inställning till kryptovalutor som en viktig katalysator, inte minst hans uttalade ambition att etablera en strategisk kryptoreserv för USA.

Men den kanske mest betydelsefulla utvecklingen är institutionella investerares växande engagemang i kryptosektorn. Stora finansiella aktörer har under det senaste året i allt större utsträckning börjat inkludera Bitcoin och andra digitala tillgångar i sina portföljer, vilket har bidragit till att legitimera marknaden.

Bitcoins nya rekordnivå drivs av obeveklig institutionell ackumulering. Stora aktörer ökar utbudet och minskar likviditeten på börserna, säger Joshua Chu, medordförande för Hong Kong Web3 Association, till nyhetsbyrån Reuters.

Nästa mål: 150 000 dollar

Frågan som många marknadsaktörer nu ställer sig är hur långt Bitcoins prisuppgång kan fortsätta. Enligt kryptoexperter, som konsultationsfirman Fast Company talat med, kan nivån 120 000 dollar utgöra en viktig psykologisk barriär för valutan.

Om Bitcoin lyckas etablera sig över denna nivå kan det enligt analytikerna öppna för ytterligare prisuppgångar, potentiellt ända upp till 150 000 dollar per enhet.

Samtidigt påminner marknadsexperter om att Bitcoin historiskt har genomgått både kraftiga uppgångar och djupa fall. Enligt analysföretaget Tradingview finns det tecken som tyder på att en korrigering kan vara på väg, vilket skulle kunna pressa ner kursen till under 107 000 dollar. En sådan rörelse skulle dock, enligt samma analys, vara tekniskt betingad och förväntas följas av ytterligare uppsving.

Den näst största kryptovalutan, Ether, har också visat styrka och handlas för närvarande kring 2 957 dollar, efter att tidigare ha rört sig upp mot 2 998 dollar – den högsta nivån på fem månader.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nvidia första företaget att nå fyra biljoner dollar i marknadsvärde

Utvecklingen av AI

publicerad 10 juli 2025
– av Redaktionen
Jensen Huang, NVIDIAs grundare och vd, presenterar DGX Spark – världens minsta AI-superdator.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Grafikkortsjätten Nvidia skrev historia när företaget under onsdagen blev det första börsnoterade bolaget någonsin att överskrida fyra biljoner dollar i marknadsvärde. Milstolpen nåddes när aktien steg till 164,42 dollar under handelsdagen den 9 juli.

Det Kalifornienbaserade teknikföretaget har upplevt en meteorisk uppgång driven av sin dominerande position inom AI-chiptillverkning. Under de senaste fem åren har aktien stigit med hela 1 460 procent, medan årets uppgång ligger på närmare 18 procent.

Nvidias framgång grundar sig i företagets närmast monopolliknande kontroll över marknaden för AI-processorer. Bolagets GPU-chip utgör ryggraden i maskininlärning, datacenter och stora språkmodeller som ChatGPT.

Företagets chip har blivit oumbärliga för teknikjättarna Microsoft, Amazon, Meta och Alphabet, som alla investerar miljardbelopp i AI-infrastruktur. Detta har gjort Nvidia till en av huvudvinnarna i den pågående AI-revolutionen.

Jensen Huangs förmögenhet exploderar

Aktieuppgången har haft dramatisk påverkan på medgrundaren och VD:n Jensen Huangs personliga förmögenhet. Enligt Bloomberg uppskattas hans nettoförmögenhet nu till 140 miljarder dollar, en ökning med 25 miljarder dollar bara i år.

Huang äger omkring 3,5 procent av Nvidia, vilket gör honom till företagets största individuella aktieägare. Förmögenhetsökningen placerar honom bland världens tio rikaste personer, med hans välstånd nära kopplat till Nvidias aktiekurs.

Tyngst i S&P 500

Nvidia har nu den högsta viktningen i det breda amerikanska börsindexet S&P 500, och har därmed gått om både Apple och Microsoft. Genomslaget har lett till optimism för fortsatt tillväxt, där vissa analytiker spår att marknadsvärdet kan stiga ytterligare.

Loop Capitals Ananda Baruah ser Nvidia i ”framkanten” av nästa ”gyllene våg” för generativ AI och bedömer att företaget kan nå ett marknadsvärde på över sex biljoner dollar inom några år.

Nvidias historiska framgång speglar den bredare AI-eufori som greppat finansmarknaderna, där investerare satsar på att artificiell intelligens kommer att omforma hela ekonomin under kommande decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen skjuter till miljarder till Världsbankens biståndsfond

publicerad 2 juli 2025
– av Jan Sundstedt
Enligt Dousa ska de svenska miljarderna ge "bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

94 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den moderatledda regeringen har beslutat att betala ut 8,2 miljarder kronor till Internationella utvecklingsfonden (IDA), Världsbankens initiativ för att stötta låginkomstländer i tredje världen.

Beslutet, som fattades av regeringen efter ett åtagande i december förra året, innebär att pengarna kommer att betalas ut gradvis mellan 2026 och 2034.

Enligt regeringen innebär IDA:s finansieringsmodell att varje biståndskrona kan generera mellan 3,5 och 4 kronor i form av lån och bidrag till mottagarländerna. Den kommande påfyllningen av fonden uppskattas ge totalt 100 miljarder dollar i stöd till 1,9 miljarder människor i 78 av världens fattigaste länder under de närmaste tre åren.

– Vi lever just nu i en tid som präglas av ökad ekonomisk och geopolitisk osäkerhet, vilket drabbar inte minst världens låginkomstländer. Sverige bidrar därför till en rekordstor påfyllnad av fonden med totalt 8,2 miljarder kronor, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett pressmeddelande.

Han hävdar att det rör sig om en ”viktig investering i framtiden” – inte bara för de fattiga länderna, utan även för svensk del.

– Varje svensk biståndskrona till IDA ger tre till fyra kronor i Världsbankens utlåning för att stödja goda ekonomiska reformer och bättre förutsättningar för företag att investera, handla, växa och anställa i världens fattigaste länder, hävdas det.

”Pålitlig samarbetspartner”

Regeringen stoltserar med att Sverige fortsätter att vara ”en av de mest generösa givarna till IDA” och slår fast att Världsbanken är en ”viktig samarbetspartner för Sverige”.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är just nu även ordförande för Världsbankens och IMF:s utvecklingskommitté, som är institutionernas högsta rådgivande organ i utvecklingsfrågor, och hon passar på att hylla organisationen.

– Den stora påfyllnaden av IDA visar på givarnas förtroende för Världsbanken som effektiv och pålitlig samarbetspartner. Jag är särskilt glad över institutionens fokus på jobbskapande och tillväxtfrämjande reformer i denna tid av global ekonomisk osäkerhet och låg tillväxt.

Internationella utvecklingsfonden (IDA) är en del av Världsbanken och ger bidrag och förmånliga lån till världens fattigaste länder. Målet uppges vara att minska fattigdom genom att finansiera projekt inom bland annat offentlig förvaltning, utbildning, hälsa och infrastruktur. Fördelningen av medel baseras på varje lands behov, kapacitet och reformvilja inom ekonomiska, sociala och institutionella områden.

IDA har återkommande kritiserats för att koppla sitt bistånd till krav på politiska reformer som upplevs som påtvingade utifrån. Kritiker menar att detta undergräver nationellt självbestämmande och tvingar regeringar att genomföra reformer som varken har folkligt stöd eller är förankrade i lokala behov och prioriteringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.