MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 17 september 2025

onsdag 17 september 2025

 

Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering

publicerad 17 januari 2023
– av Isac Boman
Tv. Kurdiska gerillakrigare från YPG. Th. SEB:s logotyp.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till ”bristande kundkännedom” och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien – milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen.

Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett ”nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan”. Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad.

PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag

1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige.

PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland.

När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”.

Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism.

– Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”.

Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet.

– Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida.

När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”.

Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”.

Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader.

Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation.

Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.

Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)

1856 grundades Stockholms Enskilda Bank av André Oscar Wallenberg och var det namn som användes fram till 1972 då banken slogs ihop med Skandinaviska Banken och tillsammans bildade Skandinaviska Enskilda Banken.

Nästan 170 år senare är det fortfarande en medlem ur den inflytelserika familjen Wallenberg som styr banken – nämligen Marcus Wallenberg som sedan 2005 är bankens ordförande.

Marcus Wallenberg har beskrivits som en av Sveriges allra mest inflytelserika makthavare och har nära kopplingar till den absoluta globalisteliten – bland annat genom Bilderberggruppen vars möten han deltagit på under flera decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Matpriserna sjunker – elen blir dyrare

publicerad 11 september 2025
– av Sofie Persson
Vindruvor är ett exempel på produkter som gick ner i pris mellan juli och augusti.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången i år har matpriserna sjunkit något, enligt SCB. Samtidigt har elpriserna ökat.

Matpriserna sjönk 0,7 procent från juli till augusti, vilket är första gången i år som priserna minskar. Den blygsamma nedgången kan dock knappast jämföras med de dramatiska prisökningarna som präglat de senaste åren, där matpriserna ökat med cirka 25 procent mellan 2022 och 2025.

Främst har priserna sjunkit på purjolök, vindruvor och vitkål, enligt SCB. Samtidigt ökade priserna på mejeriprodukter, choklad och glass. Jämför man med matpriserna förra året vid den här tiden, har dock matpriserna ökat med 4,7 procent.

Samtidigt har elpriserna ökat med 8,1 procent mellan juli och augusti. Jämfört med samma period förra året var elpriserna 25 procent högre.

Elpriserna ökade mer än vad de brukar göra från juli till augusti samtidigt som priserna för livsmedel och alkoholfria drycker gick ned för första gången sedan årsskiftet, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klarna värderas till mångmiljardbelopp

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
Klarna har blivit synonymt med e-handel i Sverige – nu ska betaltjänstjätten erövra Wall Street med en värdering på 140 miljarder kronor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den totala värderingen av Klarna landar på cirka 140 miljarder kronor. Det är en av de högsta börsnoteringarna på Wall Street hittills i år. 

När betalföretaget börsnoteras på onsdagen ligger deras introduktionskurs på 40 dollar per aktie. Det är över det förväntade intervallet, som man spådde skulle landa på 35–37 dollar per aktie.  Totalt landar värderingen på 15 miljarder dollar, det vill säga 140 miljarder kronor.

Klarna tjänar pengar genom avgifter från handlare som använder dess betalverktyg, räntor på långfristiga finansieringsprodukter och förseningsavgifter. Företaget har under de senaste månaderna försökt omprofilera sig från en ren ”köp nu, betala senare”-tjänst till en mer heltäckande digital detaljhandelsbank.

Börsintroduktionen kommer att bli ett test på Wall Streets entusiasm för företagets nya affärsinriktning, enligt CNBC.

I samband med börsintroduktionen gav Klarna ut 5,6 miljoner nya aktier av totalt 34,3 miljoner erbjudna aktier. Majoriteten av aktierna – närmare 29 miljoner – kommer från befintliga ägare som säljer sina innehav, bland annat investerare som Sequoia Capital. Det betyder att av de totala intäkterna går endast en mindre del till Klarna själv, medan resten tillfaller de säljande aktieägarna.

Företaget har 111 miljoner aktiva konsumenter i 26 länder och samarbetar med 790 000 handlare världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

publicerad 10 september 2025
– av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till ”stablecoins”?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att ”börja om från början”.

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.