I Sverige kontrollerar endast fem aktörer 98 procent av livsmedelsförsäljningen, en ovanligt hög marknadskoncentration jämfört med övriga Europa. Experter menar att den begränsade konkurrensen försvårar för mindre företag att etablera sig och kan driva upp priserna.
Matpriserna i Sverige har stigit med 25 procent på bara tre år, samtidigt som livsmedelskedjorna redovisar höga vinster och deras chefer tar ut miljonbonusar. Den senaste veckan har svenskar uppmanats att bojkotta de stora matkedjorna i protest mot de höga priserna, som enligt initiativtagarna beror på bristande konkurrens.
Sverige sticker ut i Europa med en ovanligt hög ägarkoncentration inom livsmedelsindustrin. En handfull aktörer dominerar 98 procent av marknaden, där Ica och Axfood är störst med 49,9 respektive 21,9 procent under 2023. Coop stod för 17 procent, medan Lidl och City Gross hade en marknadsandel på 6,4 respektive 3,2 procent under 2023. Inom Axfood finns Willys, Hemköp, Tempo och förra året, 2024, köptes även City Gross av koncernen.
Få länder har en livsmedelsmarknad som domineras av ett så litet antal aktörer, menar Christian Jörgensen, doktor i nationalekonomi och utredare på Agrifood economics centre vid Lunds universitet.
– Det beror dels på Sveriges många glesbefolkade områden, där större aktörer har lättare att etablera sig. Dels på att lågpriskedjorna, som finns runtom i Europa, aldrig riktigt har fått fäste i Sverige, säger han till TV4 Nyheterna.
Svenska priser ökar snabbare än finska
Matpriserna har ökat i flera länder i Europa. I exempelvis Slovakien, Estland och Litauen har de stigit rekordartat. Däremot är det stor skillnad på Sverige och grannlandet Finland, där priserna stigit långsammast i hela EU. Jämförelsevis har priserna i Sverige stigit två och en halv gång så snabbt som i Finland, enligt finska statskanalen Yle.
Enligt Jörgensen går de höga matpriserna i Sverige inte att koppla till en enskild orsak, utan flera faktorer kan spela in. Det är också svårt att avgöra om vissa aktörer tar ut omotiverat höga priser. Samtidigt menar han att den koncentrerade marknaden mycket väl kan bidra till högre priser.
– Det är otroligt svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden, och ju färre aktörer desto högre risk för bristande konkurrens, vilket kan vara prishöjande, säger han.
