Annons:

Finansierade Bidens kampanj – nu ligger han bakom jättebedrägeriet på kryptobörsen

Uppdaterad 16 november 2022, Publicerad 15 november 2022 – av Isac Boman
Sam Bankman-Fried tros ha lurat kunderna på mångmiljardbelopp.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 77 900,00 SEK 104% Mål: 75 000,00 SEK

Finansentreprenören Sam Bankman-Fried var en av Demokraternas och Biden-kampanjens största enskilda finansiärer. Nu misstänks han för bedrägerier i mångmiljardklassen genom kryptobörsen FTX som gick bankrutt i helgen.

Någonstans mellan 10 och 20 miljarder kronor är fortfarande försvunna efter att kryptobörsen FTX kraschat – och det är grundaren själv, den amerikanskjudiske entreprenören Sam Bankman-Fried, som pekas ut som ansvarig för svindlerierna.

Sedan tidigare är det känt att Bankman-Fried i hemlighet ska ha fört över motsvarande 105 miljarder kronor av kundernas tillgångar från den Bahamas-baserade kryptobörsen FTX till sitt eget handelsföretag Alameda Research, som sedan förlorat en stor del av dessa genom vad som beskrivs som ”misslyckade affärer”.

Enligt Wall Street Journal ska FTX ha lånat ut mer än hälften av användarnas tillgångar, ett antal miljarder av dessa har ännu inte återfunnits. Under fredagen ansökte FTX om konkursskydd.

Annons:

Bankman-Fried som nu utreds för marknadsbedrägerier förnekar själv att han gjort något fel och tillbakavisar uppgifterna om att han i hemlighet flyttat kundernas pengar från kryptobörsen till sitt handelsbolag – men medger att de genomförda transaktionerna ”skapat förvirring”.

Inbyggd bakdörr

Enligt källor ska svindlerierna ha genomförts med hjälp av en inbyggd bakdörr i FTX bokföringssystem och en programvara som ”skräddarsytts” för ändamålet.

Dagens PS skriver att ”kalabaliken bröt ut på allvar” på kryptobörsen när rivaliserande Binance meddelade att man tänkte sälja sin andel i FTX till ett värde av cirka 6,1 miljarder kronor. Kort dessförinnan hade nyhetsbyrån Coindesk avslöjat att Alamedas tillgångar huvudsakligen utgjordes av just kryptovalutor.

I samband med FTX kollaps ska kryptobörsen också ha utsatts för en påstådd hackerattack och närmare tre miljarder kronor tagits ut under dygnet efter att bolaget ansökte om konkursskydd.

”Uttagen genomfördes trots FTX tidigare oförmåga att möta kundernas krav på att få tillbaka sina pengar”, skriver Financial Times.

Det hela har också lett till att Sam Bankman-Fried, som 2019 lockade stora investerare som Black Rock och Soft Bank och som nyligen hade en förmögenhet på motsvarande nästan 180 miljarder kronor, idag inte har några materiella tillgångar alls på pappret.

”Smällen mot den 30-årige kryptomogulen är en av de allra största som drabbat en enskild aktör i kryptovalutornas historia”, skriver TT.

Stor finansiär av Demokraterna

Noterbart är att Bankman-Fried inte endast är känd som kryptoentreprenör utan också som en av Demokraternas och president Joe Bidens främste finansiärer. Bara under 2022 donerade han hundratals miljoner kronor till vänsterliberalt inriktade organisationer i samband med valet och har pekats ut som den enskilde person, efter den ökände globalisten George Soros, som skänkt mest pengar till projekt kopplade till Demokratiska partiet.

Bankman-Fried har stöttat Biden med mångmiljonbelopp. Foto: Adam Fagen/CC BY-NC-SA 2.0

Redan i samband med valet 2020 donerade Bankman-Fried över 50 miljoner kronor till organisationer kopplade till Joe Bidens kampanj. Han var redan då den näst störste enskilde finansiären efter mediemogulen och tidigare New York-guvernören Michael Bloomberg.

De två senaste åren ska han ha ökat sitt vänsterpolitiska engagemang och ska under 2021 och 2022 ha skänkt hundratals miljoner kronor till projekt som kopplas till Demokratiska partiet.

Modern Barbara Fried är också medgrundare till ”Mind the Gap” – en organisation som samlar in pengar just till Demokratiska partiet och som lägger stora resurser på att väljargrupper som anses stå nära Demokraterna också tar sig till vallokalerna och röstar.

Via sin stiftelse FTX Foundation har Bankman-Fried också skänkt stora summor till olika former av klimataktivism. Han har också finansierat organisationer som lobbar för att människor ska äta mindre kött och istället övergå till mer växtbaserad kost.

World Economic Forum mörkar kopplingen till FTX

Efter att kryptoentreprenören anklagats för att vara en bedragare har också Klaus Schwabs globalistiska organisation World Economic Forum försökt mörka sin koppling till Bankman-Fried, noterar webbtidningen New York Post. FTX benämndes fram tills alldeles nyligen som "partner" på World Economic Forums hemsida och Bankman-Fried deltog själv i organisationens globalistmöte i Davos så sent som i maj. Nu har dock all information om kopplingarna mellan Klaus Schwabs organisation och Sam Bankman-Fried raderats från World Economics hemsida utan några närmare specifikationer.

I samma artikel noteras också att Bankman-Frieds bolag FTX förra året arrangerade konferensen "Crypto Bahamas" som gästats av Storbritanniens tidigare premiärminister, folkrättsförbrytaren Tony Blair, och den amerikanske expresidenten Bill Clinton, på senare tid främst uppmärksammad för sina många flygningar i pedofilen Jeffrey Epsteins omtalade privatplan med öknamnet "Lolita Express".

Tony Blair, Bill Clinton och Sam Bankman-Fried. Foto: Dan Keeler/Twitter

Finansiellt samarbete med ukrainska regimen

I mars rapporterade börsen Coindesk om initiativet "Aid for Ukraine" - en kryptobaserad webbsida för donationer understödd av FTX som skulle vägleda kryptovaluta vidare till Ukrainas centralbank - i ett samarbete där även det ukrainska ministeriet för "digital transformation" ingick. Projektet var det första i sitt slag där en kryptobörs samarbetat direkt med en offentlig aktör.

"När konflikten inleddes i Ukraina, kände FTX ett behov att komma med stöd på alla sätt man kunde. Genom att arbeta med ministeriet för digital transformation, för att sätta upp betalningsvägar och ordna med omvandlingen av kryptodonationer till fiatvaluta, har vi gett Ukrainas centralbank möjligheten att förse folket med hjälp och resurser där det behövs mest", skrev Bankman-Fried själv om initiativet.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rekordstöld från Binance – över sex miljarder dollar borta

Nya kryptoekonomin

Publicerad Idag 10:28 – av Emil Fjellstedt
Mobiltelefon på ett träbord med Binances gula symbol och namn på en svart skärm.
Binance lovar att täcka kundernas förluster efter hackerangreppet.

Binance uppger att omkring 6,3 miljarder dollar har stulits i ett hackerangrepp. Det är den största kryptostölden som registrerats, och börsen lovar att täcka alla förluster.

Angreppet inleddes på kvällen den 29 oktober. Analysföretaget TRM Labs uppskattar att angriparen flyttade omkring 6,36 miljarder dollar från Binance plånböcker på tio blockkedjor, det mesta på ungefär 20 minuter från klockan 20.05 UTC. Det är ungefär fyra gånger så mycket som Bybit-attacken i februari 2025, som gav 1,5 miljarder dollar.

Binance kallar händelsen en "säkerhetsincident" och har stoppat insättningar och uttag. Bolaget uppger att kundernas tillgångar är "säkra". Enligt Binance tyder en första utredning på att angriparen kom åt en ingenjörs komprometterade dator och kunde göra obehöriga transaktioner, skriver Al Jazeera. TRM bedömer att mönstret på tio kedjor pekar på ett intrång i Binance system för att signera transaktioner.

Stulet, fruset och kvar hos angriparen är tre olika saker. Binance uppger att omkring 3 miljarder dollar har frysts. TRM räknar med cirka 2,7 miljarder dollar, framför allt stabila kryptovalutor som Tether, Circle, Ripple och World Liberty Financial har spärrat, samt tillgångar som Arbitrums säkerhetsråd flyttat undan.

Angriparen kontrollerar enligt TRM fortfarande tillgångar för omkring 2,4 miljarder dollar som ingen utfärdare kan frysa, bland annat över 420 000 ETH och 18 270 BTC.

Nordkorea utpekas

TRM tillskriver attacken den nordkoreanska hackargruppen TraderTraitor med "hög säkerhet". Gruppen har kopplats till Lazarus och pekades av FBI ut för Bybit-attacken. Slutsatsen bygger på kedjedata och underrättelser utanför blockkedjan, uppger TRM.

TRM:s politikchef Ari Redbord kallar angreppet "utan motstycke" och säger att pengarna från sådana stölder finansierar vapenspridning och annan destabiliserande verksamhet.

Priset på Bitcoin föll omkring 5 procent till under 77 000 dollar. Marknadsexperten Sean Foley vid Macquarie University tror att hacket kan driva handlare mot decentraliserade alternativ. Binance har lovat en detaljerad teknisk genomgång när utredningen är klar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Välfärdskollapsen

Publicerad Igår 13:55 – av Jan Sundstedt
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.
Hushållens framtidstro sjunker kraftigt.

Hushållens tro på framtiden föll i oktober så kraftigt att tre månaders uppgång försvann i ett slag, samtidigt som företagen planerar fler prishöjningar.

Hushållens konfidensindikator har sjunkit från 102,3 till 94,3, enligt Konjunkturinstitutets barometer som publicerades på torsdagen. Indikatorns historiska genomsnitt är 100.

Fallet motsvarar hela uppgången under de tre senaste månaderna, och indikatorn är därmed tillbaka på juni månads nivå.

Det är framför allt synen på framtiden som rasar – både vad gäller det egna hushållets och Sveriges ekonomi.

Hushållens framtidstro rasar – företagen planerar höjda priser

Hushållens förväntade inflation på tolv månaders sikt steg från 6,3 till 7,7 procent.

Siffran mäter hushållens egen förväntan, inte den faktiska inflationen, som enligt SCB i september låg på 1,5 procent mätt med KPIF.

Hushållen väntar sig samtidigt en rörlig bolåneränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt, jämfört med 4,0 procent i septemberundersökningen.

Företagens planer på höjda försäljningspriser de kommande tre månaderna stärktes däremot och ligger nu klart över det historiska genomsnittet.

Många hushåll planerar enligt KI:s rapport däremot mer återhållsamma kapitalvaruinköp än normalt under det kommande året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dyr el driver bort jobben från södra Sverige

Energikrisen

Publicerad Igår 10:53 – av Emil Fjellstedt
Arkivfoto av Volvos fabrik i Olofström med parkerade bilar framför byggnaden under en blå himmel.
Volvos fabrik i Olofström, fotograferad 2011. Sydsvenska Handelskammaren varnar för att höga elpriser driver bort produktion och jobb från södra Sverige.

Södra Sverige förlorar investeringar, produktion och jobb när elpriserna stiger. Omkring 200 000 arbetstillfällen väntas försvinna fram till 2030, enligt Sydsvenska Handelskammaren.

Siffrorna kommer från Sydsvenska Handelskammaren, som redovisar dem för Ekot. Kammarens vd Johan Eklund beskriver hur de stigande elpriserna slår olika: sysselsättningen i norra Sverige påverkas positivt, medan södra Sverige blöder.

En del av tillverkningen flyttar till norra Sverige, där elen är billigare. Stora delar läggs i stället ned eller försvinner till andra länder.

Södra Sverige har redan sett utvecklingen i ungefär fem år. Framöver väntas effekten bli störst i Mellansverige.

Så stora skillnader som dagens mellan landets elprisområden är en ny företeelse. Före 2020-talet var prisområdesskillnaderna inte så stora, påpekar energimarknadsanalytikern Christian Holtz vid konsultbolaget Polite Energy. Därför har vi enligt honom ännu inte sett de fulla konsekvenserna av dagens prisgap.

Elområdena går tillbaka på ett beslut i Bryssel. EU-kommissionen invände mot att Svenska kraftnät hanterade interna svenska flaskhalsar genom att begränsa kapaciteten över gränserna och beslutade 2010 att göra myndighetens åtagande om flera elområden rättsligt bindande.

Sverige delades in i fyra elområden 2011. I stället för exportbegränsningar hanteras överföringsbegränsningarna inom landet med separata områdespriser, som skiljer sig åt när kapaciteten inte räcker.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bonnier tar över lokalpressen – och håvar in statens mediestöd

Statliga mediestödet

Publicerad 28 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Bonnierhusets höga tegeltorn och lägre byggnadsdelar i Stockholm i vinterljus, med snö och kala träd i förgrunden.
Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor i EBITA för 2025. Samma år fick Bonnier-sfären 383 miljoner kronor i mediestöd. Arkivbild av Bonnierhuset i Stockholm.

Bonnier stärker greppet om den svenska lokalpressen. Samtidigt får Bonnier-sfären omkring hälften av statens mediestöd och Bonnier News redovisar sitt högsta resultat någonsin.

År 2000 var Bonnier den dominerande tidningsägaren i 36 svenska kommuner. I dag är antalet 129, enligt en granskning från tidningen Journalisten som Kvartal rapporterar. Enligt samma granskning går omkring hälften av det statliga mediestödet till koncerner där Bonnier är ägare eller delägare.

Bonnier har stärkt sin ställning genom att köpa lokaltidningar och bli delägare i andra tidningskoncerner. Bonnier äger sedan 2022 30 procent av Gota Media och sedan 2025 lika stor andel av NWT Gruppen. De två regionala koncernerna äger i sin tur var sin del av Bonnier News Local.

383 miljoner till Bonnier-sfären

För 2025 fick Bonnier, NWT och Gota Media tillsammans 383 av de 830 miljoner kronor som delades ut i mediestöd, omkring 46 procent, skriver EFN. Bonnier ensamt tog den största andelen.

Potten växer. För 2026 har Mediestödsnämnden beviljat 894 miljoner kronor till 158 medier. Därtill kommer distributionsstöd på omkring 30 miljoner kronor som betalas ut i efterhand.

Bonnierägda DN:s chefredaktör Peter Wolodarski skrev 2023 att tidningen inte tänkte söka stöden: "Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem".

I dag leder Wolodarski affärsområdet där Bonnier News Local ingår. Bonnier kunde totalt få drygt en kvarts miljard kronor i mediestöd 2025. Även Bonniertidningen Expressen, som numera lyder under honom, har sökt stöd.

Miljardvinst för första gången

Bonnier News redovisade ett rekordresultat på 1 080 miljoner kronor för 2025, jämfört med 836 miljoner året före. Siffran avser EBITA, ett rörelseresultatmått som inte inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar. Koncernen omsatte 10,9 miljarder kronor, enligt dess bokslut.

Intäkterna från digitala prenumerationer steg med 14 procent. Affärsområdet Consumer, som riktar sig till privatpersoner, ökade sin vinst från 486 till 754 miljoner kronor.

Vd Anders Eriksson lyfter i bokslutet fram "en stark lönsamhet som möjliggör långsiktig finansiering av och investering i innehåll, varumärken och verksamheter".

Kritiken mot koncentrationen är känd i koncernen. Pia Rehnquist, affärsområdeschef för Bonnier News Local, kommenterade den våren 2025:

— Jag har full förståelse för att det kan sticka i ögonen för en del, sade hon.

Mediestödets syfte är enligt Mediemyndigheten att främja allmänhetens tillgång till "oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet" och att bidra till "en mångfald av allmänna nyhetsmedier". Frågan är vilken mångfald staten köper när omkring hälften av pengarna hamnar hos Bonnier och dess delägda partner – en ägare som redan dominerar i 129 kommuner och nyss slog vinstrekord.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.