Annons:

Europeiska centralbankschefen: ”Sanktionerna misslyckades”

Det nya kalla kriget

Uppdaterad mars 22, 2023, Publicerad mars 22, 2023 โ€“ av Isac Boman
ECB-chefen Christine Lagarde har ocksรฅ en bakgrund som fransk finansminister.

Rรคttegรฅngen nรคrmar sig – hjรคlp Nya Dagbladet i mรฅl i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rรคtten till ett bankkonto รคr grundlรคggande โ€“ stรถd vรฅr stรคmningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedrรคknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

När Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde tror att hon pratar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj berättar hon öppet om hur den europeiska prisinflationen förväntas fortsätta stiga, om planerna på att introducera en digital euro, att sanktionerna mot Ryssland inte fått den effekt man hoppats på och att EU kommer att göra "allt i sin makt" för att Ukraina ska vinna kriget mot Ryssland.

Hon hinner också med att hylla den ryska centralbankens ledning och berättar hur man gjort det allt svårare för EU-medborgare att handla med kontanter, samt uttrycker en oro för att privata aktörer som Google, Meta och Amazon ska skapa valutor som tränger ut euron.

De ryska komikerna Vovan och Lexus har gjort sig kända för att busringa olika makthavare där man själva ofta låtsas vara verkliga inflytelserika personer av olika slag. Man har tidigare bland annat busringt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, den republikanske politikern John McCain, Storbritanniens prins Harry och Polens president Andrzej Duda.

Den här gången låtsas man vara Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ringer upp Christine Lagarde – tidigare direktör för Internationella valutafonden (IMF) och numera Europeiska centralbankens (ECB) ordförande.

Annons:

Den ”falske” Zelenskyj säger sig vara orolig för den ekonomiska situationen i Europa och ECB-toppen medger att situationen onekligen ser mörk ut.

– Vi ser priser som till att börja med bara har stigit på energiområdet och sedan gradvis genom gödningsmedel till livsmedel och nu på en mycket bredare basis. Så den inflation som vi hoppades skulle vara övergående har fortsatt mycket längre än väntat och på en mycket högre nivå än väntat.

Därför, berättar Lagarde, har alla centralbanker och ECB börjat höja styrräntan som fram till nyligen var negativ men som nu ligger på runt två procent som standard.

– Vi har en tillväxt som är låg, vi har priser som är för höga som vi måste sänka.

Hyllar Rysslands centralbankschef

Lagarde fortsätter att prisa Elvira Nabiullina, chef för den ryska centralbanken, för att denna ”snabbt förstod situationen” och höjde räntorna – något som ledde till att en chockartad rysk inflation förhindrades och att investerare valde att behålla sina pengar i Ryssland.

– Hon gjorde ett fantastiskt jobb. Jag tvekar inte att säga det.

Lagarde menar dock att västs sanktioner mot Ryssland ”biter” – men inte så mycket som man tidigare förväntat sig.

– De fortsätter att lyckas sälja mycket av sin energi, oavsett om det är olja eller gas till andra länder än de länder som infört sanktioner och definitivt utanför EU, fortsätter hon och pekar ut Indien och Kina som två viktiga handelspartners för Ryssland.

Lagarde ser också positivt på utökade sanktioner mot Ryssland och menar att det kommande G20-mötet kan vara ett passande tillfälle att påminna ledare för länder utanför väst om deras ”plikt att verka för stabilitet och fred”.

Inflation på sju procent - eller mer

ECB-toppen konstaterar vidare att de europeiska länder som ligger närmast Ryssland geografiskt också är de som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen – delvis för att den geopolitiska stabiliteten hotas, men också för att de tidigare haft ett nära handelssamarbete med Ryssland.

Vad gäller prisinflationen i Eurozonen pekar Lagarde på att de officiella prognoserna pekar på att den landar på runt sju procent för 2023 – och eventuellt ännu högre så.

– Det jag vet är att räntorna oundvikligen kommer att fortsätta stiga, påpekar hon, men kan inte svara på hur mycket.

– Det enda jag kan säga och de ekonomer som ger dig råd är att de måste stiga högre än idag, annars kommer vi inte kunna tämja inflationen.

Christine Lagarde deklarerar vidare att hon samtidigt på ett sätt ser det som ”irrelevant” vem som vinner och förlorar på den ekonomiska krisen – så länge Ukraina vinner kriget mot Ryssland.

– Jag har den väldigt enkla synen att de som har de största vapnen vid dagens slut vinner… Det är fallet i dagsläget att världens största militärmakt är USA, så USA tillhandahåller de största leveranserna av vapen, en mycket stor finansiering, och det är verkligheten vi förhåller oss till.

– Det är ni som måste vinna. Vi måste göra allt i vår makt för att stödja er.

 

Berättar om hur man försvårat för kontanter

Den förra IMF-chefen berättar också om planerna att introducera en digital euro (CBDC) och hävdar att en sådan skulle göra Europa mindre beroende av ”fientliga länders valutor”, och pekar särskilt ut Ryssland och Kina som länder man vill distansera sig ifrån. Hon uttrycker också oro över att privata aktörer ska lansera egna E-valutor och därigenom minska EU:s ekonomiska kontroll.

– Jag vill inte att Meta, Google eller Amazon plötsligt lanserar en valuta som tar över Europas suveränitet. Jag vill inte att en utländsk valuta blir handelsvaluta inom EU, så vi måste vara redo.

Lagarde pratar också om hur man har försvårat för EU-medborgare att betala större summor kontant och att menar att det nya systemet man tänker sig ska ha en ”begränsad form av kontroll” där hon eventuellt öppnar för att mindre köp och överföringar kanske inte kommer att kontrolleras och kartläggas av centralmakten.

– Men det kan vara farligt. Terroristattackerna i Frankrike för 10 år sedan var helt och hållet finansierade genom de små anonyma kreditkorten du kan fylla på helt anonymt, fortsätter hon.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Annons:

Finsk region fรถrlorar miljonbelopp i intรคkter efter grรคnsstรคngning mot Ryssland

Det nya kalla kriget

Publicerad november 5, 2025 โ€“ av Jan Sundstedt
Grรคnsรถvergรฅngen mellan Ryssland (Svetogorsk) och Finland (Imatra)

Den finska regionen Sydkarelen har drabbats hårt ekonomiskt sedan Finland stängde sin gräns mot Ryssland i slutet av 2023. Turismintäkterna har minskat med omkring en miljon euro per dag och hotell, restauranger och butiker står tomma.

Sydkarelen ligger närmare Sankt Petersburg än Helsingfors och har under decennier haft omfattande ekonomiska förbindelser med Ryssland.

Regionens ekonomi har byggt på gränsöverskridande turism, shopping, timmerhandel och lokala jobb inom skogsindustrin.

Finlands beslut att stänga den 1 430 kilometer långa landgränsen mot Ryssland motiverades med att Moskva anklagades för att medvetet ha skapat en ökad migrantström från Afrika och Mellanöstern till Finland. Moskva har i sin tur avfärdat anklagelserna som "helt grundlösa".

Annons:

Drabbar lokala företag

Hotell, restauranger och butiker i regionen står nu till stor del tomma, rapporterar Bloomberg.

Ryska kunder frågade varför vi inte kunde hålla öppet dygnet runt. De köpte kläder i stora mängder – mestadels det senaste modet och bling – men till och med vinterrockar var slutsålda tidigt i augusti, berättar Sari Tukiainen som driver en butik i Imatra.

På grund av den minskade försäljningen planerar Tukiainen att stänga butiken i slutet av året. Arbetslösheten i Imatra har samtidigt stigit till 15 procent, den högsta i Finland, eftersom fabriker och stålverk har minskat personalstyrkan.

Historiskt har Finland haft en komplex relation till Ryssland. Landet var en del av det ryska imperiet i drygt ett sekel, och trots två krig med Sovjetunionen under andra världskriget upprätthölls en vänskaplig relation under det kalla kriget.

Efter att kriget i Ukraina eskalerade 2022 införde Finland tidigt sanktioner mot Moskva. Landet övergav också sin långvariga neutralitet genom att ansluta sig till den amerikanskt ledda militärpakten Nato, ett steg som ytterligare förändrat den ekonomiska och politiska dynamiken i regionen.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

USA bryter decennielรฅng kรคrnvapenpolitik โ€“ Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 โ€“ av Jan Sundstedt
Donald Trump kรคrnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska รฅteruppta landets kรคrnvapenprov.

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

USA:s kรคrnvapenprov

  • USA genomfรถrde sitt senaste underjordiska kรคrnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess fรถljt ett ensidigt provstopp, รคven om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT fรถrbjuder alla kรคrnvapentester, men trรคder inte i kraft fรถrrรคn samtliga kรคrnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utfรถrde USA รถver tusen kรคrnvapentester, frรคmst i Nevadaรถknen och pรฅ Stillahavsรถar.
  • Beslutet att รฅteruppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk รฅterhรฅllsamhet.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Spotifygrundarens bolag kan sรคlja attackdrรถnare till Tyskland fรถr miljarder

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 โ€“ av Markus Andersson
Daniel Ek med drรถnaren HX-2. Tyskt kontrakt kan generera miljarder till Helsing.

Tysklands regering planerar att tilldela tre företag kontrakt värda 10 miljarder kronor för leverans av kamikazedrönare – ett av dem är Daniel Eks militärteknikbolag Helsing.

De tre företagen som förväntas dela på kontraktet är den Ek-backade startupen Helsing, den tyska konkurrenten Stark – som har Silicon Valley-miljardären Peter Thiel bland sina investerare – samt den militärindustriella jätten Rheinmetall. Varje företag väntas tilldelas kontrakt på omkring 300 miljoner euro, drygt 3 miljarder kronor var, enligt källor till Financial Times.

Inga formella avtal har ännu undertecknats, men om kontrakten godkänns av den tyska riksdagens budgetutskott blir de sannolikt de största affärerna för de båda unga startupbolagen hittills.

Enligt avtalet ska de tre företagen leverera upp till 12 000 kamikazedrönare, även om endast en del av det antalet kommer att levereras initialt. Drönarna förväntas sättas in i en ny tysk brigad stationerad i Litauen, med det officiella uppdraget att försvara Natos östra gräns mot eventuella ryska angrepp och luftrumskränkningar.

Annons:

Enligt källor som FT talat med hoppas tyska myndigheter att uppdelningen av kontraktet mellan tre aktörer ska stimulera innovation och konkurrens.

— De gör det för att hålla konkurrensen vid liv och säkerställa att de får det bästa systemet, sa en av källorna.

Europeisk drönarupprustning

Affären kommer i en tid då europeiska länder kraftigt bygger upp sin förmåga inom drönarkrigsföring, både när det gäller defensiv teknologi för att skydda sig mot eventuella drönarattacker men också offensiva drönare för att själva kunna utföra attacker mot mål i andra länder.

Investeringarna i Europas militärtekniska startups har skjutit i höjden sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022, där diverse riskkapitalbolag nu satsar stora summor på militära verksamheter.

Helsing har beskrivits som Europas mest värdefulla militärstartup med en värdering på 12 miljarder euro och under det senaste året har företaget tillkännagivit planer på att leverera 6 000 drönare till Ukraina, köpt den tyska flygplanstillverkaren Grob och presenterat planer på att tillverka undervattensövervakningssystem i Storbritannien.

Stark grundades för bara 15 månader sedan och backas av investerare som amerikanska teknikmiljardären Peter Thiel och riskkapitalbolaget Sequoia Capital. Bolaget har ett team i Ukraina som arbetar med testning och utveckling, och i juli meddelade företaget att det planerar att öppna en fabrik i den engelska staden Swindon.

Rheinmetall överraskade

Att delar av kontraktet ska gå till artilleri- och stridsvagnskoncernen Rheinmetall, som redan har vunnit tiotals miljarder euro i statliga kontrakt, kom som en överraskning för en del aktörer i den militärindustriella industrin.

Även om företaget har partnerskap med den amerikanska drönartillverkaren Anduril och det israeliska företaget UVision, har det fram till nyligen inte haft någon egen beväpnad drönare i sin produktportfölj.

Rheinmetall, med huvudkontor i Düsseldorf, erbjöd sig att leverera den beväpnade drönaren FV-014 till den tyska armén, som företaget presenterade offentligt i september. Drönaren, även känd som Raider, kan bära en laddning på 5 kilo och har en räckvidd på 10 mil.

Stark kommer att leverera sin beväpnade drönare Virtus och Helsing sin HX-2.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.

Tvรฅ amerikanska militรคrflyg kraschar i Sydkinesiska havet

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 28, 2025 โ€“ av Jan Sundstedt
Det senaste halvรฅret har sett ett antal fรถrluster av amerikanska stridsflygplan i samband med olyckor.

En amerikansk helikopter och ett stridsflygplan störtade under separata rutinuppdrag i Sydkinesiska havet på söndagen. Enligt den amerikanska flottan räddades samtliga besättningsmedlemmar oskadda.

Händelserna inträffade inom loppet av en halvtimme och preliminära rapporter pekar på tekniska fel.

Den amerikanska Stillahavsflottan uppgav på söndagen att en helikopter av typen MH-60R Seahawk kraschade omkring klockan 14:45 lokal tid under ett rutinuppdrag från hangarfartyget USS Nimitz i Sydkinesiska havet.

Tre besättningsmän räddades snabbt av närliggande fartyg och befinner sig i gott skick, rapporterar Associated Press.

Annons:

Ungefär trettio minuter senare förlorade flottan även ett stridsflygplan av modellen F/A-18F Super Hornet, som också opererade från Nimitz. De två piloterna sköt ut sig och kunde kort därefter plockas upp av räddningsenheter.

Flottan har inlett en formell utredning för att fastställa orsakerna till de båda olyckorna, som inträffade över ett av världens mest strategiska och omstridda havsområden.

Trump: "Mycket ovanligt"

President Donald Trump kommenterade händelserna under sin Asienturné och kallade de två krascherna i följd för "mycket ovanliga."

De tror att det kan röra sig om dåligt bränsle. Vi ska ta reda på det. Inget att dölja, kommenterade Trump till reportrar ombord på Air Force One på väg från Malaysia till Japan.

Enligt flottan är det fjärde gången i år som ett F/A-18-plan, med en uppskattad kostnad på omkring 60 miljoner dollar per styck, gått förlorat i en olycka.

Två förluster inträffade tidigare under året i Röda havet och en olycka skedde utanför USA:s östkust i augusti.

Sydkinesiska havet är sedan länge en geopolitisk brännpunkt där Kina gör anspråk på nästan hela området.

Under de senaste åren har Peking byggt ut militära installationer på omtvistade öar och rev. Något som fått USA att upprätthålla en ständig militär närvaro i regionen för att, enligt egna uppgifter, skydda fri sjöfart.

De dubbla flygkrascherna inträffade samtidigt som Trump befinner sig på en längre diplomatisk rundresa i Asien, där han under veckan väntas möta Kinas ledare Xi Jinping för samtal om handel och säkerhet.

Trovรคrdighet โ€“ grunden i vรฅr journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position รคr unik i det svenska medielandskapet. NyD รคr oberoende pรฅ riktigt. Tidningen รคgs och kontrolleras inom den egna redaktionen โ€“ inte av stora mediekonglomerat eller utlรคndska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vรฅr oberoende journalistik varit balans och trovรคrdighet framfรถr sensationsjournalistik och snabba klick. NyD รคr Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och stรฅr helt fri frรฅn politiska partier och industriintressen.

NyD erhรฅller inget presstรถd och finansieras genom lรคsardonationer och annonser. Lรคs mer om vรฅra pressetiska riktlinjer hรคr.