MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 6 augusti 2025

onsdag 6 augusti 2025

Europeiska centralbankschefen: ”Sanktionerna misslyckades”

Det nya kalla kriget

publicerad 22 mars 2023
– av Isac Boman
ECB-chefen Christine Lagarde har också en bakgrund som fransk finansminister.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


När Europeiska centralbankens ordförande Christine Lagarde tror att hon pratar med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj berättar hon öppet om hur den europeiska prisinflationen förväntas fortsätta stiga, om planerna på att introducera en digital euro, att sanktionerna mot Ryssland inte fått den effekt man hoppats på och att EU kommer att göra ”allt i sin makt” för att Ukraina ska vinna kriget mot Ryssland.

Hon hinner också med att hylla den ryska centralbankens ledning och berättar hur man gjort det allt svårare för EU-medborgare att handla med kontanter, samt uttrycker en oro för att privata aktörer som Google, Meta och Amazon ska skapa valutor som tränger ut euron.

De ryska komikerna Vovan och Lexus har gjort sig kända för att busringa olika makthavare där man själva ofta låtsas vara verkliga inflytelserika personer av olika slag. Man har tidigare bland annat busringt Turkiets president Recep Tayyip Erdogan, den republikanske politikern John McCain, Storbritanniens prins Harry och Polens president Andrzej Duda.

Den här gången låtsas man vara Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och ringer upp Christine Lagarde – tidigare direktör för Internationella valutafonden (IMF) och numera Europeiska centralbankens (ECB) ordförande.

Den ”falske” Zelenskyj säger sig vara orolig för den ekonomiska situationen i Europa och ECB-toppen medger att situationen onekligen ser mörk ut.

– Vi ser priser som till att börja med bara har stigit på energiområdet och sedan gradvis genom gödningsmedel till livsmedel och nu på en mycket bredare basis. Så den inflation som vi hoppades skulle vara övergående har fortsatt mycket längre än väntat och på en mycket högre nivå än väntat.

Därför, berättar Lagarde, har alla centralbanker och ECB börjat höja styrräntan som fram till nyligen var negativ men som nu ligger på runt två procent som standard.

– Vi har en tillväxt som är låg, vi har priser som är för höga som vi måste sänka.

Hyllar Rysslands centralbankschef

Lagarde fortsätter att prisa Elvira Nabiullina, chef för den ryska centralbanken, för att denna ”snabbt förstod situationen” och höjde räntorna – något som ledde till att en chockartad rysk inflation förhindrades och att investerare valde att behålla sina pengar i Ryssland.

– Hon gjorde ett fantastiskt jobb. Jag tvekar inte att säga det.

Lagarde menar dock att västs sanktioner mot Ryssland ”biter” – men inte så mycket som man tidigare förväntat sig.

– De fortsätter att lyckas sälja mycket av sin energi, oavsett om det är olja eller gas till andra länder än de länder som infört sanktioner och definitivt utanför EU, fortsätter hon och pekar ut Indien och Kina som två viktiga handelspartners för Ryssland.

Lagarde ser också positivt på utökade sanktioner mot Ryssland och menar att det kommande G20-mötet kan vara ett passande tillfälle att påminna ledare för länder utanför väst om deras ”plikt att verka för stabilitet och fred”.

Inflation på sju procent – eller mer

ECB-toppen konstaterar vidare att de europeiska länder som ligger närmast Ryssland geografiskt också är de som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen – delvis för att den geopolitiska stabiliteten hotas, men också för att de tidigare haft ett nära handelssamarbete med Ryssland.

Vad gäller prisinflationen i Eurozonen pekar Lagarde på att de officiella prognoserna pekar på att den landar på runt sju procent för 2023 – och eventuellt ännu högre så.

– Det jag vet är att räntorna oundvikligen kommer att fortsätta stiga, påpekar hon, men kan inte svara på hur mycket.

– Det enda jag kan säga och de ekonomer som ger dig råd är att de måste stiga högre än idag, annars kommer vi inte kunna tämja inflationen.

Christine Lagarde deklarerar vidare att hon samtidigt på ett sätt ser det som ”irrelevant” vem som vinner och förlorar på den ekonomiska krisen – så länge Ukraina vinner kriget mot Ryssland.

– Jag har den väldigt enkla synen att de som har de största vapnen vid dagens slut vinner… Det är fallet i dagsläget att världens största militärmakt är USA, så USA tillhandahåller de största leveranserna av vapen, en mycket stor finansiering, och det är verkligheten vi förhåller oss till.

– Det är ni som måste vinna. Vi måste göra allt i vår makt för att stödja er.

 

Berättar om hur man försvårat för kontanter

Den förra IMF-chefen berättar också om planerna att introducera en digital euro (CBDC) och hävdar att en sådan skulle göra Europa mindre beroende av ”fientliga länders valutor”, och pekar särskilt ut Ryssland och Kina som länder man vill distansera sig ifrån. Hon uttrycker också oro över att privata aktörer ska lansera egna E-valutor och därigenom minska EU:s ekonomiska kontroll.

– Jag vill inte att Meta, Google eller Amazon plötsligt lanserar en valuta som tar över Europas suveränitet. Jag vill inte att en utländsk valuta blir handelsvaluta inom EU, så vi måste vara redo.

Lagarde pratar också om hur man har försvårat för EU-medborgare att betala större summor kontant och att menar att det nya systemet man tänker sig ska ha en ”begränsad form av kontroll” där hon eventuellt öppnar för att mindre köp och överföringar kanske inte kommer att kontrolleras och kartläggas av centralmakten.

– Men det kan vara farligt. Terroristattackerna i Frankrike för 10 år sedan var helt och hållet finansierade genom de små anonyma kreditkorten du kan fylla på helt anonymt, fortsätter hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Storbritannien planerar attacker mot oljeflotta

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 9:39
– av Markus Andersson
Enligt SVR är målet att pressa Washington att införa hårda sanktioner mot köpare av rysk olja.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritanniens underrättelsetjänster planerar att involvera Nato i en storskalig sabotageoperation riktad mot den så kallade ”skuggflottan”, ett nätverk av tankfartyg som används för att frakta rysk olja. Det uppger den ryska underrättelsetjänsten SVR.

”Storbritanniens underrättelsetjänst planerar en ekologisk katastrof i internationella vatten. Pressbyrån för Ryska federationens utrikesunderrättelsetjänst informerar att, enligt den information som inkommit till SVR, brittiska underrättelseorgan planerar att involvera Nato-allierade i en massiv insats mot ’skuggflottan'”, framgår det av uttalandet.

Enligt dokumentet är det brittiska målet att skapa en händelse som väcker starka internationella reaktioner som involverar ett eller flera tankfartyg – något som kan användas som förevändning för vidare åtgärder mot rysk oljeexport.

”Planen går ut på att organisera en större sabotagehandling, vars konsekvenser skulle göra det möjligt att utropa transport av rysk olja som ett hot mot hela den internationella sjöfarten. Det skulle ge västländer fria händer att välja metoder för motåtgärder”, framgår det.

Ukrainska attentatsmän

Enligt SVR arbetar Storbritannien med två möjliga scenarier.

Det första innefattar en iscensatt olycka med ett ”oönskat” tankfartyg i en flaskhals i den globala sjötrafiken – till exempel ett sund – där oljeutsläpp och blockering av farleder skulle kunna ge Nato ett ”tillräckligt” skäl att införa en ny praxis för inspektioner av fartyg under förevändning av säkerhet och miljöskydd.

Det andra scenariot går ut på att antända ett fartyg vid lastning i en hamn i ett land med goda relationer till Ryssland, där branden förväntas orsaka stor skada på hamninfrastrukturen och sprida sig till andra fartyg – något som i sin tur skulle utlösa en internationell utredning.

”London tänker överlåta genomförandet av båda terroristattackerna till ukrainska säkerhetsstyrkor. Deras förväntat smutsiga arbete och oförmåga att ’sopa igen spåren’ ses av britterna som en garanti för straffrihet för sig själva. Den internationella utredningen skulle hålla antingen Ryssland eller i värsta fall Ukraina ansvarigt för olyckan, liknande situationen med sprängningen av Nord Stream-gasledningarna,” betonar SVR.

Vill pressa Trump till fler sanktioner

Enligt uttalandet är tidpunkten för en eventuell attack strategiskt vald för att maximera dess mediala genomslag och sätta press på den amerikanska presidenten Donald Trumps administration.

”Målet är att tvinga Washington, i strid med sina egna nationella intressen, att införa de mest strikta sekundära sanktionerna mot köpare av ryska energiresurser, genom att framställa dem som ’indirekta skyldiga till tragedin'”, skriver underrättelsetjänsten.

”Det verkar som att nostalgi över förlorad dominans till havs och (den brittiska) kronans sanktionerade piratverksamhet helt har berövat den brittiska underrättelsetjänsten de sista resterna av sunt förnuft. Det är hög tid att våra brittiska kollegor inser att deras allt djärvare försök, inte bara att ’hämnas’ på rivaler utan också att skada den globala energisäkerheten och miljön, riskerar att pröva tålamodet även hos deras mest lojala allierade”, avslutar man.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland: Sanktionerna har kostat EU 1000 miljarder euro

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 12:05
– av Isac Boman
Alexander Grusjko pekar på att EU:s tidigare omfattande handel med Ryssland idag "närmar sig praktiskt taget noll".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU:s ekonomiska förluster efter avslutat energisamarbete och minskad handel med Ryssland överstiger nu en biljon (1 000 miljarder) euro. Det uppger Rysslands vice utrikesminister Alexander Grusjko.

– Det finns olika uppskattningar. Om vi talar om majoriteten av experter, uppgår det totala beloppet till så mycket som över en biljon euro, med hänsyn till förlusterna från avslutandet av energisamarbetet med Ryssland och från minskningen av handeln. År 2013 var vår handel värd 417 miljarder euro, förra året var den 60 miljarder euro, och nu närmar den sig praktiskt taget noll. Detta är förlorad vinst, sade Grusjko, enligt flera ryska medier.

Han framhöll också skillnader i energikostnader mellan Europa och USA:

– Kostnaden för naturgas i Europa är 4–5 gånger högre än i USA, medan elen är 2–3 gånger dyrare. Detta är det pris som Europa får betala för att avbryta alla ekonomiska kontakter med Ryssland.

Dyrare avtal med USA

Uttalandet kommer kort efter att EU slutit ett nytt handelsavtal med USA, som innebär att unionen förbinder sig att köpa stora volymer amerikansk energi. Enligt Moskva är dessa leveranser betydligt dyrare än de som tidigare kommit från Ryssland. Avtalet inkluderar även 15-procentiga tullar på viktiga EU-produkter, vilket flera europeiska politiker kritiserat som obalanserat och skadligt för Europas intressen.

Tidigare i juni uppgav Rysslands president Vladimir Putin att EU-länderna hade förlorat omkring 200 miljarder euro (231 miljarder dollar) enbart genom att avstå från ryska gasleveranser. Mot slutet av 2024 uppskattade ryska tjänstemän att de totala EU-förlusterna kopplade till sanktioner hade nått 1,5 biljoner dollar.

Samtidigt uppger Moskva att landet uppnått en viss ”immunitet” mot västliga sanktioner.

Sanktioner sedan 2014

I en kommentar till det nya USA-EU-avtalet hävdade Putin att EU i praktiken har förlorat sin politiska suveränitet, vilket enligt honom direkt lett till en försvagad ekonomisk självständighet.

EU började införa sanktioner mot Ryssland 2014 efter annekteringen av Krim och den uppblossade konflikten i östra Ukraina, och har sedan 2022 kraftigt utökat dem. Sanktionerna riktar sig mot bland annat banksektorn, energiexport och ryska industribolag.

Moskva betraktar i sin tur sanktionerna som illegala och menar att de strider mot internationella handelsregler och hotar den globala ekonomiska stabiliteten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Slovakien uppmanar Väst att föra dialog med Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 2 juli 2025
– av Isac Boman
Juraj Blanar menar att ledarna i Väst måste använda diplomati och dialog för att få slut på kriget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Slovakiens utrikesminister Juraj Blanar bedömer att kriget i Ukraina inte kan avgöras på slagfältet. Istället uppmanar han västvärlden att söka en fredlig lösning genom direkt dialog med Ryssland – och varnar för att fortsatta spänningar kan leda till ett katastrofalt storkrig mellan Nato och Moskva.

– Vi vill inte att ett krig mellan Ryssland och Nato bryter ut, för det skulle vara det tredje världskriget. Vi vill att konflikten ska lösas fredligt, sade Blanar under ett diskussionsprogram i den slovakiska public service-kanalen STVR i söndags.

Blanar betonade vikten av diplomati och efterlyste en återgång till ”respekt för internationell rätt”. Han föreslog även att västvärlden bör söka vägar till förnyad kontakt med Moskva – ”och kanske till och med förlåta allt som har hänt”.

Slovakien har, i likhet med Ungern, konsekvent drivit på för en nedtrappning av konflikten och motsatt sig ytterligare EU-sanktioner mot Ryssland.

Landets president, Peter Pellegrini, har även uppmanat EU:s medlemsstater att återuppta direkta samtal med Moskva och samtidigt avvisat kraven på en snabb militär upprustning inom Nato, med argumentet att försvarsutgifterna bör spegla varje lands egna prioriteringar – snarare än en oro för Ryssland.

Ryssland kräver ukrainsk neutralitet

Från ryskt håll har man fördömt det USA-ledda blockets beslut i förra veckan om att medlemsländerna bör höja sina försvarsbudgetar till 5 procent av BNP – en åtgärd som enligt Nato ska avskräcka det ”långsiktiga hotet från Ryssland mot den euro-atlantiska säkerheten”.

Kreml har i sin tur upprepat att man inte har några intentioner att attackera något Nato-land och har kallat anklagelserna ”nonsens” – en skrämseltaktik som, enligt Moskva, används av Väst för att legitimera ökade försvarsanslag.

Moskva uppger att man vill nå en diplomatisk lösning på Ukrainakriget, och president Vladimir Putin har sagt att ett varaktigt avtal måste inkludera ett erkännande av den faktiska situationen ”på marken”, samt ukrainsk neutralitet.

Enligt Putin hålls kontakter mellan Moskva och Kiev om en möjlig tredje omgång fredsförhandlingar. Tidigare samtal har hållits i Turkiet, där parterna utbytt utkast till fredsförslag och genomfört flera fångutväxlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Giftiga bomber på Östersjöns botten – fredsaktivist vill se samarbete mellan Nato och Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 1 juli 2025
– av Isac Boman
Cirka 40 ton farliga kemiska stridsmedel ligger och skräpar på Östersjöns botten, enligt bedömare.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

125 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Uppskattningsvis 1,6 miljoner ton ammunition från andra världskriget ligger fortfarande på havsbotten i Nordsjön och Östersjön.

Enligt experter utgör detta inte bara ett säkerhetshot utan också en växande miljörisk – och borttagningen bör ske genom internationellt samarbete snarare än enskilda initiativ.

Den övervägande delen av ammunitionen, som främst lämnades kvar av det nationalsocialistiska Tyskland, består av konventionella granater. Men omkring 40 ton innehåller farliga kemiska stridsmedel, däribland senapsgas och fosgen. Efter årtionden under vatten har många av behållarna börjat frätas sönder, vilket utgör ett hot mot det marina ekosystemet och potentiellt även mot kustområden.

– Frågan är hur man ska hantera återvinningen av dessa giftiga tidsbomber för Östersjöns biosfär. Självklart, på grund av korrosionen av dessa behållare, finns det en fara för fiskar och växter, och andra länder, säger den tyske publicisten och fredsaktivisten Bernhard Trautvetter i en intervju med RT.

Han betonar att ansvaret inte kan ligga på ett enda land och att Nato-länderna i Östersjöregionen såväl som Ryssland, som har tillgång till farvattnet genom sin exklav Kaliningrad och St. Petersburg-området, måste gå samman för att ”oskadliggöra denna tickande bomb”.

Tyskt pilotprojekt

Tyskland inledde 2023 ett pilotprojekt för att bärga ammunitionen och genomförde arbetet i Lübeckbukten och den första fasen avslutades i april i år. Myndigheterna beskrev projektet som en framgång, men medgav att ytterligare tekniska anpassningar krävs i områden där mängden ammunition är särskilt hög.

Initiativet har samtidigt väckt oro hos miljöorganisationer, forskare och grannländer över hur återvinningen påverkar havsmiljön, särskilt om den sker utan samordning över nationsgränserna.

Ryssland har länge uttryckt oro över det kemiska arvet från kriget och har upprepade gånger efterlyst en internationell insats för att rensa botten från krigsmateriel. I praktiken har man dock hållits utanför de insatser som hittills gjorts, till stor del på grund av det försämrade säkerhetsläget och den frostiga relationen med Väst efter att kriget i Ukraina inleddes.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.