Så mycket som en fjärdedel av personer i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande, skriver Svenskt Näringsliv. För att lösa problemen menar man bland annat att det bör ställas högre krav på aktivitet hos dem som inte är självförsörjande.
I en ny fördjupad rapport från Svenskt Näringsliv har man analyserat hur vanligt det är att personer i Sverige inte är självförsörjande över tid. I resultaten har man kunnat se att 1,3 miljoner människor inte är självförsörjande, eller studerande som man heller inte räknat in i dessa siffror.
I rapporten, som är skriven av chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt och nationalekonom Johan Lidefelt, har man gått efter Entreprenörskapsforums klassificering om att en person som har en inkomst som överstiger fyra prisbasbelopp, det vill säga en månadsinkomst på cirka 13 500 kronor, är självförsörjande.
Rapporten visar att en fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder inte uppnår dessa belopp. Under 2020 hade 57 procent av de som inte var självförsörjande inte varit det de senaste fem åren, vilket innebär att omkring 700 000 personer inte nådde upp till inkomstnivån över en sexårsperiod.
Ungefär en halv miljon hade även en årlig arbetsinkomst som varje år låg under ett prisbasbelopp, det vill säga 47 200 kronor. Med andra ord saknade en tredjedel av den icke självförsörjande gruppen i stort sett arbetsinkomster under sex år.
Daunfeldt och Lidefelt menar att man bland annat behöver ställa större krav på aktivitet hos de personer som inte är självförsörjande och att alternativet till arbete inte ska vara fritid. En annan viktig pusselbit menar man kan vara de så kallade etableringsjobben, som bland annat innebär en möjlighet för företagare att anställa exempelvis invandrare och långtidsarbetslösa till en mindre kostnad.
