MORGONDAGENS DAGSTIDNING – torsdag 23 januari 2025

torsdag 23 januari 2025

Coca-Cola upphör med tillverkningen i Venezuela

publicerad 24 maj 2016

Coca-Cola upphör med all tillverkning i Venezuela sedan landet, som är på väg mot ekonomiskt kaos, drabbats av en akut sockerbrist.

För att Coca-Cola ska produceras i Venezuela behöver Coca-Cola raffinerat industrisocker som tillverkats av en statlig venezuelansk myndighet.

Detta kommer att påverka produktionen av sockerhaltiga drycker under de kommande dagarna, säger en talesperson för Coca-Cola till CNN.

Sockerbristen i Venezuela sker i samband med att landet är på väg mot ett fullskaligt ekonomiskt och politiskt kaos. President Nicolas Maduro har vägrat att genomföra en folkomröstning om huruvida han ska fortsätta leda landet, vilket har lett till att protesterna mot honom har ökat.

Protesterna mot Maduro är inget nytt fenomen i Venezuela och har pågått sedan 2014. Då svarade Maduro med att peka ut USA som medskyldiga till protesterna

– Åk hem och konspirera i Washington. … Jag tar inte order från någon i världen. Vi står fast beslutna att försvara vårt land, sade Maduro då.

Internationella valutafonden, IMF, räknar med att inflationen i Venezuela kommer att stiga med nästan 500 procent i år och med 1 600 procent nästa år.

Utöver en akut sockerbrist råder det brist på mejeriprodukter och elektricitet. Bland annat har president Maduro valt att flytta fram tidszonen med en halvtimme för att spara energi.

Kina når 5-procentigt tillväxtmål

publicerad 20 januari 2025
– av Redaktionen
Bilder från Yanta, ett stadsdistrikt i Xi'an i Shaanxi-provinsen i norra Kina.

Kina har uppnått sitt uttalade mål om 5 procents tillväxt för 2024, trots rapporterade utmaningar som fallande statslåneräntor och svag inhemsk efterfrågan.

Donald Trumps planerade nya tullar beskrivs som en betydande risk för landets exportberoende ekonomi enligt BNP Paribas-ekonomen Jacqueline Rong, samtidigt som den Hongkongbaserade analytikern Louis-Vincent Gave menar att Kinas motståndskraft underskattas i den internationella bevakningen.

Kina har nått sitt mål om 5 procents BNP-tillväxt för 2024, enligt landets officiella statistikmyndighet. Detta trots flera rapporterade utmaningar, däribland fallande räntor på kinesiska statspapper och en svag inhemsk efterfrågan. Den internationella mediebevakningen har ofta betonat dessa signaler som tecken på en begynnande kris.

Jacqueline Ron, Kina-ekonom på BNP Paribas, framhåller att de planerade nya tullarna från USA:s tidigare president Donald Trump utgör ett särskilt hot mot Kinas exportberoende ekonomi.

Det största problemet i år kommer att vara de amerikanska tullarna, säger Ron till Bloomberg.

Samtidigt tampas Kina med en fortsatt utmanande fastighetsmarknad och hård konkurrens på den globala marknaden, vilket har bidragit till en viss osäkerhet kring landets ekonomiska framtid.

Hongkongbaserad analytiker kritisk till ”krisnarrativ”

Bland experter höjs samtidigt röster mot att tolka den ekonomiska situationen som krisartad. Den Hongkongbaserade analytikern Louis-Vincent Gave menar att sjunkande räntor på kinesiska statspapper inte utgör tecken på ekonomisk kollaps, utan snarare kan betraktas som en del av en bredare global utveckling.

När tillväxtmarknader historiskt sett kollapsar brukar obligationsräntorna gå upp, inte ner. Jag tror inte på narrativet om en kinesisk implosion. Dessutom skulle vi i så fall se en kollaps på aktiemarknaden, vilket inte sker, säger Gave.

Han spekulerar också i att de fallande räntorna kan vara resultatet av politiska beslut i Kina som svar på Trumps tullhot.

Jag säger inte att det är det som hänt, men om kinesiska institutioner fått direktiv att sälja amerikanska obligationer som svar på politiska spänningar, skulle vi se just detta: fallande kinesiska obligationsräntor och stigande amerikanska, förklarar han.

Gave pekar även på vissa positiva indikatorer som ofta förbises i den internationella bevakningen där han lyfter fram att Kinas aktiemarknad presterade bättre än USA:s under föregående år, och att landets ekonomi även gjort framsteg inom strategiska sektorer som elbilstillverkning.

Om Kina verkligen imploderade skulle kinesiska aktier kollapsa, och det gör de inte, konstaterar han.

Uppgifter: Kinesiska företag vill köpa Volkswagens krisfabriker

publicerad 16 januari 2025
– av Jan Sundstedt

Kinesiska företag visar intresse för att köpa upp Volkswagens fabriker i Tyskland, ett strategiskt drag som potentiellt kan förändra bilindustrin i Europa. Investeringarna skulle stärka Kinas närvaro inom europeisk fordonsproduktion, men väcker samtidigt farhågor om industrins framtid och politiska reaktioner.

Volkswagen planerar att stänga sina fabriker i Dresden och Osnabrück senast 2027 – som en del av företagets kamp för att minska kostnaderna och möta hårdnande konkurrens från kinesiska elbilstillverkare.

Volkswagen skulle dock eventuellt kunna tänka sig att sälja fabriken i Osnabrück till en kinesisk köpare, menar en person som beskrivs vara insatt i företagets funderingar till nyhetsbyrån Reuters.

En talesman för Volkswagen betonar dock att ”Vi är fast beslutna att hitta en fortsatt användning för anläggningen. Målet måste vara en genomförbar lösning som tar hänsyn till företagets och de anställdas intressen”.

Skulle kunna förbigå biltullar

Kinesiska investeringar i Tyskland har tidigare omfattat branscher som telekommunikation och robotteknik, men etablering inom traditionell biltillverkning har hittills uteblivit.

Från kinesisk sida finns ett intresse av biltillverkning Europa i allmänhet mot bakgrund av att potentiellt då kunna undvika EU:s tullar på importerade elbilar och stärka sin närvaro på marknaden, vilket flera tillverkare redan gjort. Exempelvis bygger BYD anläggningar i Ungern och Turkiet, medan Chery planerar att starta tillverkning vid en tidigare Nissan-fabrik i Spanien. Leapmotor har också övervägt att använda en fabrik i Tyskland för sin produktion.

Nyhetsbyrån Reuters skriver vidare att en källa nära den kinesiska regeringen uppgett att kinesiska företag aktivt undersöker möjligheter att köpa fabriker som Volkswagen planerar att avveckla.

Volkswagen Wolfsburg
Volkswagens kronjuvel: Wolfsburg Volkswagen Plant. Foto: High Contrast/CC BY 2.0

En talesman för Kinas utrikesdepartement uppmanade Tyskland att välkomna kinesiska investeringar.

Kina har infört en rad öppningsåtgärder för att skapa nya affärsmöjligheter för utländska företag … Förhoppningen är att den tyska sidan också kommer att upprätthålla ett öppet sinne, [och] tillhandahålla en rättvis, rättvis och icke-diskriminerande affärsmiljö för kinesiska företag att investera i.

Motstånd från tyska fackföreningar

En försäljning av Volkswagens fabriker till kinesiska aktörer kan dock möta motstånd från tyska fackföreningar, vilka har betydande inflytande och kan komma att kräva garantier för arbetstillfällen och fabriksplatser.

Relationerna mellan Tyskland och Kina har dessutom blivit alltmer ansträngda de senaste åren, och mot bakgrund av det kommande tyska nyvalet ter sig i dagsläget beslutsprocessen kring kinesiska investeringar något osäker.

Att sälja fabriker till kinesiska företag kan emellertid visa sig vara ekonomiskt fördelaktigt för Volkswagen. Enligt en anonym källa kan en försäljning ge intäkter på mellan 100 och 300 miljoner euro per anläggning.

Samtidigt innebär det också en risk för att tyska bilmärken förlorar sitt historiska försprång samt konkurrensförmåga i Tyskland, som utgör den största nationella bilmarknaden i Europa.

Fakta om Volkswagen:

Volkswagen grundades 1937 i Tyskland på initiativ av dåvarande rikskanslern Adolf Hitler, som en del av en satsning på en folkbil för alla. Efter andra världskriget återhämtade sig företaget och blev en global bilindustriaktör, känd för ikoniska modeller som Volkswagen Typ 1 (Bubblan). Idag är Volkswagen en av världens största biltillverkare och äger varumärken som Audi, Porsche och Skoda.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Matpriserna skenar – upp 25 procent på tre år

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 9 januari 2025
– av Sofie Persson
Priset höjdes på nästan 36 000 livsmedelsprodukter förra året.

Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Under 2024 var det framförallt choklad, olivolja, kaffe och mejeriprodukter som blev dyrare.

Under 2024 ökade matpriserna med 2,8 procent och om även andra produkter inom dagligvaruhandeln inkluderas landar ökningen på 2,1 procent.

Prisökningarna har totalt sett nått 25 procent sedan januari 2022, enligt rapporten.

Ökningarna varierar mellan butiker, och under förra året märktes de främst hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Samtidigt försöker vissa butiker konkurrera genom att hålla lägre priser.

Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, säger Ulf Mazur, vd och grundare och Matpriskollen i ett pressmeddelande.

36 000 produkter blev dyrare

Under 2024 ökade priset på nära 36 000 produkter. Särskilt markant var ökningen för kakao, vilket har gjort choklad i genomsnitt 17 procent dyrare. Även vinäger och oljor steg med 12 procent, där framför allt olivolja noterade en kraftig prisökning.

Kaffepriserna har nått sin högsta nivå sedan 1972, med en ökning på 18 procent under året. Mejeriprodukter har samtidigt stigit med 4,7 procent.

Ekologiska varor steg med 3,6 procent under året, enligt Matpriskollen.