Bedrägerier via nätet ökar – så skyddar du dig

Åtta av tio bedrägerier består av att kort- och kreditköp genomförs i någon annans namn. Det vanligaste är att man kommit över kortuppgifterna och sedan handlar på internet med hjälp av kortnummerserien utan att ha tillgång till själva kortet, det kallas CNP-bedrägerier (Card Not Present).

Man handlar på både svenska och utländska företag och inflödet av CNP-bedrägerier har ökat med närmare 30 % mellan augusti och september.

Alla statistiska uppgifter är hämtade från Nationellt Bedrägeri Center.

När det gäller CNP-bedrägerier kan man inte göra så mycket för att skydda sig, men det finns ändå ett par råd vi vill ge:

• Kontrollera kontot ofta så att inga dragningar gjorts, som du inte har kännedom om.
• Se till att inte ha så mycket pengar på det konto som är kopplat till ett kort man använder om man handlar på nätet.

Lite allmänna råd och uppmaningar för att förhindra att man blir lurad

• Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant så ska man bli misstänksam, då är det förmodligen inte sant, exempelvis erbjuds att köpa träningsskor för 15 kronor eller en smartphone för endast 5 kronor genom att klicka på en länk och betala med sitt kort. Förmodligen blir du utan att veta om det lurad in i någon form av prenumeration så att pengar börjar dras från ens konto. Dessutom brukar man inte få vare sig skor eller smartphone.
• Klicka aldrig på bifogade länkar som kommer från någon myndighet, det kan innehålla virus av något slag. Kontrollera först med den myndighet mailet kommer ifrån.

För dig som har företag

Det är vanligt att företag får ett brev från något som heter Bolagsupplysningen eller Nummerupplysningen.  Vissa uppgifter angående företaget är ifyllda på en blankett och man ska sedan bekräfta att dessa stämmer genom att skriva under och skicka tillbaka.

Det man ofta missar är att det står med finstilt text att det kommer att kosta mellan 5-6000 kronor. Skickar man tillbaka blanketten underskriven får man sedan en faktura och eftersom man skrivit under så betecknas ärendet som civilrättsligt.

Falskt brev från Jane Foster

Något som vi sett en del av på slutet är ett adresserat brev som kommer från Storbritannien, undertecknat av ”Jane Foster”. I brevet står att en avlägsen släkting dött och att man har rätt att ärva en stor summa pengar. Man uppmanas att ange sitt kontonummer så att pengar kan överföras, detta ska man inte göra! Brevet är falskt och kan kastas.

Var rädd om dina koder

Sist men inte minst ska man vara rädd om sin kod till kortet och vara noga med att ingen ser när man slår in koden då man tar ut pengar eller handlar.