MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 20 september 2025

lördag 20 september 2025

 

25 matbutiker tog ut 850 miljoner i vinst: ”Måste få tjäna pengar”

publicerad 23 mars 2025
– av Isac Boman
En Ica-butik i Haninge har sedan 2024 tagit ut omkring 100 miljoner kronor i vinst.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


De svenska livsmedelspriserna fortsätter att skena och många vittnar om hur de inte längre har råd att köpa näringsriktig mat.

Samtidigt visar en granskning att Sveriges 25 största matbutiker tagit ut 850 miljoner i vinst bara sedan förra året – ett agerande som Svensk Dagligvaruhandels högsta chefer tycker är fullt rimligt.

På tre år har matpriserna i snitt ökat med 25 procent – men många produkter har i praktiken blivit mycket dyrare än så.

I praktiken har de återkommande höjningarna tillsammans med andra ökade levnadsomkostnader gjort att många inte längre har råd att köpa fullgod mat, utan fått övergå till billigare alternativ för att mätta sig själva och sina familjer.

Under den gångna veckan har ett stort antal svenskar därför valt att bojkotta de stora matbutikerna i en förhoppning att detta skulle kunna leda till prissänkningar, och att livsmedelskedjorna gör miljardvinster samtidigt som situationen är så dyster för många hushåll betraktas av många som mycket provocerande.

Företrädare för livsmedelsbranschen har försvarat sig med att det inte är de som bär skulden för prishöjningarna – utan att det beror på inflation, globala kriser, missväxt och liknande. Man har också pekat på att många butiker går med förlust och att det inte är någonting konstigt med att man gör miljardvinster – eftersom man verkar i en ”väldigt investeringsintensiv bransch”.

”För jäkligt”

En granskning från statsradion P4 visar dock att de 25 största matbutikerna i Sverige bara sedan 2024 har tagit ut 850 miljoner kronor i aktieutdelningar – och att enstaka butiker tagit ut så mycket som 100 miljoner i vinst.

– Jag tycker det är för jäkligt, det är hemskt, säger en upprörd kund till kanalen.

En Ica Maxi-butik i Haninge och två matbutiker i Strömstad, vid norska gränsen, har tillsammans tagit ut omkring 100 respektive 200 miljoner kronor i utdelning det senaste dryga året, och Rolf Dotevall, professor i handelsrätt, anser att vinstuttagen är stötande.

– Man kan ju bestämma sig för att inte föreslå någon utdelning, att man inte ska dela ut något till aktieägarna, föreslår han.

”Enda sättet”

Svensk Dagligvaruhandels vd, Karin Brynell, anser dock inte att det är någonting konstigt alls med vinsterna och pekar på att det är pengar som motiverar människor att överhuvudtaget driva matbutiker.

– Alla företag i Sverige måste få lov att tjäna pengar, det är enda sättet att vilja driva bolag, slår hon fast.

Kritiker har också länge pekat på att ett fåtal aktörer, med Ica i spetsen, i praktiken har en monopolliknande ställning över livsmedelshandeln i Sverige och att det är mycket svårt för mindre aktörer att slå sig in på marknaden.

På många håll i Sverige kontrollerar en eller två kedjor hela marknaden, vilket också bedöms göra det mycket enkelt att trissa upp priserna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Matpriserna sjunker – elen blir dyrare

publicerad 11 september 2025
– av Sofie Persson
Vindruvor är ett exempel på produkter som gick ner i pris mellan juli och augusti.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


För första gången i år har matpriserna sjunkit något, enligt SCB. Samtidigt har elpriserna ökat.

Matpriserna sjönk 0,7 procent från juli till augusti, vilket är första gången i år som priserna minskar. Den blygsamma nedgången kan dock knappast jämföras med de dramatiska prisökningarna som präglat de senaste åren, där matpriserna ökat med cirka 25 procent mellan 2022 och 2025.

Främst har priserna sjunkit på purjolök, vindruvor och vitkål, enligt SCB. Samtidigt ökade priserna på mejeriprodukter, choklad och glass. Jämför man med matpriserna förra året vid den här tiden, har dock matpriserna ökat med 4,7 procent.

Samtidigt har elpriserna ökat med 8,1 procent mellan juli och augusti. Jämfört med samma period förra året var elpriserna 25 procent högre.

Elpriserna ökade mer än vad de brukar göra från juli till augusti samtidigt som priserna för livsmedel och alkoholfria drycker gick ned för första gången sedan årsskiftet, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Klarna värderas till mångmiljardbelopp

publicerad 10 september 2025
– av Redaktionen
Klarna har blivit synonymt med e-handel i Sverige – nu ska betaltjänstjätten erövra Wall Street med en värdering på 140 miljarder kronor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den totala värderingen av Klarna landar på cirka 140 miljarder kronor. Det är en av de högsta börsnoteringarna på Wall Street hittills i år. 

När betalföretaget börsnoteras på onsdagen ligger deras introduktionskurs på 40 dollar per aktie. Det är över det förväntade intervallet, som man spådde skulle landa på 35–37 dollar per aktie.  Totalt landar värderingen på 15 miljarder dollar, det vill säga 140 miljarder kronor.

Klarna tjänar pengar genom avgifter från handlare som använder dess betalverktyg, räntor på långfristiga finansieringsprodukter och förseningsavgifter. Företaget har under de senaste månaderna försökt omprofilera sig från en ren ”köp nu, betala senare”-tjänst till en mer heltäckande digital detaljhandelsbank.

Börsintroduktionen kommer att bli ett test på Wall Streets entusiasm för företagets nya affärsinriktning, enligt CNBC.

I samband med börsintroduktionen gav Klarna ut 5,6 miljoner nya aktier av totalt 34,3 miljoner erbjudna aktier. Majoriteten av aktierna – närmare 29 miljoner – kommer från befintliga ägare som säljer sina innehav, bland annat investerare som Sequoia Capital. Det betyder att av de totala intäkterna går endast en mindre del till Klarna själv, medan resten tillfaller de säljande aktieägarna.

Företaget har 111 miljoner aktiva konsumenter i 26 länder och samarbetar med 790 000 handlare världen över.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Putins rådgivare: USA konspirerar med krypto och guld

Nya kryptoekonomin

publicerad 10 september 2025
– av Markus Andersson
Regeringar och centralbanker världen över följer noggrannt hur USA planerar att förhålla sig till kryptovalutor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En rysk presidentrådgivare är övertygad om att USA planerar att utnyttja kryptovalutor och guld för att utradera stora delar av landets statsskuld på 35 biljoner dollar.

Anton Kobyakov, senior rådgivare till president Vladimir Putin, framförde anklagelserna under Eastern Economic Forum i Vladivostok – ett evenemang som syftar till att locka utländska investeringar till ryska Fjärran Östern.

Kobyakov riktade skarp kritik mot vad han beskriver som Washingtons försök att manipulera de globala finansiella marknaderna.

— USA försöker nu skriva om reglerna för guld- och kryptovalutamarknaderna. Kom ihåg storleken på deras skuld, 35 biljoner dollar. Dessa två sektorer är i huvudsak alternativ till det traditionella globala valutasystemet, sa Kobyakov i sitt anförande.

— Washingtons agerande på detta område belyser tydligt ett av dess huvudmål: att snabbt ta itu med det minskande förtroendet för dollarn, fortsatte han.

USA:s statsskuld har nu passerat 35 biljoner dollar (35 000 miljarder) – den största i världen. Summan utgörs av den federala regeringens totala skulder till olika fordringsägare: utländska regeringar, institutionella investerare och amerikanska medborgare som innehar statsobligationer.

Skulden har byggts upp under flera årtionden genom budgetunderskott, omfattande stimulanspaket, höga militärutgifter samt kostnader för sociala program som Social Security och Medicare.

Konverterar statsskulden till ”stablecoins”?

Kobyakov antyder att USA:s plan innebär att konvertera delar av statsskulden till så kallade stablecoins – kryptovalutor kopplade till traditionella valutor. Genom detta skulle skulden i praktiken kunna devalveras, vilket han beskriver som att ”börja om från början”.

Den ryske rådgivaren varnar för att en sådan strategi skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten.

Uttalandena kommer mitt i en intensiv internationell debatt om digitala valutors framtida roll i det globala finanssystemet. Hur USA kommer att förhålla sig till kryptovalutor – och vad det betyder för dollarns roll som världsvaluta – följs noga av regeringar och centralbanker runt om i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

var embedConfig = {"hash":"o21ymw2","width":630,"height":180,"t":"{CACHE_BUSTER}","userId":10364,"network":"STANDARD","type":"html5"};
Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.