NyD Debatt

Annons:

”Svenskt Natomedlemskap kräver folkomröstning”

Det nya kalla kriget

Ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära slutet på 200 år av alliansfrihet och att Sverige förlorar sin självständiga säkerhetspolitiska identitet. Den här typen av historiskt avgörande beslut måste förankras genom en folkomröstning, skriver Sven Hirdman, tidigare svensk diplomat och statssekreterare.

Publicerad juli 26, 2023
Sven Hirdman är en svensk tidigare diplomat, ambassadör och statssekreterare. Th. svenskt jaktplan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Att bli medlem i Nato är ett stort beslut för Sverige. Det innebär en oåterkallelig förändring av den alliansfria säkerhetspolitik vi fört i över 200 år. Det är en politik som bidragit till att vi kunde hålla oss utanför Krimkriget, två världskrig samt kalla kriget.


Artikeln är en återpublicering av en text som publicerades i DN den 25 april 2022.


Nato fick först 1969 en utträdes­klausul. Ingen medlemsstat har dock ännu lämnat Nato. Medlemskap i Nato består oavsett förändringar i det geopolitiska läget. I utbyte mot en kollektiv säkerhetsgaranti innebär det flera fasta åtaganden såsom medverkan i Natos militära infrastruktur; delaktighet i Natos strategiska koncept, inklusive kärnvapenpolitiken; att underställa sig Natos militära ledning i händelse av krig; skyldighet att militärt bistå andra länder.

Ett medlemskap i Nato förutsätter ett omfattande opinionsstöd i landet i fråga för att man ska kunna lita på att den nya medlemsstaten menar allvar. En folkomröstning torde därvid enligt min mening ge ett klarare utslag än ett riksdagsbeslut med två tredjedels majoritet.

Annons:

Den avgörande frågan för Sverige är huruvida ett medlemskap i Nato stärker eller försvagar Sveriges säkerhet. Sekundära frågor är hur ett medlemskap påverkar vårt agerande internationellt respektive hur det påverkar andra länder.

I den primära frågan om Sveriges säkerhet måste vi utgå från vårt geo­politiska läge i Nordeuropa nära Ryssland. Det är ett faktum att det sedan andra världskrigets slut råder stark militär­politisk spänning mellan USA och Sovjet­unionen/Ryssland. Det märks inte minst i dag i konfrontationen mellan Nato och Ryssland, förstärkt av Rysslands brutala angrepp på Ukraina.

För Sveriges del har det säkerhetspolitiska läget försämrats jämfört med kalla kriget, då den militära konfrontationsaxeln mellan öst och väst gick i mellersta Tyskland, och Nordeuropa framstod som ett relativt lugnt område. Nu, efter det ryska anfallet på Ukraina, går konfrontationsaxeln betydligt närmare Sverige i södra Östersjöområdet.

Det enskilt största hotet mot Sveriges säkerhet är att ett stormaktskrig mellan Ryssland och USA/Nato utbryter i Euro­pa. Det kommer med nödvändighet att beröra Östersjöområdet och därmed Sverige. Vi ligger helt enkelt för nära Ryssland. Vi bör därför göra allt vi kan för att hindra att ett sådant krig uppstår. Det är också en god idé att som nu sker stärka vårt nationella försvar samt verka för en närmare sammanhållning inom EU.

Som medlem i Nato blir Sverige en frontstat i den militära konfrontationen mellan Ryssland och USA/Nato, en konfrontation som torde bestå i många år. Med den militära strukturnärvaro på svenskt territorium som ett Natomedlemskap förutsätter, skulle Sverige i händelse av krig bli ett omedelbart krigsmål för Ryssland. I fredstid skulle ett svenskt medlemskap i Nato sanno­likt leda till ökad spänning i Nord­europa med risk för farliga incidenter på grund av Rysslands och USA/Natos övningsmönster i vårt närområde.

Risken för ett isolerat, oprovocerat ryskt angrepp på Sverige framstår som osannolik. Ryssland har under de senaste 200 åren inte haft några territoriella pretentioner på Sverige. Ett angrepp på Sverige torde få lika omvälvande följder som ett angrepp på ett annat västeuropeiskt land som är medlem i Nato. Ukraina är inte ett precedensfall för Sverige. Det tragiska kriget är ett resultat av de inneboende, kvarlevande spänningarna efter Sovjetimperiets sönderfall och en sjuk, storrysk nationalistideologi hos president Putin.

När de ryska utspelen om en ny europeisk säkerhetsordning gjordes i december, sades från svenskt håll att ingen annan makt skulle få bestämma Sveriges säkerhetspolitik, definitivt inte Putin. Riktigt. Det framstår då som motsägelsefullt att Putin i dagens debatt åberopas som skälet för svenskt medlemskap i Nato.

Den snart 70-årige Putin kommer inte att vara för evigt. Ryssland kommer att bestå utan Putin. När Gorbatjov respektive Jeltsin var president i Ryssland var det ingen som talade om ett ryskt hot mot Sverige som ett skäl för medlemskap i Nato.

Putin framstår som en i negativ bemärkelse viktig men dock undantagsfigur i Rysslands utveckling. Ska en sådan person få ändra på den framgångsrika säkerhetspolitik som Sverige fört i vått och torrt i 200 år och som uthärdat betydligt farligare diktatorer som Stalin och Hitler?

Vår alliansfria säkerhetspolitik har i många år och under skiftande konjunkturer bidragit till avspänning i Nordeuropa. Det har varit till fördel för oss och våra grannländer. Denna politik har bidragit till att vi kunnat spela en positiv roll internationellt för att lindra konflikter och nöd i andra regioner. Som medlem i Nato skulle vi hamna i ett annat läge och ännu mer behöva rätta oss efter USA:s och Natos delvis föränderliga positioner, som inte alltid överensstämmer med våra grundläggande intressen och värderingar.

Om Sverige vidhåller sin alliansfria politik att stå utanför Nato, är det till fördel för oss om Finland gör detsamma. Om Finland beslutar sig för medlemskap i Nato, är det till fördel för Finland om även Sverige gör det. Om Finland väljer att inte gå med i Nato, går sannolikt inte heller Sverige med. Om Sverige går med i Nato, gör Finland det säkert också. Om Finland söker medlemskap i Nato, är det däremot inte självklart för Sverige med sitt annorlunda geopolitiska läge och andra historiska erfarenheter att göra detsamma.

Vad vore då fördelarna med ett svenskt medlemskap i Nato?

Den största fördelen vore den ökade avskräckningseffekten i händelse av ett i och för sig osannolikt isolerat angrepp på Sverige. En annan fördel torde vara att vi genom deltagande i Nato skulle kunna få ett starkare och skarpare svenskt försvar. En tredje att vi skulle få ett närmare nordiskt samarbete genom att alla de nordiska länderna i princip skulle ha samma säkerhetspolitik. En fjärde att det på flera håll skulle uppfattas som ökad solidaritet med andra europeiska länder.

Vid en sammanvägning av nackdelar och fördelar med ett Natomedlemskap överväger dock för Sveriges del nackdelarna: Vi förlorar vår självständiga säkerhetspolitiska identitet; vi blir närmare bundna till USA med risk för indragning i allehanda krigiska konflikter; vi får en förhöjd spänningsnivå i förhållande till Ryssland.

Vårt geopolitiska läge har i grund och botten inte förändrats under de senaste 200 åren. Vi ligger geopolitiskt mellan Ryssland och västmakterna. Låt oss därför hålla fast vid den politik som utformats av Karl XIV Johan, Hjalmar Branting, Per Albin Hansson, Tage Erlander, Östen Undén och Olof Palme.

 

Sven Hirdman

Sven Hirdman är en framstående svensk diplomat och expert på Ryssland och östra Europa. Efter att ha studerat vid Uppsala universitet, började han sin karriär vid Utrikesdepartementet, där han tjänstgjorde i över 30 år. Mellan 1994 och 2004 var han Sveriges ambassadör i Moskva där han var doyen (rangäldst) för den diplomatiska kåren under sina sista fyra år. Dessutom var han styrelseledamot för Moskvas statliga institut för internationella relationer fram till 2015.

På hemmaplan tjänstgjorde Hirdman som statssekreterare i Försvarsdepartementet mellan 1979 och 1982. Han har länge varit en aktiv deltagare i debatten om Sveriges förhållande till Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kristerssons PR-marsch signalerar makt men är ett direkt folkförakt

Det nya kalla kriget

Bilder av makt: pampiga kulisser, svajande flaggor i blått och gult, stormaktsretorik och en illusion av solidaritet. Men också av bilder småpåvarnas folkförakt och förräderi där regeringen tjänar globalisterna i Bryssel och Washington medan svenska familjer tvingas välja mellan mat och värme.

Publicerad Igår 12:05
– av Markus Andersson
Kristersson kan milt uttryckt inte anses vara någon av Napoleons kaliber, men hans säkerhetspolitiska eskapader kan sluta ännu värre än Napoleons ödesdigra ryska fälttåg.

Det är en bild som kunde ha varit klippt ur en historiebok om imperiernas sista suck. En pampig byggnad med grönt tak och symmetrisk fasad tronar i bakgrunden, ointaglig och ståtlig, medan en bred paradgata skär rakt genom scenen som en kejserlig allé. Svenska och ukrainska flaggor vajrar i perfekt synkroni – blått och gult, gult och blått – som om färgerna själva har beordrats att smälta samman i en visuell allians.

I mitten: två män som promenerar med bestämd, nästan koreograferad långsamhet. Statsminister Ulf Kristersson i vit skjorta – proper, statsmannamässig. President Volodymyr Zelenskyj i sin signaturmörka t-shirt – ledigt klädd som en folkligt krigsledare på fältet, trots den diplomatiska scenen. Bakom dem: säkerhetsvakter, regeringsbilar, enstaka fotografer. Framför dem: tomhet.

Det är inte en slump. Bilden är iscensatt med precisionen hos en statspropaganda från en annan tid. Tänk Napoleon på Tuilerierna, tänk Mussolinis balkongscener eller diktatorers paradmarscher. Det är stormaktsestetik i sin renaste form – maktens språk talat genom arkitektur, symboler och avstånd. Och det är just detta avstånd som gör bilden så avslöjande.

För medan Kristersson poserar som en europeisk statsman i historisk kostym, sitter svenska hushåll i kalla kök och räknar kilowattimmar.

Annons:

Från paradgatan till köksbordet

En barnfamilj i en medelstor stad lägger nu en större del av sin inkomst på boende, mat och energi än på många år. Elräkningen kommer som en chock varje vinter. Matpriserna stiger snabbare än lönerna. Och i bakgrunden: globala energichocker, drivna av sanktioner och krig, som nu slår rakt in i svenska hem. Det är inte en tillfällig kris. Det är en ny vardag – rå, kall och obeveklig.

Sverige har inte varit i krig på över 200 år. Ändå agerar regeringen som om vi redan står vid fronten. Kristersson talar om "historisk vändpunkt", "existentiellt hot" och "europeisk säkerhetsordning". Orden är stora. Konsekvenserna är större – men bär inte regeringen.

Ryssland har inte kollapsat under sanktionerna. Tvärtom. Landet har omdirigerat sin energi, stabiliserat sin ekonomi och byggt upp en motståndskraft som västvärlden kraftigt underskattade. Ukraina blöder – bokstavligt – medan vi skickar vapen, ammunition och löften. Men kriget är inte längre ett blixtkrig. Det är ett utmattningskrig. Och det är vi, inte Putin, som börjar bli utmattade och är de stora förlorarna.

Från neutralitet till frontlinje

Här blir kritiken skarpast. Sveriges inträde i Nato 2024 var inte bara en säkerhetspolitisk kursändring – det var en total omställning av nationell identitet, från alliansfrihet till att bli en del av en militärallians med artikel 5 som kärna. Det innebär inte bara övningar på svensk mark. Det innebär potentiell krigsplikt i konflikter våra ledare valt att dra in oss i – mot våra intressen.

Regeringen framställer Nato-medlemskapet som en försäkring. Men för vem? Inte för den ensamstående mamman i Skärholmen som måste välja mellan elräkning och vinterjacka. Inte för pensionären i Norrland som eldar i vedspisen för att klara vintern. Nato-medlemskapet binder Sverige vid en strategi där Ukraina är en proxy-front – och vi är nu en aktiv del av den fronten.

Och när nu även Gripen-plan ska exporteras till Ukraina finns det inte längre någon som kan prata om Sveriges ”humanitära stöd”. Det är direkt militärt engagemang i ett krig där Ryssland ser Nato som den aggressiva motparten.

Risken för eskalering och rysk vedergällning är högst verklig. När vi gång på gång levererar vapen, utrustning, expertis och resurser till en stridande nation är vi inte längre några åskådare eller sympatisörer, vi är de facto med i kriget, med alla de risker och konsekvenser detta innebär för Sveriges folk.

Med tanke på vad vi vet om Västs subversiva operationer i Ukraina och medvetna provokationer mot Ryssland, är det knappast fråga om någon svartvit kamp mellan gott och ont, utan snarare västerlandets kollaps under den liberala demokrati vi alltjämt bevittnar, tillsammans med den tidigare USA-styrda unipolära världsordningen.

Symboliken som avslöjar

Bilden från paradgatan är inte bara ett pressfoto. Det är en medveten politisk handling. Genom att placera sig själv och Zelenskyj i en kuliss av ståtlig makt och enighet, sänder Kristersson en signal: Vi är med i matchen. Vi är en spelare. Men vilken match? Och för vems skull spelar vi?

Det är inte för det svenska folkets skull som våra makthavare fortsätter att driva på för ökad eskalering och polarisering. Det är för Bryssel, för Washington och möjligtvis för en notis i historieböckerna.

Och här blir folkföraktet tydligt – inte som ilska, utan som distans. En tyst, institutionell likgiltighet. Medan politikerna längtar efter att vara betydelsefulla i stormakternas spel spelar svenska folket ett helt annat spel: det om vår överlevnad.

Kristersson ingen Napoleon

Napoleon kröntes själv till kejsare i Notre-Dame. Kristersson kröner sig själv i bild – med den pampiga fasaden som krona, flaggorna som mantel, Zelenskyj som trofé. En stor skillnad är dock att Napoleon hade en armé som kunde erövra kontinenter. Kristersson har en välavlönad PR-avdelning som erövrar rubriker i lag med den "tredje statsmakten", medströmsmedierna.

Och precis som Napoleons ryska fälttåg slutade i snö och svält, riskerar Sveriges nya säkerhetspolitiska äventyr att sluta i ekonomisk utarmning, misär och ond bråd död. Kristerssons Sverige är allt annat än en stormakt. Vi är ett litet land med stora räkningar. Och ju längre vi låtsas något annat, desto dyrare blir räkningen.

Bilden från paradgatan är vacker, den är mäktig, och den är djupt lögnaktig.

För sanningen finns inte i de vajande flaggorna eller i symbolernas glans. Den finns i de tomma kylskåpen, i de kalla rummen där värmen inte räcker, och i de oroliga blickarna runt köksbordet när familjer räknar varje krona för att få vardagen att gå ihop. Den finns i tystnaden efter paraderna och ceremonierna, när verkligheten återvänder och visar vad som verkligen betyder något.

Det är dags att lämna paraden och möta verkligheten. För maktens skenbara triumfer fyller inga magar och värmer inga hem. Nu är det dags att se verkligheten i vitögat och börja agera utifrån denna.

Och tyvärr Ulf, Sverige har redan hamnat på fel sida i historieskrivningen.

Markus Andersson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryssland genomför kärnvapenövning – Sverige erbjuder Gripen till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad oktober 22, 2025
– av Markus Andersson
Volodymyr Zelenskij tillsammans med statsminister Ulf Kristersson vid ett besök hos Saab i Linköping där en avsiktsförklaring om export av ett hundratal Gripenplan utlovades till Ukraina. Samtidigt genomförde Ryssland en storskalig kärnvapenövning med bland andra Yars interkontinental ballistisk robot som avfyrades från kosmodromen Plesetsk i Archangelsk-regionen.

Ryssland utförde på onsdagen en storskalig övning med kärnvapenmissiler, samtidigt som Sverige undertecknade en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-plan till Ukraina. Beskedet kommer dagen efter att USA meddelade att det planerade toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin skjuts upp.

Kreml offentliggjorde videomaterial som visar generalstabschefen Valerij Gerasimov när han rapporterar till president Putin om övningarna. Ryssland avfyrade missiler från markbaserade ramper, ubåtar och flygplan, däribland interkontinentala ballistiska missiler med kapacitet att nå USA. Missilerna innehöll dock inga skarpa kärnvapenstridsspetsar.

Under avgörande skeden av Ukrainakriget har Putin vid upprepade tillfällen påmint om Rysslands kärnvapenstyrka som en varning till Kiev och dess västliga allierade. Nato har under oktober också genomfört övningar för kärnvapenavskräckning.

Sverige erbjuder stridsflygplan

Sverige meddelade att landet undertecknat en avsiktsförklaring om att exportera Gripen-stridsflygplan till Ukraina. Beskedet kommer i takt med att europeiska regeringar intensifierar insatserna i Ukrainakriget, som nu pågått i tre år och åtta månader.

Annons:

Ukrainska piloter har varit i Sverige för att testa Gripen, ett robust och kostnadseffektivt alternativ jämfört med amerikanska F-35.

— Vi har påbörjat arbetet med att förvärva Gripen och förväntar oss att det framtida kontraktet ger oss minst 100 sådana plan, sade president Volodymyr Zelenskij under ett besök hos försvarskoncernen Saab.

Kiev siktar på att ta emot och börja använda planen redan nästa år.

Toppmöte uppskjutet

Efter månader av stagnerad diplomati talade Putin och Trump förra veckan och tillkännagav oväntat att de skulle hålla toppmöte i Ungern inom ett par veckor. Men efter ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar meddelade Vita huset att Trump inte har några planer på att träffa Putin "inom överskådlig framtid".

Trump förklarade att han inte ville ha ett "förspillt möte" – något som Kreml sade att även Putin vill undvika.

— Datumen har inte fastställts än, men grundlig förberedelse behövs, och det tar tid, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Förseningen kom efter att Ryssland till USA upprepat sina villkor för fred, däribland att Ukraina ska överlämna kontrollen över hela Donbas-regionen, enligt tre källor till Reuters. Detta innebar ett avvisande av Trumps uttalanden om att båda sidor borde stanna vid de nuvarande frontlinjerna.

Aktierna i europeiska försvarsbolag steg på nyheten om det uppskjutna toppmötet. De flesta europeiska regeringar ger starkt stöd till Kiev och har lovat öka sina militära utgifter för att hjälpa Ukraina.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryska skidåkare stoppas från OS: ”Ett pris jag är redo att betala”

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 22, 2025
– av Isac Boman
Vladimir Putin delar ut utmärkelser till Veronika Stepanova (tredje längst till höger) och andra medaljörer från de olympiska vinterspelen i Peking 2022.

Det Internationella skidförbundet (Fis) beslutade på tisdagen att ryska och vitryska skidåkare inte får delta i OS Milano-Cortina 2026.

Veronika Stepanova, som tog OS-guld i stafett 2022, fördömer beslutet, försvarar sitt land och anklagar förbundet för hyckleri.

Beslutet från Fis innebär att ryska och vitryska längdåkare fortsatt är utestängda från internationella tävlingar. Avstängningen har pågått sedan kriget i Ukraina eskalerade 2022.

Strax efter att beslutet offentliggjordes kommenterade Veronika Stepanova, som var med och tog OS-guld i damernas stafett i Peking 2022, händelsen i ett meddelande till skattefinansierade SVT Sport.

Annons:

"Det är väldigt enkelt: Vladimir Putin är min president, och mitt land har alltid rätt. Om det är anledningen till att några tvivelaktiga, namnlösa karaktärer inte tillåter mig att tävla internationellt... Ja, då är det ett pris som jag är redo att betala", skriver hon.

Stepanova anklagar samtidigt Fis-ledamöterna för politisk diskriminering:

"Ni stoppar mig och mina lagkamrater enbart på politisk tro. Härnäst borde ni börja stänga av israeler och de amerikaner som stöttar Trump. För det är det som ert system bygger på: Att stoppa personer som tänker annorlunda".

Hård lobbyverksamhet bakom beslutet

Karin Mattsson, svensk styrelseledamot i Fis, avvisar jämförelsen med andra konflikter och menar att situationen är unik.

— Både Putin och Lukasjenko har under så många år använt idrotten, och det är ju hon själva ett väldigt bra exempel på då hon uttrycker sig som hon gör – och det är ju skälet till att det här kriget har behandlats på det här sättet, säger hon.

Fis ordförande Johan Eliasch, som är svensk-britt, har tidigare varit drivande för att återinföra ryska åkare med argumentet att "atleterna är inte ansvariga för var de är födda". Flera sydeuropeiska förbund har stött denna linje.

Men de nordiska länderna har haft en annorlunda syn på saken. Enligt den ryske landslagschefen Jurij Borodavko var deras motstånd avgörande.

— Norge körde en hård lobbyverksamhet och hotade med bojkott. Sverige, Finland och Frankrike anslöt sig. Det är därför Fis tog ett så tufft beslut mot Ryssland, säger han till den ryska sajten Championat.

"Helt i linje med vår hållning"

Pernilla Bonde, generalsekreterare för Svenska Skidförbundet, är mycket positiv till Fis ställningstagande.

— Vi har hela tiden varit tydliga: så länge kriget i Ukraina pågår bör ryska och belarusiska åkare inte delta i internationella Fis-tävlingar. Fis beslut ligger helt i linje med vår hållning, säger hon i ett uttalande.

— Idrotten har en stark röst och ett ansvar. Genom att stå upp för våra värderingar visar vi vad idrott verkligen handlar om – gemenskap, demokrati och rent spel, hävdar hon vidare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Jonson uppmanar Europa att gå in i ”krigsläge”

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 21, 2025
– av Markus Andersson
Pål Jonson
Pål Jonson vill att Europa ska skärpa sanktionerna mot Ryssland och accelerera de militära förberedelserna.

Europa måste gå in i "krigsläge" och mentalt förbereda sig för väpnad konflikt med Ryssland. Det kräver Sveriges försvarsminister Pål Jonson i en intervju med det tyska medienätverket RND, där han också uppmanar till skärpta sanktioner.

Uttalandena kommer när EU påskyndar sina militära satsningar och försvarsministerns ord har uppmärksammats internationellt, inte minst av ryska medier.

— En mentalitetsförändring behövs – vi måste gå in i 'krigsläge' för att beslutsamt avskräcka hotet, försvara och bevara freden. Ryssland testar ständigt vår enighet och beslutsamhet, dundrar Jonson.

Han betonar att Europa måste förbereda sig "både mentalt och militärt för möjligheten av krig".

Annons:

Sveriges försvarsminister efterlyser också skärpta sanktioner mot Ryssland och menar att frysta ryska tillgångar bör användas för att stödja Ukrainas militär.

— Först då kommer Putin att förstå att detta krig hotar hans egen makt och inte kan vinnas, hävdar han.

Försvarsministern hänvisar till Rysslands påstådda militära förluster i Ukraina. Under det senaste året har enligt Jonson "mer än 300 000 av landets soldater dödats eller sårats" för att erövra "mindre än 0,5 procent av Ukrainas territorium".

Vapenleveranser från USA

Jonson försvarar också europeiska vapenköp från USA och menar att Europa "helt enkelt inte har eller ännu inte kan producera" vissa vapensystem.

— Ukraina behöver dessa tillgångar snabbt. Om Europa saknar dem är det logiskt att anskaffa dem från USA, säger han.

Uttalandena sammanfaller med att Europeiska kommissionen förra veckan presenterade en plan för att utöka den gemensamma vapenupphandlingen till minst 40 procent till 2027.

Moskva har tidigare avvisat europeiska påståenden om att Ryssland utgör ett hot mot EU och beskrivit narrativet som en politisk distraktion från Europas inhemska kriser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.