MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 1 juni 2025

söndag 1 juni 2025


Washington tänker bekämpa Ryssland till den siste ukrainaren

Det nya kalla kriget

Rysslands regering bär det fulla ansvaret för att invadera Ukraina. Ett Väst fyllt av arrogans och självrättfärdighet delar dock skulden för att ha orsakat konflikten. För det får världen nu betala ett högt pris, skriver docent Doug Bandow, före detta specialassistent till president Ronald Reagan.

publicerad 7 juli 2024

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Rysslands krig mot Ukraina rasar vidare. USA och Europa fortsätter att stödja Kiev. Men inte, som det verkar, för att sluta fred. Snarare är de allierade beredda att stödja Zelenskyj-regeringen så länge den kämpar mot Moskva till den siste ukrainaren – vilket alltid har varit västvärldens inställning till Kiev.


Artikeln publicerades ursprungligen den 20 april 2022.


Ukraina har blivit en ”cause célèbre” i väst. Människor som normalt ägnar lite uppmärksamhet åt internationella angelägenheter har gått in helhjärtat för Ukraina. Sannerligen, frenetiska supporters har lånat bruket av självkritik från Kinas kulturrevolution och krävt att ryska idrottare, sångare, dirigenter och andra gör offentliga bekännelser, förnedrar sig själva och fördömer Putin, eller förlorar sina jobb.

Allierade regeringar har erbjudit rikligt med vapen till Kiev och infört enorma sanktioner mot Moskva, vilka alla tjänar till att hålla Ukraina kvar i kriget. Amerika och européerna har gjort klart att de inte tänker delta i strid. Utrusta ukrainare att slåss, visst, men hjälpa ukrainare att slåss … glöm det.

Mest oroande är de allierades uppenbara misslyckande att stödja det som det ukrainska folket behöver mest, fred.

Författaren Ted Snider observerade att ”näst efter att ha startat ett krig skulle den mest förkastliga handlingen vara att hålla igång det när fler människor kommer att dö med litet hopp om att resultatet kommer att förbättras”, men bevis tyder på att ”USA förhindrar en diplomatisk lösning i Ukraina”.

Uppenbarligen skulle en ren avvisning av Ryssland vara det bästa resultatet för Ukraina, men det är dock omöjligt. Moskva har ett betydande territorium i öster och verkar fast beslutet att slutligen koncentrera sina ansträngningar för att göra ytterligare vinster. Dessutom har Ryssland en eldkraftsfördel som ännu inte har utnyttjats fullt ut. En allt mer desperat rysk regering och militär skulle kunna överge alla hämningar i sin användning av våld.

I vilket fall, ju längre kriget pågår, desto fler dödsfall och mer förstörelse. Kampen mellan ryssar och ukrainare sker inte i ett modernt Colosseum, begränsat till kombattanterna. Moskva belägrar och bombar städer, staden Bucha visar att grymheter har begåtts och tragedierna kommer sannolikt att förvärras ju längre konflikten pågår.

Även om livet återvänder till Kiev, som inte längre hotas av närliggande ryska trupper, är normaliteten fortfarande långt borta. Moskva kan ändra kurs igen. Miljontals flyktingar, tillsammans med många internflyktingar, kommer att tveka att återvända hem så länge bomb-, missil- och drönarattacker är möjliga. Världsbanken uppskattar att Ukrainas BNP bara under detta år kan komma att nästan halveras. Kostnaderna kommer att mångdubblas om striderna fortsätter.

Självklart är det upp till ukrainarna att bestämma under vilka omständigheter de ska sluta slåss. USA:s och Europas regeringar bör dock erbjuda minst lika mycket stöd för fred som för krig. De allierade har länge satt västerländsk dominans i Ukraina över fred med Ryssland, även när möjligheten till fred dök upp efter 2014 års fiendeskap. Snider observerade att ”efter att ha misslyckats med att stödja Zelenskyj i en diplomatisk lösning med Ryssland, misslyckades Washington sedan med att pressa honom att återgå till genomförandet av Minskavtalet”.

Idag verkar Washingtons tjänstemän avskräcka ukrainska ledare från att överväga kompromisser för fred och föredra fromma samtal om bredare principer som ukrainare borde dö för.

Till exempel erkände utrikesdepartementets talesman Ned Price motvilligt att Kiev hade den suveräna rätten att bestämma sin egen utrikespolitik, men verkade avskräcka Zelenskyj-regeringen från att anamma rätten att gå med i Nato, vilket ingen i alliansen har för avsikt att tillåta den att utöva, allt i principens namn.

Prices yttrande:

Det här är ett krig som på många sätt är större än Ryssland, det är större än Ukraina, hur viktigt och hur monumentalt det än är i president Putins krig mot Ukraina. Nyckelpunkten är att det finns principer som har universell tillämplighet överallt som står på spel här,  vare sig vi är i Europa, i Indo-Stillahavsområdet, eller varhelst däremellan. Det är dessa centrala principer president Putin försökt bryta och trotsa och som våra ukrainska partners, med stöd av det internationella samfundet, försökt försvara – principen att varje land har en suverän rätt att bestämma sin egen utrikespolitik, har en suverän rätt att själv bestämma vem den väljer att förbinda sig med beträffande sina allianser och sina partnerskap, och åt vilket håll den vill rikta sin blick. I det här fallet har Ukraina valt en demokratisk väg – en västerländsk väg, och det är något som president Putin uppenbarligen inte var villig att acceptera.

Också avgörande är västerländsk tystnad om normerna för att ta bort sanktioner. Vissa analytiker verkar vara redo att behålla sanktionerna även efter att striderna upphört, särskilt om stora krigsmål inte har uppnåtts. Putins avsättning är ett möjligt mål. Rättegångar mot Putin och andra tjänstemän på grund av krigsförbrytelser är en annan. Att få Ryssland att betala skadestånd är en tredje; vissa analytiker har föreslagit att man helt enkelt ska överföra beslagtagna och frysta tillgångar till Ukraina.

Ändå är sådana strategier, även om de i princip är ytligt attraktiva, tveksamma i praktiken. Det finns ingen garanti för att Putins ersättare skulle vara en förbättring. Putin och de omkring honom är hårda män, men inga bevis har ännu dykt upp för att de beordrade vad som ser ut som fruktansvärda grymheter, men den sortens brott som också begåtts av de allierades väpnade styrkor (minns ni My Lai i Vietnam?). Att laglöst distribuera frysta tillgångar, vilket Washington också gör i Afghanistan, bidrar till civil undernäring och hårda umbäranden och kommer att driva andra nationer att flytta sina resurser utanför västerländsk kontroll.

Ännu värre, alla dessa steg skulle uppmuntra Moskva att fortsätta kämpa. Liknande krav på villkorslös kapitulation motverkar fred, särskilt om Moskva tror att de fortfarande har en rimlig chans till seger, även om det kräver att man använder större och mer destruktiv eldkraft. Ukrainare önskar utan tvekan seger, men de bör komma ihåg att de allierade inte kommer att ge dem det. Snarare kommer västvärlden att se till att ukrainare kan kämpa för evigt för att uppnå det – vilket ändå kanske betyder aldrig någonsin.

Åtminstone kan Biden-administrationen ännu inte förmå sig att kräva att ukrainare ska fortsätta kämpa om fred blir möjlig. Men vissa amerikanska analytiker låter inte sig hämmas. ”Ukraina måste vinna”, förklarade Atlantens Anne Applebaum. Den pensionerade generallöjtnanten Ben Hodges tillkännagav: ”Administrationen och Nato måste prata om att vinna, om att hjälpa Ukraina att vinna, inte bara om att undvika att förlora eller förhindra Ryssland från att vinna”.

Mest avslöjande var kanske ett uttalande i The Economist, att en ukrainsk seger skulle vara ett ”pris för väst”. Faktum är att inte bara väst, utan ”hela världen” skulle vinna. Så varför göra freden lätt, undrade den utrikespolitiske tjänstemannen och journalisten David Rothkopf. Han twittrade: ”Till dem som har krävt en ’avfart’ för Putin, har jag bara en fråga. Skäms ni inte över er själva?”

Kriget riskerar att handla om allt och alla utom det ukrainska folket.

Det är Ukraina som härjas av krig. Det är ukrainarna som har mest behov av att stoppa den pågående konflikten. Dessutom behöver de allra mest en permanent, stabil bosättning. Det uppnås bäst med ett avtal som tar itu med orsakerna till konflikten, särskilt ryska säkerhetsproblem. Väst ignorerade vårdslöst och hänsynslöst både ryska intressen och därav följande hot och lämnade ukrainarna att betala priset. Att iscensätta en repris samtidigt som man återupprättar freden vore dumt.

Tidigare ansträngningar att krossa motståndare ekonomiskt och införa strafföverenskommelser har faktiskt inte slutat bra. Det skulle det inte heller göra om USA och Europa behandlade Ryssland som ett gigantiskt Nordkorea, bara med många fler kärnvapen och tillgång till stora delar av Asien, Afrika och Sydamerika, särskilt eftersom USA och Europa inte skulle vara mer benägna att försvara Ukraina i framtiden än de är nu.

Bör ukrainare ta en chans på tärningskastet, och som Dirty Harry, konfrontera Ryssland och be det att fråga sig: ”Känner jag mig tursam?” Endast ukrainarna kan svara på den frågan.

Rysslands regering bär det fulla ansvaret för att invadera Ukraina. Amerikanska och europeiska regeringar delar dock skulden för att ha orsakat konflikten. Fyllda av arrogans och självrättfärdighet var de fast beslutna att behandla Moskva utan respekt. För det får världen nu betala ett högt pris.

De allierade bör inte göra ett liknande misstag i slutet av detta krig. Låt dem moralisera om sin inneboende godhet och Kremlgängets förräderi. Låt dem fantisera om Vladimir Putin i hamnen vid Old Bailey i London eller ännu bättre inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Låt dem rapsodisera om det goda de tänker göra för världen genom att utplåna det ryska enväldet. Låt dem sedan ansluta sig till Ukraina och försöka få slut på detta fruktansvärda krig och skapa en fredsuppgörelse som sannolikt kommer att bestå – vilket är vad folken i Ukraina, Ryssland och Europa alla desperat behöver.

 

Doug Bandow

 


Artikel publicerades ursprungligen på The American Conservative

Om artikelförfattaren

Doug Bandow är docent vid The Cato Institute, före detta specialassistent till president Ronald Reagan och författare till Foreign Follies: America's New Global Empire.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Storbritannien miljardsatsar på nya vapenfabriker

Det nya kalla kriget

publicerad Idag 13:38
– av Redaktionen
BAE Systems, med bas i Storbritannien, är Europas största vapentillverkare med drygt 83 000 anställda - och tillverkar bland annat stridsvagnen Challenger.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Storbritannien kommer att investera 2 miljarder dollar i nya vapenfabriker som en del av en omfattande militär upprustning, meddelar försvarsminister John Healey inför regeringens strategiska försvarsöversikt som genomförs under morgondagen.

Satsningen omfattar minst sex nya fabriker för ammunition och sprängmedel samt inköp av över 7 000 inhemskt producerade långdistansvapen, inklusive drönare och missiler.

– De hårda lärdomarna från Putins illegala invasion av Ukraina visar att ett militärt försvar bara är så starkt som den industri som stöder det, säger Healey.

Premiärminister Keir Starmer understryker också behovet av att bemöta påstådda hot från stater med avancerad militär kapacitet – och pekar särskilt ut Ryssland, Iran och Nordkorea.

– Vi måste vara vara redo att slåss och vinna, deklarerar han

Investeringen uppges också syfta till att stimulera ekonomin, och innebär att Storbritannien sammanlagt kommer att spendera omkring 6 miljarder pund på ammunition under den nuvarande mandatperioden.

AI ska förbättra beslutsfattandet i strid

– Vi välkomnar investeringar i nya ammunitionsfabriker, men vi vet inte när de kommer att stå klara – bara att beställningarna borde ha lagts för månader sedan, säger James Cartlidge, försvarspolitisk talesman för den liberalkonservativa oppositionen.

Storbritannien, en av Ukrainas mest generösa finansiärer, har beslutat att höja försvarsbudgeten till 2,5 procent av BNP senast 2027, med ett långsiktigt mål på 3 procent till 2034.

Samtidigt varnar Moskva för ökad spänning och anklagar den tidigare premiärministern Boris Johnson för att ha saboterat fredsförhandlingarna 2022, och pressat Ukraina att lämna samtalen – ett påstående han själv dock förnekar.

Sedan tidigare har den brittiska regeringen aviserat att man tänker investera miljardbelopp i artificiell intelligens som kan användas för att förbättra beslutsfattandet på slagfältet, och man har även åtagit sig att spendera ytterligare 1,5 miljarder pund för att förbättra landets militärbostäder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Västerås stad vill tvångsinlösa rysk-ortodox kyrka

Det nya kalla kriget

publicerad 18 maj 2025
– av Redaktionen
Att beslagta kyrkans mark är en komplicerad process - och därför vill man anlita en "extern specialist" som ska titta närmare på frågan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Heliga Guds Moderns av Kazan rysk-ortodoxa kyrka i Västerås kan snart komma att tvångsinlösas av kommunen.

Fastigheten används eller kan användas för underrättelseverksamhet kopplad till främmande makt”, hävdar stadsledningskontoret, som därmed ansluter sig till Moderaternas krav.

Kyrkan invigdes så sent som 2023 och ligger i närheten av Västerås flygplats. Några konkreta belägg för att kyrkan skulle användas för någon form av främmande underrättelsearbete har inte presenterats, men Säpo uppgav tidigt att det fanns risk för att denna kunde utgöra ett potentiellt säkerhetshot.

Det har bland annat pekats på att bygget delfinansierats av det statliga ryska atomkraftsbolaget Rosatom, och att församlingen fått pengar från Moskvapatriarkatet vilket skulle innebära att kyrkan står under ”främmande makts” kontroll.

Församlingen har hela tiden förnekat att så är fallet, men i april lämnade Moderaterna i Västerås in ett nämndinitiativ där de krävde att staden försöker tvångsinlösa den mark där kyrkan ligger.

Det är inte ett lämpligt läge för en kyrka med stark koppling till främmande makt och där främmande makt har inflytande”, skrev man bland annat.

”Mycket specialiserat rättsområde”

Nu har stadsledningskontoret föreslagit att initiativet ska beviljas, och även om man inte kan bevisa att kyrkan används för någon ljusskygg verksamhet menar man att byggnadens läge och kopplingar till Rosatom, och Moskvapatriarkatet, är tillräckligt graverande för att marken ska beslagtas.

Genom att fastigheten har en koppling till den ryska statens företag för kärnkrafts- och kärnvapenproduktion, Rosatom, innebär den ett pågående hot mot rikets säkerhet”, heter det.

Att beslagta mark är dock en komplicerad juridisk process – och därför vill juridikenheten anlita en expert som ska titta närmare på frågan.

Eftersom det rör sig om ett mycket specialiserat rättsområde, att det saknas vägledande praxis samt med hänsyn till att felaktiga bedömningar kan leda till betydande och säkerhetspolitiska konsekvenser, bedömer juridikenheten att det är nödvändigt att en extern specialist inom rättsområdet utreder frågan”, skriver de.

Om kommunstyrelsen godkänner förslaget kommer ärendet att gå vidare till regeringen, som blir de som fattar det slutgiltiga beslutet om vad som ska hända med kyrkan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyske kanslern vill skapa superarmé

Det nya kalla kriget

publicerad 15 maj 2025
– av Jan Sundstedt
CDU Friedrich Mertz
Tysklands Förbundskansler, Friedrich Merz (CDU).

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kristdemokraternas nye förbundskansler i Tyskland, den tidigare BlackRock-toppen Friedrich Merz, har satt tonen för sin regering genom att utropa målet att göra Bundeswehr till Europas starkaste armé.

I sitt första tal till förbundsdagen underströk han behovet av ökade satsningar på militären – och öppnade samtidigt för att återinföra värnplikten i Tyskland.

När Merz nyligen tog över som Tysklands förbundskansler klargjorde han snabbt att militären står högt på hans politiska dagordning, rapporterar bland andra Euroactiv. I sitt första anförande inför den Tyska förbundsdagen betonade Merz att Tyskland måste ”ta ett större ansvar” för Europas säkerhet och att Bundeswehr, den tyska försvarsmakten, ska bli kontinentens mest slagkraftiga styrka.

Merz förklarade att regeringen är beredd att skjuta till mer resurser där han menade att Tyskland inte längre kan förlita sig på andra länders militära skydd.

Den federala regeringen kommer att tillhandahålla alla ekonomiska resurser som den tyska försvarsmakten behöver för att bli den starkaste militären i Europa i konventionella termer, sade den nye kanslern i sitt tal.

Lånade pengar finansierar

För att möjliggöra de ökade försvarsutgifterna har Merz regering beslutat att reformera den så kallade skuldbromsen, en regel som tidigare begränsat statens möjligheter att låna pengar.

Genom att lätta på dessa restriktioner öppnas dörren för betydande investeringar i både materiel och personal till Bundeswehr.

Socialdemokraternas försvarsminister, Boris Pistorius, välkomnade de nya satsningarna men varnade för att den största flaskhalsen nu är bristen på soldater. Bundeswehr har under flera år kämpat med att fylla sina led och rekryteringen har inte hållit jämna steg med ambitionerna.

Om det inte går att locka tillräckligt många frivilliga till försvaret, kan återinförd värnplikt bli aktuellt – något som Merz-regeringen nu utreder närmare.

Satsningarna på försvaret har dock mött visst motstånd av kritiker som menar att ökade militärutgifter riskerar att tränga undan andra viktiga samhällsområden, som vård, skola och sociala trygghetssystem. Andra varnar för att en upprustning kan leda till ökade spänningar i Europa och att Tyskland i första hand bör prioritera diplomati och samarbete framför militära satsningar.

Merz och hans regering hävdar dock att en stark försvarsmakt är en förutsättning för att kunna värna både landets säkerhet och dess självständighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Macron öppnar för att placera ut franska kärnvapen i andra EU-länder

Det nya kalla kriget

publicerad 14 maj 2025
– av Redaktionen
Efter Storbritanniens "Brexit" är Emmanuel Macrons Frankrike idag den enda kärnvapenmakten i EU.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

41 730 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Frankrike är beredda att inleda diskussioner med andra europeiska länder om att placera ut franska stridsflygplan beväpnade med kärnvapen på deras territorium – på liknande sätt som USA sedan tidigare gör i vissa länder. Det bekräftade president Emmanuel Macron på tisdagen.

– Amerikanerna har bomber på flygplan i Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet, sade Macron i en intervju med TF1. USA tros idag ha omkring 50 kärnvapen lagrade på flygbasen Incirlik i södra Turkiet.

– Vi är redo att inleda denna diskussion. Jag kommer att definiera ramverket på ett mycket specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna.

Macron nämnde även tre villkor för ett sådant steg: att Frankrike inte kommer att betala för andra länders säkerhet, att det inte sker på bekostnad av landets egna behov – och att det slutgiltiga beslutet alltid ska ligga hos den franska republikens president i egenskap av överbefälhavare.

Frankrike är EU:s enda kärnvapenmakt, och sedan kriget i Ukraina bröt ut har debatten ökat kring att utvidga det franska kärnvapenparaplyet till att omfatta även unionens partner.

Polen, som liksom Frankrike är en nyckelallierad till Ukraina och en växande kraft inom EU, har redan uttryckt en önskan att omfattas av det franska avskräckningsskyddet.

– Det har alltid funnits en europeisk dimension i hur vi betraktar våra vitala intressen. Vi utvecklar inte detta närmare, eftersom tvetydighet är en del av själva avskräckningen, sade Macron.

Oro för kärnvapenkrig

Planer på att placera ut franska kärnvapen i andra europeiska länder har väckt oro bland experter och säkerhetspolitiska analytiker. Kritiker menar att ett sådant steg riskerar att ytterligare spä på spänningarna mellan Nato och Ryssland, och kan uppfattas som en strategisk upptrappning snarare än ett defensivt skydd.

I förlängningen befaras det bidra till en ökad militarisering och höja risken för missförstånd eller felbedömningar som i värsta fall kan leda till en storskalig kärnvapenkonflikt i Europa med förödande konsekvenser– något som flera bedömare varnat för sedan kriget i Ukraina bröt ut.

Andra är mer positivt inställda och argumenterar för Europas länder måste förhålla sig till den bistra verkligheten, där stormakterna redan har omfattande kärnvapenarsenaler som de inte planerar att ge upp, och att avskräckning med egna kärnvapen inte bara är nödvändigt utan också det mest effektiva sättet för att förhindra framtida angrepp.

Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut har Frankrike idag knappt 300 kärnvapen – att jämföra med Rysslands cirka 5900 och USA:s 5300. Man betonar dock att det handlar om kvalificerade uppskattningar och att det sällan finns offentliga data kring ländernas kärnvapenarsenaler.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.