MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 24 juni 2025

tisdag 24 juni 2025


Washington tänker bekämpa Ryssland till den siste ukrainaren

Det nya kalla kriget

Rysslands regering bär det fulla ansvaret för att invadera Ukraina. Ett Väst fyllt av arrogans och självrättfärdighet delar dock skulden för att ha orsakat konflikten. För det får världen nu betala ett högt pris, skriver docent Doug Bandow, före detta specialassistent till president Ronald Reagan.

publicerad 7 juli 2024

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Rysslands krig mot Ukraina rasar vidare. USA och Europa fortsätter att stödja Kiev. Men inte, som det verkar, för att sluta fred. Snarare är de allierade beredda att stödja Zelenskyj-regeringen så länge den kämpar mot Moskva till den siste ukrainaren – vilket alltid har varit västvärldens inställning till Kiev.


Artikeln publicerades ursprungligen den 20 april 2022.


Ukraina har blivit en ”cause célèbre” i väst. Människor som normalt ägnar lite uppmärksamhet åt internationella angelägenheter har gått in helhjärtat för Ukraina. Sannerligen, frenetiska supporters har lånat bruket av självkritik från Kinas kulturrevolution och krävt att ryska idrottare, sångare, dirigenter och andra gör offentliga bekännelser, förnedrar sig själva och fördömer Putin, eller förlorar sina jobb.

Allierade regeringar har erbjudit rikligt med vapen till Kiev och infört enorma sanktioner mot Moskva, vilka alla tjänar till att hålla Ukraina kvar i kriget. Amerika och européerna har gjort klart att de inte tänker delta i strid. Utrusta ukrainare att slåss, visst, men hjälpa ukrainare att slåss … glöm det.

Mest oroande är de allierades uppenbara misslyckande att stödja det som det ukrainska folket behöver mest, fred.

Författaren Ted Snider observerade att ”näst efter att ha startat ett krig skulle den mest förkastliga handlingen vara att hålla igång det när fler människor kommer att dö med litet hopp om att resultatet kommer att förbättras”, men bevis tyder på att ”USA förhindrar en diplomatisk lösning i Ukraina”.

Uppenbarligen skulle en ren avvisning av Ryssland vara det bästa resultatet för Ukraina, men det är dock omöjligt. Moskva har ett betydande territorium i öster och verkar fast beslutet att slutligen koncentrera sina ansträngningar för att göra ytterligare vinster. Dessutom har Ryssland en eldkraftsfördel som ännu inte har utnyttjats fullt ut. En allt mer desperat rysk regering och militär skulle kunna överge alla hämningar i sin användning av våld.

I vilket fall, ju längre kriget pågår, desto fler dödsfall och mer förstörelse. Kampen mellan ryssar och ukrainare sker inte i ett modernt Colosseum, begränsat till kombattanterna. Moskva belägrar och bombar städer, staden Bucha visar att grymheter har begåtts och tragedierna kommer sannolikt att förvärras ju längre konflikten pågår.

Även om livet återvänder till Kiev, som inte längre hotas av närliggande ryska trupper, är normaliteten fortfarande långt borta. Moskva kan ändra kurs igen. Miljontals flyktingar, tillsammans med många internflyktingar, kommer att tveka att återvända hem så länge bomb-, missil- och drönarattacker är möjliga. Världsbanken uppskattar att Ukrainas BNP bara under detta år kan komma att nästan halveras. Kostnaderna kommer att mångdubblas om striderna fortsätter.

Självklart är det upp till ukrainarna att bestämma under vilka omständigheter de ska sluta slåss. USA:s och Europas regeringar bör dock erbjuda minst lika mycket stöd för fred som för krig. De allierade har länge satt västerländsk dominans i Ukraina över fred med Ryssland, även när möjligheten till fred dök upp efter 2014 års fiendeskap. Snider observerade att ”efter att ha misslyckats med att stödja Zelenskyj i en diplomatisk lösning med Ryssland, misslyckades Washington sedan med att pressa honom att återgå till genomförandet av Minskavtalet”.

Idag verkar Washingtons tjänstemän avskräcka ukrainska ledare från att överväga kompromisser för fred och föredra fromma samtal om bredare principer som ukrainare borde dö för.

Till exempel erkände utrikesdepartementets talesman Ned Price motvilligt att Kiev hade den suveräna rätten att bestämma sin egen utrikespolitik, men verkade avskräcka Zelenskyj-regeringen från att anamma rätten att gå med i Nato, vilket ingen i alliansen har för avsikt att tillåta den att utöva, allt i principens namn.

Prices yttrande:

Det här är ett krig som på många sätt är större än Ryssland, det är större än Ukraina, hur viktigt och hur monumentalt det än är i president Putins krig mot Ukraina. Nyckelpunkten är att det finns principer som har universell tillämplighet överallt som står på spel här,  vare sig vi är i Europa, i Indo-Stillahavsområdet, eller varhelst däremellan. Det är dessa centrala principer president Putin försökt bryta och trotsa och som våra ukrainska partners, med stöd av det internationella samfundet, försökt försvara – principen att varje land har en suverän rätt att bestämma sin egen utrikespolitik, har en suverän rätt att själv bestämma vem den väljer att förbinda sig med beträffande sina allianser och sina partnerskap, och åt vilket håll den vill rikta sin blick. I det här fallet har Ukraina valt en demokratisk väg – en västerländsk väg, och det är något som president Putin uppenbarligen inte var villig att acceptera.

Också avgörande är västerländsk tystnad om normerna för att ta bort sanktioner. Vissa analytiker verkar vara redo att behålla sanktionerna även efter att striderna upphört, särskilt om stora krigsmål inte har uppnåtts. Putins avsättning är ett möjligt mål. Rättegångar mot Putin och andra tjänstemän på grund av krigsförbrytelser är en annan. Att få Ryssland att betala skadestånd är en tredje; vissa analytiker har föreslagit att man helt enkelt ska överföra beslagtagna och frysta tillgångar till Ukraina.

Ändå är sådana strategier, även om de i princip är ytligt attraktiva, tveksamma i praktiken. Det finns ingen garanti för att Putins ersättare skulle vara en förbättring. Putin och de omkring honom är hårda män, men inga bevis har ännu dykt upp för att de beordrade vad som ser ut som fruktansvärda grymheter, men den sortens brott som också begåtts av de allierades väpnade styrkor (minns ni My Lai i Vietnam?). Att laglöst distribuera frysta tillgångar, vilket Washington också gör i Afghanistan, bidrar till civil undernäring och hårda umbäranden och kommer att driva andra nationer att flytta sina resurser utanför västerländsk kontroll.

Ännu värre, alla dessa steg skulle uppmuntra Moskva att fortsätta kämpa. Liknande krav på villkorslös kapitulation motverkar fred, särskilt om Moskva tror att de fortfarande har en rimlig chans till seger, även om det kräver att man använder större och mer destruktiv eldkraft. Ukrainare önskar utan tvekan seger, men de bör komma ihåg att de allierade inte kommer att ge dem det. Snarare kommer västvärlden att se till att ukrainare kan kämpa för evigt för att uppnå det – vilket ändå kanske betyder aldrig någonsin.

Åtminstone kan Biden-administrationen ännu inte förmå sig att kräva att ukrainare ska fortsätta kämpa om fred blir möjlig. Men vissa amerikanska analytiker låter inte sig hämmas. ”Ukraina måste vinna”, förklarade Atlantens Anne Applebaum. Den pensionerade generallöjtnanten Ben Hodges tillkännagav: ”Administrationen och Nato måste prata om att vinna, om att hjälpa Ukraina att vinna, inte bara om att undvika att förlora eller förhindra Ryssland från att vinna”.

Mest avslöjande var kanske ett uttalande i The Economist, att en ukrainsk seger skulle vara ett ”pris för väst”. Faktum är att inte bara väst, utan ”hela världen” skulle vinna. Så varför göra freden lätt, undrade den utrikespolitiske tjänstemannen och journalisten David Rothkopf. Han twittrade: ”Till dem som har krävt en ’avfart’ för Putin, har jag bara en fråga. Skäms ni inte över er själva?”

Kriget riskerar att handla om allt och alla utom det ukrainska folket.

Det är Ukraina som härjas av krig. Det är ukrainarna som har mest behov av att stoppa den pågående konflikten. Dessutom behöver de allra mest en permanent, stabil bosättning. Det uppnås bäst med ett avtal som tar itu med orsakerna till konflikten, särskilt ryska säkerhetsproblem. Väst ignorerade vårdslöst och hänsynslöst både ryska intressen och därav följande hot och lämnade ukrainarna att betala priset. Att iscensätta en repris samtidigt som man återupprättar freden vore dumt.

Tidigare ansträngningar att krossa motståndare ekonomiskt och införa strafföverenskommelser har faktiskt inte slutat bra. Det skulle det inte heller göra om USA och Europa behandlade Ryssland som ett gigantiskt Nordkorea, bara med många fler kärnvapen och tillgång till stora delar av Asien, Afrika och Sydamerika, särskilt eftersom USA och Europa inte skulle vara mer benägna att försvara Ukraina i framtiden än de är nu.

Bör ukrainare ta en chans på tärningskastet, och som Dirty Harry, konfrontera Ryssland och be det att fråga sig: ”Känner jag mig tursam?” Endast ukrainarna kan svara på den frågan.

Rysslands regering bär det fulla ansvaret för att invadera Ukraina. Amerikanska och europeiska regeringar delar dock skulden för att ha orsakat konflikten. Fyllda av arrogans och självrättfärdighet var de fast beslutna att behandla Moskva utan respekt. För det får världen nu betala ett högt pris.

De allierade bör inte göra ett liknande misstag i slutet av detta krig. Låt dem moralisera om sin inneboende godhet och Kremlgängets förräderi. Låt dem fantisera om Vladimir Putin i hamnen vid Old Bailey i London eller ännu bättre inför Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Låt dem rapsodisera om det goda de tänker göra för världen genom att utplåna det ryska enväldet. Låt dem sedan ansluta sig till Ukraina och försöka få slut på detta fruktansvärda krig och skapa en fredsuppgörelse som sannolikt kommer att bestå – vilket är vad folken i Ukraina, Ryssland och Europa alla desperat behöver.

 

Doug Bandow

 


Artikel publicerades ursprungligen på The American Conservative

Om artikelförfattaren

Doug Bandow är docent vid The Cato Institute, före detta specialassistent till president Ronald Reagan och författare till Foreign Follies: America's New Global Empire.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagens nya jättelån för upprustning: 300 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 19 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Riksdagsbeslut - militär upprustning - 2025-06-18
Samtliga riksdagspartier står bakom skuldsättningen av befolkningen inklusive målsättningen att möta militärpakten Natos krav på upprustning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I bred enighet beslöt riksdagen på torsdagen att skuldsätta staten med ytterligare 300 miljarder kronor för en massiv militär och civil upprustning. Kritiker varnar för att satsningen kan bli dyrköpt på längre sikt.

Överenskommelsen, som samtliga riksdagspartier står bakom, innebär att staten frångår sitt balansmål och tar upp historiskt stora lån för att möta Natos framtida försvarskrav.

Av totalbeloppet ska 250 miljarder användas till militärt försvar – främst brigader, luftvärn och ammunition – medan 50 miljarder går till civila förberedelser såsom sjukvård, matlager och infrastruktur.

Försvarsminister Pål Jonson (M) uppger att målet är att uppnå 3,5 procent av BNP till militärt försvar och 1,5 procent till civilt försvar senast 2032. Beslutet innebär en dramatisk höjning av dagens nivåer och gör Sverige till ett av de länder i Europa som nu lägger störst andel av sin ekonomi på försvaret.

Nordic Response 2024
Foto: Norska Försvarets hemsida/ntb.no

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver lånen som tillfälliga och nödvändiga.

Avvikelsen är tillfällig men utgifterna är permanenta. Därför kommer vi att jobba framåt med att hitta finansiering i olika delar och steg för steg fasa in det så att vi åter kommer i balans, säger Svantesson.

Flera ekonomer ifrågasätter om lånefinansiering av militära utgifter är hållbar, där socialdemokraterna vill se en ny skatt för att kunna finansiera återbetalningen. Tidö-regeringen å sin sida hoppas att satsningen ska rymmas inom framtida tillväxt.

 

Fakta: Sveriges historiska upprustningsbeslut 2025

  • Total låneram: 300 miljarder kronor

Fördelning:

  • 250 miljarder till militärt försvar
  • 50 miljarder till civilt försvar

Mål:

  • 3,5 % av BNP till militärt försvar
  • 1,5 % av BNP till civilt försvar
  • Målen ska vara uppfyllda senast 2032
  • Politisk enighet: Samtliga riksdagspartier står bakom överenskommelsen
  • Finansiering: Statlig upplåning, frångår balansmålet
  • Syfte: Möta Natos krav och stärka Sveriges försvarsförmåga

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark godkänner nytt försvarsavtal – öppnar för amerikansk militärnärvaro på Grönland och Färöarna

Det nya kalla kriget

publicerad 12 juni 2025
– av Jan Sundstedt
Mette Frederiksen Danmark Nato USA
Danmarks statsminister Mette Frederiksen ser fram emot ett utökat samarbete med USA.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det danska Folketinget har röstat igenom ett avtal som ger USA tillgång till danska militärbaser – inklusive möjligheter till militär infrastruktur i de självstyrande regionerna Grönland och Färöarna. Kritiker varnar för en glidning i dansk suveränitet, medan regeringen beskriver avtalet som ett nödvändigt steg.

Med bred majoritet – 94 röster för och 11 emot – antog det danska parlamentet i veckan ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet ger amerikanska styrkor rätt att använda flera militära anläggningar på dansk mark, däribland Karup, Skrydstrup och Aalborg, samt tillgång till områden på Färöarna och Grönland.

Enligt den danska regeringen syftar uppgörelsen till att förstärka Danmarks samarbete med USA inom ramen för Nato. Försvarsminister Troels Lund Poulsen betonar att avtalet inte innebär någon permanent truppnärvaro, utan att det rör sig om logistiska möjligheter och operativ flexibilitet.

Försvarsdepartementet framhåller att USA:s militära närvaro ses som en förberedelse för att snabbt kunna svara vid kriser i Arktis och Nordatlanten – områden som fått ökad militär betydelse i takt med förändrade säkerhetslägen.

Avtalet väcker samtidigt kritik från flera håll. Särskilt ifrågasatt är klausulen som innebär att amerikansk militärpersonal lyder under USA:s jurisdiktion – även om de begår brott mot civila i Danmark. Flera oppositionspolitiker har pekat på att detta undergräver rättssäkerheten och går emot dansk rättstradition.

Strax före omröstningen sade ledaren för Enhetslistan, Pelle Dragsted, att avtalet är ”skadligt för landet”.

Det är ett avtal som innebär att vi kommer att ha områden i Danmark som står under amerikansk jurisdiktion – där danska myndigheter inte kan utöva kontroll, och där misshandel av fångar kan förekomma. Det är ett gigantiskt svek mot den danska befolkningen.

Danska soldater kan i och med landets nya DCA-avtal med USA se den amerikanska närvaron i Danmark förstärkas kraftigt. Foto: 7th Army Training Command/CC BY 2.0

Stormaktslogik styr beslut

Andra menar att avtalet innebär ett steg mot att Danmark i praktiken upplåter delar av sitt territorium till främmande makt.

Grönland och Färöarna, som båda har ett långtgående självstyre, har formellt informerats om avtalet, men varken det färöiska Lagtinget eller det grönländska Inatsisartut har haft rätt att blockera beslutet. Det har lett till ytterligare kritik, då många ser det som att Köpenhamn rundar lokala intressen till förmån för stormaktslogik.

I bakgrunden ligger också det geopolitiska skifte som pågår i Arktis, där Ryssland, Kina och USA försöker stärka sina positioner. USA har tidigare visat intresse för Grönland – inte minst efter Donald Trumps omtalade förslag att köpa ön – och anser att ön har strategisk betydelse för övervakning och kontroll över Nordatlanten.

Den danska regeringen ser avtalet som en nödvändig anpassning till en ny verklighet.

Problemet är inte ett alltför stort engagemang från USA:s sida i Europa. Tvärtom är risken att USA drar sig tillbaka och flyttar bort trupper eller stoppar donationer till Ukraina, uttryckte statsminister Mette Frederiksen tidigare i veckan.

Samtidigt växer farhågor om att Danmark därmed också gör sig mer sårbart – både politiskt och militärt – i händelse av en framtida stormaktskonflikt.

Folketingets beslut markerar inte bara ett fördjupat samarbete med USA, utan också en förändrad dansk hållning till militära allianser och suveränitet – ett vägval som långt ifrån alla danskar är nöjda med.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tulsi Gabbard: Krigshetsarna driver världen mot kärnvapenförintelse

Det nya kalla kriget

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
Tulsi Gabbard har tidigare anklagat Nato-ledarna för att vara "galna" och för att försöka dra in mänskligheten i ett tredje världskrig.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s nationella underrättelsechef Tulsi Gabbard varnar i en dyster videohälsning för risken för ett fullskaligt kärnvapenkrig.

Hon riktar skarp kritik mot ”den politiska elitens krigshetsare” och anklagar dessa för att driva världen ”närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare”.

I det tre minuter långa videoklippet berättar Gabbard om sitt senaste besök i Hiroshima, Japan, där hon studerade följderna av USA:s kärnvapenattack mot staden 1945. Videon blandar bilder från resan med arkivmaterial på offren för bombningen och visar Gabbard när hon talar direkt till kameran om konsekvenserna av en modern kärnvapenattack.

Gabbard påpekar att dagens kärnvapen är betydligt kraftfullare än dem som användes i andra världskriget.

– Ett enda kärnvapen idag kan döda miljontals människor på bara några minuter, förklarar hon och fortsätter:

– Detta är verkligheten av vad som står på spel, vad vi står inför nu. För när vi står här idag, närmare randen av kärnvapenutplåning än någonsin tidigare, driver den politiska elitens krigshetsare vårdslöst fram rädsla och spänningar mellan kärnvapenmakter.

”Upp till oss – folket”

Gabbard antyder vidare att mäktiga personer är övertygade om att de själva skulle ha tillgång till ”kärnvapenskydd” och att de därför tror sig vara skyddade från konsekvenserna av ett kärnvapenkrig.

– Det är upp till oss, folket, att tala ut och kräva ett slut på denna galenskap. Vi måste avvisa denna väg till kärnvapenkrig och arbeta mot en värld där ingen behöver leva i rädsla för en kärnvapenförintelse, uppmanar hon avslutningsvis.

Det är oklart exakt när videon spelades in, men Gabbard besökte Japan under förra veckan, bland annat en amerikansk militärbas tillsammans med USA:s ambassadör i landet. Enligt hennes stab besökte hon dock inte Hiroshima under sitt första besök i Japan som underrättelsedirektör i mars.

På en fråga om att förtydliga uttalandena svarade Gabbards ställföreträdande stabschef, Alexa Henning, att även president Donald Trump delar hennes oro för ett framtida kärnvapenkrig.

President Trump har upprepade gånger sagt att han inser det omätliga lidandet och utplåningen som kan orsakas av kärnvapenkrig, vilket är anledningen till att han har varit tydlig med att vi alla måste göra allt möjligt för att arbeta mot fred”, sade Henning i ett skriftligt uttalande och tillade att Gabbard stödjer Trumps mål om varaktig fred och stabilitet.

”Försöker dra in oss i tredje världskriget”

Det är heller inte första gången som den tidigare demokratiska kongressledamoten och presidentkandidaten varnat för att ett kärnvapenkrig kan vara nära förestående – samt riktat hård kritik mot politikers och militära företrädares krigshets.

Under sin presidentkampanj 2019 sade hon att världen befann sig ”på randen av kärnvapenkrig”, och i kongressen var hon en stark förespråkare för kärnvapennedrustning och förnyade internationella avtal.

Så sent som 2023 anklagade hon också ledande företrädare för USA, Nato och Ukraina för att ha ambitioner att starta ett tredje världskrig och riskera hela mänsklighetens överlevnad.

Krigshetsarna försöker dra oss in i tredje världskriget, som bara kan sluta på ett sätt: kärnvapenutplåning och lidandet och döden för alla våra älskade. Zelenskyj, Biden, Nato, kongressens och medias neokonservativa är galna, och vi är galna om vi passivt låter dem leda oss in i denna förintelse som får till slakt”, varnade hon på X.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Välfärden kan offras när Danmark Nato-rustar

Det nya kalla kriget

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Danmarks statsminister Mette Frederiksen har lovat att satsa mångmiljardbelopp på att rusta upp landets militära styrkor.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

68 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmark förbereder sig på att kraftigt öka försvarsutgifterna för att möta Natos nya mål – men notan blir hög.

Enligt beräkningar från Aarhus universitet kommer upprustningen att kräva ytterligare omkring 90 miljarder danska kronor utöver dagens nivåer. Frågan är nu var pengarna ska tas ifrån – och vad som måste offras i utbyte.

– Det här kommer att vara något den enskilda dansken faktiskt märker av, säger Bo Sandemann Rasmussen, professor i nationalekonomi vid Aarhus universitet, till TV 2.

Statsminister Mette Frederiksen meddelade efter ett toppmöte i Vilnius att Danmark är redo att höja sina försvarsutgifter till 3,5 procent av BNP, samt lägga ytterligare 1,5 procent på annan säkerhetsrelaterad verksamhet såsom cybersäkerhet, gränsskydd och kustförsvar.

Totalt skulle alltså fem procent av landets bruttonationalprodukt gå till säkerhet – mer än dubbelt så mycket som det nuvarande målet på två procent.

Men enligt professorn krävs då ytterligare 90 miljarder kronor i budgeten – pengar som knappast kan hämtas från det så kallade ekonomiska reformutrymmet.

– Det framstår som alltmer osannolikt att vi kan räkna med att täcka 90 miljarder, bedömer han.

Nedskärningar i välfärden?

Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter markant efter att kriget i Ukraina inleddes, och låg 2023 på cirka 2,4 procent av BNP – motsvarande 68 miljarder kronor. Men för att nå fem procent krävs betydligt mer – och det får konsekvenser.

– Befolkningen blir äldre, vilket kräver mer resurser till offentliga tjänster. Om vi vill behålla dagens servicenivå behöver vi sannolikt att hitta nya finansieringskällor, säger nationalekonomen.

Han menar att det politiska vägvalet nu står mellan att skära i offentliga utgifter – eller att höja skatterna, till exempel genom att införa en särskild krigsskatt.

– Det är svårt att se att vi inte skulle behöva en skattehöjning för att nå 90 miljarder. Det är trots allt en mycket stor summa.

”Andra saker vi inte har råd med”

För att sätta siffran i perspektiv lade Danmark under 2023 155 miljarder på utbildning och 14,9 miljarder på polisen. En upprustning på 90 miljarder motsvarar alltså sex gånger hela den samlade polisbudgeten.

– Om beloppet blir lägre än så är det kanske mer realistiskt att finansiera det, men då är det andra saker vi inte har råd med, förklarar Rasmussen.

Ett formellt beslut om de nya försvarsmålen väntas vid Nato-toppmötet i Haag i slutet av juni. Fram till dess återstår frågan om vilka delar av välfärden som kommer att få stryka på foten – och hur mycket danska hushåll själva kommer att få betala.

Krav från USA

Det kan noteras att Danmark inte är det enda Natoland som nu lägger mångmiljardbelopp på att rusta upp militären – satsningar som på många håll finansieras just med nedskärningar i välfärden.

Trump-administrationen kräver att Europa och Kanada tar ett större ”ansvar” för kontinentens försvar – och försvarsminister Pete Hegseth har deklarerat att han vill att medlemsländernas militärbudgetar uppgår till cirka fem procent av BNP.

– Två procent är en början, men det är inte tillräckligt som president Trump har förklarat. Det är inte heller tre procent eller fyra procent utan snarare fem procent, betonade han tidigare i år och uppmanade Nato-länderna till ”verkliga investeringar”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.