Annons:

Videoapplikationer kritiseras för bristande säkerhet

Publicerad maj 8, 2020
– av Markus Andersson

Säkerhetsforskare menar att de flesta appar för videokommunikation har undermålig säkerhet och att flera av dem inte ens lever upp till de uppsatta minimikraven.

En forskargrupp kopplad till Mozilla Foundation har testat och gått igenom de mest välkända apparna för videomöten och kommunikation och kommit fram till att många av dem helt enkelt inte håller måttet, skriver Forbes.

Appar som Discord, Zoom, Houseparty och Doxy bedöms ha usel säkerhet och får kritik för hur man hanterar användarnas uppgifter och exempelvis delar vidare användarnas information till tredje part för riktad reklam och marknadsföring.

Appar som Signal och Facetime får däremot positiva omdömen, framförallt eftersom de använder sig av end-to-end-kryptering.

Annons:

Forskarna reagerade på att flera av apparna inte ens krävde säkra lösenord utan godkände lösenord som ”12345” eller ”11111”, lösenord som är extremt lätta för inkräktare att gissa sig till, med eller utan digitala verktyg.

Sammanlagt gick man igenom 15 appar och även om Discord fick gott omdöme i vissa avseenden bedömdes det tillsammans med Houseparty och Doxy.me ha allra sämst säkerhet.

Noterbart är dock att Discord kort efter att undersökningen genomfördes uppdaterade sina inställningar för att förhindra användandet av alldeles för simpla lösenord. Tidigare var det exempelvis möjligt att välja ett lösenord med sex stycken ettor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kinesiska Apple-användare anmäler företaget för monopolställning

Publicerad Idag 16:25
– av Markus Andersson
Fotgängare vid Apple-butiken på shoppinggatan Wangfujing i Peking, Kina.

En grupp på 55 kinesiska iPhone- och iPad-användare har anmält Apple till landets marknadsreglerare. De anklagar teknikjätten för att missbruka sin dominerande ställning genom att tvinga användare till företagets egna plattformar för nedladdning och betalningar – samtidigt som provisioner på upp till 30 procent tas ut.

Anmälan till den kinesiska konkurrensmyndigheten lämnades in på måndagen och kommer när handelskonflikten mellan Peking och Washington hårdnar. Båda länderna använder tullar och teknikrestriktioner som politiska verktyg, rapporterar Reuters.

Gruppen, som företräds av advokaten Wang Qiongfei, menar att Apple har monopol på distribution av iOS-appar i Kina. Samtidigt tillåter företaget alternativa betalmetoder och appbutiker på andra marknader efter påtryckningar från EU och USA.

Tvingas använda Apples system

I anmälan pekas tre brott mot Kinas konkurrenslag ut: Apple tvingar konsumenter att köpa digitalt innehåll genom företagets eget betalningssystem, begränsar nedladdning av appar till App Store och tar ut provisioner på upp till 30 procent.

Annons:

Apple har inte kommenterat anklagelserna.

Detta är andra gången Wang Qiongfei driver ett liknande ärende. En stämning från 2021 avvisades av en domstol i Shanghai förra året, men domen har överklagats till Högsta folkdomstolen där en avgörande dom ännu inte fallit.

Wang säger till Reuters att han förväntar sig snabbare handläggning av denna myndighetsanmälan jämfört med den tidigare civilrättsliga processen.

Kina har nyligen inlett flera konkurrensprövningar mot amerikanska teknikföretag, bland annat chipstillverkaren Qualcomm.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Israeliskt spionföretag förbjuds från WhatsApp

Publicerad oktober 19, 2025
– av Markus Andersson
Spionprogrammet Pegasus användes för att övervaka journalister, dissidenter och människorättsaktivister genom WhatsApp.

En amerikansk federal domstol har drastiskt sänkt det skadestånd som Meta ska få från det israeliska spionprogramföretaget NSO Group – från 167 miljoner dollar till 4 miljoner dollar.

Samtidigt har domaren Phyllis Hamilton utfärdat ett permanent förbud som hindrar företaget från att fortsätta attackera WhatsApp.

Bakgrunden är att Meta stämde NSO Group 2019 för att ha använt spionprogrammet Pegasus för att övervaka 1 400 personer i 20 länder, däribland journalister och människorättsaktivister.

Enligt Meta kan Pegasus infektera offrens enheter utan deras medverkan genom att skicka textmeddelanden med skadlig kod till WhatsApp. Till och med ett missat samtal räcker för att infektera någons enhet.

Annons:

Enligt Courthouse News Service sänkte Hamilton skadeståndet eftersom det måste följa ett juridiskt ramverk utformat för att göra skadestånd proportionerliga. Men hon utfärdade samtidigt ett permanent förbud mot NSO Groups försök att bryta sig in i WhatsApp, rapporterar Engadget.

I sitt beslut noterade hon uttalanden från NSO:s advokater och företagets egen vd som avslöjade att företaget inte har slutat samla in WhatsApp-meddelanden och försökt kringgå meddelandeappens säkerhetsåtgärder.

Svarandena hade tidigare hävdat att det föreläggande Meta begärde skulle "sätta hela NSO:s verksamhet i fara" och "tvinga NSO i konkurs", eftersom WhatsApp är en av spionprogrammet Pegasus huvudsakliga infektionsvägar.

Oklart hur förbudet ska upprätthållas

Will Cathcart, chef för WhatsApp, kommenterade domen:

— Dagens dom förbjuder spionprogramtillverkaren NSO från att någonsin rikta in sig på WhatsApp och våra globala användare igen. Vi applåderar detta beslut som kommer efter sex års rättsprocess för att hålla NSO ansvariga för att ha riktat in sig på medlemmar av det civila samhället. Det skapar ett viktigt prejudikat att det finns allvarliga konsekvenser för att attackera ett amerikanskt företag.

Hamilton skrev att föreläggandet kräver att det israeliska företaget ska radera och förstöra datorkod relaterad till Metas plattformar, och att hon drog slutsatsen att bestämmelsen är "nödvändig för att förhindra framtida överträdelser, särskilt med tanke på den odetekterbara naturen hos företagets teknologi".

Det är dock inte helt klart hur Meta ska säkerställa att NSO Group inte använder WhatsApp för att infektera sina användares enheter igen. Företaget förvärvades nyligen av en amerikansk investeringsgrupp som investerat tiotals miljoner dollar för att ta kontrollerande ägarskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så manipuleras unga till att shoppa mer

Publicerad oktober 15, 2025
– av Redaktionen
Varje gång mobilen plockas fram möts unga av köpuppmaningar från modeföretag – ett ständigt flöde av manipulativt innehåll.

Flera modeföretag använder så kallade "köptriggermekanismer" på sina webbsidor för att manipulera kunder att köpa mer, visar en kartläggning från Naturskyddsföreningen. En annan undersökning visar att unga flickor ständigt är utsatta för ett flöde av dessa köptriggers i sina mobiler.

I kartläggningen har man tittat på förekomsten av köptriggers på nio stora modeföretags webbsidor. De sidor som granskats är H&M, Lindex, KappAhl, NA-KD, Nelly, Boozt, Zalando, Ellos och Shein.

Köptriggers handlar om innehåll som helt enkelt syftar till att öka konsumtionen på sidorna genom att exempelvis utnyttja psykologiska och kognitiva svagheter hos konsumenterna.

Totalt har man tittat på elva sådana köptriggers som identifierats som: brådska/tidsbrist, brist, popularitet, exklusivitet, inspiration, låg risk, incitament/erbjudanden, genvägar, lock-in/inlåsningar, bra affär och användargenererat innehåll.

Annons:

Resultaten visar att alla granskade modeföretag använder sig av köptriggers, men i olika omfattning och intensitet. Nelly, Boozt, Zalando och Shein använder exempelvis alla identifierade triggers, samtidigt som H&M använder det i mer begränsad omfattning. Allra värst var Shein, följt av Ellos.

Det är skrämmande att samtliga stora modeföretag som vi tittat på använder så många köptriggers för att få oss att handla mer och mer. Dessa triggers bygger på psykologiska genvägar, som gör att vi agerar på våra köpimpulser och väcker vårt ha-begär, vilket i sin tur leder till ett osunt konsumtionsmönster. Detta drabbar både miljön och klimatet och även vårt välmående, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

"Kommersiella medier"

I en annan undersökning har Naturskyddsföreningen låtit Ungdomsbarometern undersöka hur åtta modeintresserade flickor i åldern 16–17 år utsätts för köptriggers. Flickorna fick under några dagar observera och ta skärmdumpar, samt svara på frågor om hur de agerat på det som dyker upp i mobilen i sociala medier och inkorgen.

Resultaten visar att flickorna hade ett ständigt flöde av köptriggers i sina mobiler med innehåll som uppmanade till köp.

Det borde inte heta sociala medier längre, utan mer korrekt kommersiella medier. Det är hög tid att politikerna inser hur utsatta ungdomarna är och att det införs striktare regleringar för hur digitala konsumtionsmiljöer får utformas, säger Rindevall.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trygghetsappar normaliserar övervakning av barn

Övervakningssamhället

Publicerad oktober 15, 2025
– av Markus Andersson
Katarina Winter varnar för att övervakning av barn normaliserats när tekniken paketeras som omsorg istället för kontroll.

Appar som lovas öka tryggheten används ofta för vardagslogistiken – och normaliserar hemlig övervakning.

Forskare vid Stockholms universitet har granskat 48 svenska trygghetsappar och varnar för att tekniken paketeras som omsorg medan etiska frågor försvinner.

I två forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöker forskare olika trygghetsteknologier i Sverige – allt från digitala trygghetskartor och säkerhetssensorer till appar som marknadsförs som verktyg för att skapa tryggare samhällen. Men istället för att mäta om tekniken fungerar granskar forskarna kritiskt vad den får för konsekvenser.

— Det är viktigt att fråga sig vilken trygghet vi är ute efter, och för vem? Vad är värt att kallas trygghet? Vilka aktörer och intressen styr vad som är trygghet i ett samhälle? Projektet om trygghetsappar visar bland annat hur övervakning normaliseras när vi använder den här teknologin, säger Katarina Winter, docent och universitetslektor i kriminologi samt doktor i sociologi vid Stockholms universitet.

Annons:

Hon leder projekten som pågår i samarbete med forskare från Högskolan i Gävle och Södertörns högskola. Forskarna har kartlagt 48 svenska trygghetsappar och intervjuat både utvecklare och användare, däribland föräldrar som använder appar för att hålla koll på sina barn.

"Tekniken är så snällt inramad"

Ett centralt fynd är hur normaliserat det blivit att övervaka barn, ofta utan deras vetskap.

— Ett exempel är hur normaliserat det har blivit att övervaka sina barn fast de inte vet om det, även om vissa har en överenskommelse med sina barn. Eftersom tekniken är så snällt inramad – att det handlar om att skydda barnen – så blir det inte något man måste stå för som förälder. Normaliseringen kan därför ske under radarn. När tekniken paketeras som omsorg tappar vi lätt bort de etiska frågorna, förklarar hon.

Övervakningen påverkar också relationerna i familjen.

— Många använder apparna för att slippa tjata på sina barn och i det korta loppet kanske det är smidigt och förenklar logistik i familjen. Men det sker något på mellanmänsklig nivå, vi kapar en del av interaktionen mellan varandra. Det ses som ett avvikande beteende om man inte vill dela sin plats, något jag tror är negativt.

Förvirrande budskap vid Komvuxskjutning

Forskarna ser en tydlig diskrepans mellan utvecklarnas ideal om ett tryggare samhälle och hur apparna faktiskt används. För privatpersoner handlar det ofta om helt andra saker än trygghet.

— På ett sätt reproducerar de här föräldrarna en otrygghet i samhället som har att göra med brott och utsatthet när de motiverar varför de använder en app. Men i verkligheten så är det ofta extremt kopplat till vardagslogistik – när ska jag börja koka pastan beroende på var mitt barn befinner sig? förklarar kriminologen.

Forskarna har också undersökt skolsäkerhetsappen CoSafe som användes vid skjutningen på Campus Risbergska. Appen kritiserades för att ha skickat motstridiga larm om både utrymning (att lämna byggnaden) och inrymning (att stanna kvar och söka skydd inomhus). Av de totalt elva personer som dödades följde två elever uppmaningen att utrymma istället för att söka skydd inomhus.

— Risbergska-fallet visar på komplexiteten i tekniska lösningar för krissituationer. Samtidigt som appen kan ha hjälpt vissa att söka skydd, väcker händelsen viktiga frågor om ansvarsfördelning och teknisk tillförlitlighet när det gäller liv och död, konstaterar Winter.

Privata aktörer tjänar på otrygghet

Forskaren ser också hur privata företag använder samhällsdebatten om otrygghet för att sälja in sina lösningar, särskilt till kommuner.

— Vi har både ett politiskt landskap som fokuserar på otrygghet och en marknad som tar sig an det eftersom det är i fokus. Det är logiskt att man hittar möjligheter till företagande i samhällsdebatten vi befinner oss i, men det blir mer brutalt när det gäller trygghet än med andra fenomen. Dels för att aktörer tjänar på att framställa ett samhälle som otryggt, dels för att företagen generellt sett är intresserade av specifika användargrupper som kanske inte har så mycket trygghetsproblem.

Hon uppmanar till en kritisk hållning mot teknikoptimismen.

— Det är viktigt att stanna upp i de frågorna som annars tenderar att rusa iväg i en slags tilltro till att 'nu blir allt bättre för att vi har ny teknologi'. När det övergripande ordet är trygghet, riskerar frågor om övervakning och integritet att nedprioriteras.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.