Arla har i många år visat sina konsumenter en idyllisk bild av glada och välmående kor i sin Bregott-reklam. I en granskning från en mjölkgård i Hälsingland har människor som arbetat på en Arlagård dock vittnat om miserabla förhållanden både för djur och för anställda.
Filmen som Uppdrag granskning visar spelades in under början av december 2019 och avslöjar en omfattande vanvård av kor på en mjölkgård i Hälsingland som levererar mjölk till Arla. Programmet visar avmagrade djur som tvingas stå, gå och ligga ner i sin egen avföring.
– Det som avslöjats av Uppdrag granskning visar med skrämmande tydlighet vilken utsatt position djuren befinner sig - de är helt beroende av att någon slår larm och agerar, säger Linda Björklund, etolog på Djurens Rätt.
Enligt granskningen har människor som arbetat på gården vittnat om att det varit ständiga konflikter om den dåliga djurhållningen, löner och arbetstider. Personer som bor i närheten har också reagerat på att en del av djuren såg väldigt magra ut i somras.
– Pengar kan aldrig få vara mer värt än djurens liv och livskvalitet, fortsätter Björklund.
Gårdar med livsmedelsproducerande djur kontrolleras sällan. Enligt Jordbruksverket är deras mål att varje år kontrollera 10 procent av gårdarna i den planerade kontrollen i varje län av Länsstyrelsen.
Under 2018 låg variationen mellan 1,4-15,8 procent. I helhet kom hela landet upp i genomsnitt 6 procent. Om det målet uppfylls får varje gård med djur i livsmedelsindustrin i bästa fall en kontroll vart tionde år. Länsstyrelserna har påpekat svårigheterna att hinna med de planerade kontrollerna. I programmet sägs det att det kom in en anmälan om djurplågeri i augusti 2019, men åklagaren tittade på denna först efter nyår.
Förutom den statliga djurskyddskontrollen som görs av länsstyrelserna har företagen egna kvalitetssystem. Enligt Arlas egna kvalitetsprogram ”Arlagården” säkerhetsställer de mjölk av hög kvalitet som produceras på ett ansvarsfullt sätt. Programmet innehåller fyra olika delar; mjölkens sammansättning, livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöhänsyn.
Arla påpekar också att den gällande lagstiftningen självklart ska följas. Enligt ”Arlagården” arbetar man för att tillgodose djurens grundläggande fysiologiska och beteendemässiga behov, så att deras hälsa och välbefinnande gynnas. Djuren ska vara friska samt hållas och skötas i en bra miljö.
– Det kan vara positivt med privata kontrollsystem, men de får aldrig ersätta den statliga djurskyddskontrollen, menar Björklund.
Djurhållningen i mjölkindustrin gör att många djur far illa även när producenten rent juridiskt lever upp till dagens djurskyddslagstiftning. Några exempel är att kalven ofta tas direkt från kon efter födseln. Detta stressar både kon och kalven, att inte vara tillsammans strider mot deras naturliga beteende. Många kor hålls därtill fortfarande uppbundna. När de är uppbundna kan de inte vända på sig eller klia sig, de kan bara stå och ligga. De får heller ingen motion och minskade sociala kontakter. Vidare omfattas inte kalvar och tjurar av betesrätten som garanterar utevistelse och är viktigt för nötdjurens naturliga beteende och hälsa.
Avel inom mjölkindustrin har ett stort fokus på hög mjölkproduktion. En ko producerar vanligtvis 5-10 liter mjölk om dagen till sin kalv. Avel har lett till att en mjölkko kan producera över 50 liter om dagen, vilket kan vara påfrestande för kon och leda till sjukdomar som till exempel juverinflammation.
