Moderaternas finansminister Elisabeth Svantesson bedömer att Trumps handelstullar och den oro dessa orsakat kommer att slå också mot den svenska ekonomin.
– Vi hade goda förutsättningar för att få fart på ekonomin. Men sedan hände då detta som vi pratat om väldigt mycket – handelskriget har materialiserats, betonar hon.
Enligt Svantesson höll den svenska ekonomin på att återhämta sig under slutet av 2024 – men denna återhämtning har nu brutits, och det är amerikanerna som pekas ut som skyldiga.
Finansministern menar att förtroendet för USA har fått sig en rejäl törn och kommer att ta lång tid att bygga upp igen – och att Trump-administrationens agerande skadat såväl den amerikanska som den europeiska ekonomin.
– Det är sorgligt att en av Sveriges partner, USA, agerar på det här sättet, beklagar hon, och fortsätter:
– Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt. Vi har ett handelskrig i en tid när marknader är mycket integrerade.
”Högre kostnader för företag och hushåll”
Även om finansministern medger att handelskrigets konsekvenser är svåra att avgöra på förhand hävdar hon ändå att Sverige står fortsatt starkt ”med statsfinanser i världsklass” och fokus i vårbudgeten ligger enligt Svantesson på att få ”hjulen att snurra” genom olika konjunkturåtgärder som höjt rotavdrag och ökade anslag till Arbetsförmedlingen.
– Vi vet inte alla konsekvenser ännu av handelskriget, men vi vet att det är skadligt… Men med den här budgeten skyddar vi Sverige, och vi är beredda att göra mer, hävdar hon vidare.
Trots åtgärder för 11,5 miljarder kronor förutspår man att arbetslösheten kommer att öka från 8,2 procent idag till 8,6 procent i slutet av året, och att inflationen landar på 2,5 procent , från tidigare 1,9 procent.
Finansdepartementet tror att Sveriges BNP växer med 2,1 procent 2025 – vilket är lägre än tidigare beräkningar. Tillväxten förväntas dock öka under 2026 och 2027, enligt prognosen, som dock kan komma att revideras framöver.
”Aviseringen om ökade importtullar i USA har skapat turbulens på de finansiella marknaderna och kraftiga börsfall. Högre tullar väntas leda till högre kostnader för företag och hushåll, vilket bedöms dämpa efterfrågan. Samtidigt riskerar ökad osäkerhet i sig att dämpa den ekonomiska aktiviteten då företag och hushåll senarelägger investeringar, anställningar och inköp”, bedömer man.