Annons:

Exklusiv intervju med This is Europa

This is Europa är en pro-europeisk och pro-vit tankesmedja. NyD har varit i kontakt med svenske Jim som är en del av rörelsen.

Publicerad juni 18, 2018

Hej, kul att ni ville medverka. Först och främst, vem är du?

Vi bakom This is Europa är som vilka som helst. Jag personligen är en småbarnsfar som går till jobbet under dagtid och gör mitt bästa för att pussla ihop familjeliv, privata intressen och inte minst metapolitik under de få timmar man har ledig tid över.

Berätta lite kort om This is Europa och ert syfte?

– This is Europa är en metapolitisk tankesmedja som i huvudsak har 3 syften:

– 1. Att förklara och upplysa för folk som inte är insatta i den demografiska utvecklingen i väst om att vi befinner oss in en situation där alla länder med en vit majoritetsbefolkning är på väg att bli befolkningar med en vit minoritet inom några decennier i mångkulturens namn. Det som sker är med andra ord ett pågående folkutbyte.

– Detta är något som vi även väljer att lyfta fram ur ett moraliskt perspektiv. För tänk om man hade fört en liknande politik i till exempel Afrika, där afrikaner på sikt hade riskerat att bli minoritet i sina egna länder genom massinvandring och öppna gränser, vilka av mångkulturalisterna hade då stöttat en sådan utveckling? Och hade man verkligen protesterat mot de som motsatte sig denna utveckling och beskyllt dem för att vara rasister och högerextrema? Vi tror inte det, och det är såna motsättningar vi vill förmedla.

– 2. På samma sätt som vi ser att det finns folk som är antisemitiska och har ett förakt mot judar så ser vi att det finns människor som har ett förakt mot vita/européer. Vi tror att det finns en underliggande antivit mentalitet som är grundorsaken till det ovanstående, vilket är något som vi försöker konkretisera och sätta ord på. Detta då vi tror att det som sker inte beror på någon tillfällighet utan det finns en underliggande intention (både undermedvetet och medvetet) bakom politiken som orsakar denna utveckling.

– Varför vi tror att det finns en bakomliggande antivit mentalitet är bland annat för att samma människor som tenderar att förneka resultatet av den demografiska utvecklingen när de får höra den kan i samma stund rättfärdiggöra det genom att hänvisa till historiska dåd som vi ska vara kollektivt skyldiga till. Det är i bakgrund av detta som vi poängterar om att de som kallar sig själva för 'antirasister' i själva verket är antivita.

– 3. Utöver detta vill vi även bidra till att sprida en europeisk identitet och känsla av positivitet och samhörighet via våra kanaler. Vi vill även skifta samhällsdebatten till att bli mer lösningsorienterad än vad den är idag, t.ex. genom att lyfta fram frågan kring återvandring.

Hur gick ditt egna politiska uppvaknade till?

– Det var som för många andra en successiv process. Det var inför valet 2010 som mitt intresse för politik började komma igång mer medvetet och då jag började läsa på en del inför valet och kom i kontakt med alternativa nyhetssidor m.m. och fick upp ögonen för invandringsfrågan och andra samhällsfrågor. Sen jag blev 'rödpillrad' har jag bara grävt mer i frågan och bildat min egen uppfattning kring det hela. Jag var dock väldigt objektivt inställd till en början, tills jag insåg att det som sker inte var någon tillfällighet utan att det faktiskt fanns en intention bakom det hela. Det var det som fick mig till slut att engagera mig.

När och hur bildades This is Europa?

– Jag bildade This is Europa redan i slutet av 2012 under tiden då jag var student. I början var det bara en Facebooksida där jag ville sprida information och bilder om europeisk historia, kultur och ideal, men det växte ganska fort till att bli något mer än det och till det det är idag. Idag är vi aktiva på flera plattformar och har vår egen hemsida (thisiseuropa.net) och har i skrivande stund över 115 tusen följare världen över.

Vilka strategier har ni för att nå ut med ert budskap?

– Vi försöker använda alla våra kanaler för att nå ut våra budskap på olika sätt. På Twitter och Facebook fokuserar vi på att lägga ut enkla och korta poänger, delar nyhetsartiklar och försöker väcka ett allmänt intresse och uppvaknande kring europeisk identitet, samhörighet och ideal. På vår hemsida och på vår YouTube-kanal lägger vi extra fokus på att förmedla våra idéer och politiska perspektiv i form av video och artiklar. Vi har även en egen podcast där vi har bjudit in en hel del olika talare från olika europeiska länder för att ge oss och lyssnare bättre inblick om hur det är i deras länder.

Nationalistiska och invandringskritiska idéer är på frammarsch över hela Europa, känner även ni vind i seglen?

– Absolut, vi är extremt positiva till framtiden. Nu när vi har varit med i debatten en stund så kan man konstatera att vår sida har haft rätt i väldigt mycket när det kommer till att förutse framtiden. Nu kan man konstatera att den enda långsiktiga lösningen på invandringsfrågan är i slutändan återvandring. Det spelar ingen roll hur mycket politiker pratar och lägger pengar på integration och liknande. Mångkulturen är något som den tysta majoriteten är starkt emot och inte vill ha, vilket visar sig i varje valresultat i alla mångkultur-drabbade länder världen över. Det är inte en trend som kommer vända, tvärtom.

This is Europa är ju en europeisk rörelse, i vilka länder har ni medarbetare?

– Ingen som arbetar med This is Europa får betalt för det då det är en ideell verksamhet (mycket av våra intäkter kommer in i form av donationer via Paypal och sidor som Patreon som återinvesteras i projektet). Detta innebär i sin tur att det kommer vara folk som kommer och går och bidrar olika mycket och i olika perioder. Vi är ett fåtal i norden som är uppbärande av projektet kan man säga, sen utöver det har vi folk från många olika europeiska länder som bidrar till och från på olika vis. Vi har haft fransmän, engelsmän, italienare, tyskar, österrikare, ungrare m.m. som bidragit genom åren. Vi har även haft hjälpande händer från USA och Nya Zeeland. This is Europa är ett globalt projekt och vi sitter som bekant i samma båt.

Europa är en väldigt vacker och säregen världsdel, vilket är ditt egna favoritland?

– Jag vore väl förrädare om jag svarade något annat än Sverige? Skämt åsido, naturen står mig väldigt nära och där är Sverige och Norge väldigt svårslaget faktiskt, även om jag tycker att alla länder har något unikt vackert att erbjuda med. I slutändan är det här man känner sig som mest hemma.

 

 

Linus K

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hybris: En modig granskning av Ukrainakriget

Kriget i Ukraina

Uppdaterad november 27, 2025, Publicerad november 27, 2025 – av Markus Andersson
De västerländska makthavarna har levt i tron om att Ryssland går att besegra militärt och ekonomiskt - enligt författaren har de gravt misstagit sig.

I boken "Hybris" utgiven på Karneval förlag ifrågasätter säkerhetsforskaren Ola Tunander det västerländska narrativet om kriget i Ukraina. Med flera decenniers forskning i bagaget analyserar han konflikten ur perspektiv som sällan hörs i svensk offentlig debatt.

Tunander konstaterar att grundläggande principer för säkerhetspolitisk analys har övergetts. "Vad som förr var en självklarhet för varje forskare – och för all del för varje underrättelsetjänst – var att förstå hur motparten, 'den andra' eller fienden, tänker. Men idag beskrivs den som försöker göra det som en 'Putinversteher'", skriver han i boken.

Hans kritik riktar sig mot vad han ser som västvärldens hybris – en moralisk överlägsenhet som präglat Västvärldens konflikter sedan 1990-talet. Medan tidigare krig i Irak och Libyen kunde besegras militärt, menar Tunander att Ukraina är fundamentalt annorlunda. Ryssland uppfattar kriget som ett existentiellt hot och har kärnvapen, vilket förändrar spelplanen totalt.

Omdiskuterade perspektiv

Boken tar upp kontroversiella ämnen: händelserna på Majdan 2014, Nord Stream-sprängningen och medias roll i konflikten. Tunander granskar kriget utifrån folkrätten, geopolitik och ifrågasätter det han ser som etablerade sanningar.

Som Johan B. Löfquist noterar: "Ola Tunander är en röst som inte har släppts fram av våra så kallade fria medier. Hans kunskap, erfarenhet, forskning och åsikter är inget som mainstreammedia efterfrågar eftersom det går tvärs emot mainstream medias eget narrativ."

Obekväm men nödvändig

Ola Tunander är research professor emeritus vid norska fredsforskningsinstitutet PRIO och disputerade 1989 på en avhandling om USA:s maritima strategi i norra Europa. Hans böcker har använts på militärhögskolor i både Sverige och USA.

"Hybris" är inte en bekväm bok, men när debattutrymmet krymper kan alternativa analyser vara nödvändiga – oavsett om man delar författarens slutsatser. Tunanders varning om risken för kärnvapenkrig gör boken högaktuell.

Titel: Hybris
Undertitel: Ukrainakriget, geopolitiken och folkrätten
Förlag: Karneval förlag
Utgivningsår: 2025
ISBN: 9789189494831
Bandtyp: Inbunden
Antal sidor: 280

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Piteå inför kultur som friskvård

Publicerad november 25, 2025 – av Redaktionen

Piteå kommun tar initiativ för att införa kulturupplevelser som en del av det skattebefriade friskvårdsbidraget. Företag erbjuds nu möjlighet att ge sina anställda tillgång till konserter och föreställningar genom ett särskilt friskvårdskort.

Genom sitt konserthus, Studio Acusticum, lanserar Piteå kommun ett nytt koncept där kulturaktiviteter jämställs med traditionella motionsformer som gym och simning. Tanken är att en konsert eller teaterföreställning ska kunna räknas som friskvård på samma sätt som ett träningspass.

Företag i kommunen kan köpa ett så kallat friskvårdspluskort för 2 500 kronor till sina anställda. Kortet ger tillträde till olika evenemang på konserthuset.

Redan ett 20-tal företag har visat intresse, vilket gläder Roger Norén, chef för Studio Acusticum. Han betonar att engagemanget är starkt.

Det häftiga med Piteåmodellen är att företagen säger att de kommer att genomföra detta oavsett om Skatteverket beviljar subvention eller ej, säger han till Land.se.

I dag räknas inte kulturaktiviteter som friskvård enligt skattereglerna, men Piteå kommun hoppas på att kunna bidra till en förändring.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt över 300 studier som visar att kultur har positiva hälsoeffekter. Forskningen pekar på att kulturupplevelser kan minska stress och psykiska besvär samt stärka den sociala gemenskapen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kinas kulturella pärla Jiangsu gästade Stockholm

Publicerad november 24, 2025 – av Markus Andersson
Kinesiska och svenska artister förenade öst och väst i en poetisk musikdialog mellan nyckelharpa, guzheng och bambuflöjt.

Ett färgstarkt kultur- och turistevenemang som lyfte fram provinsen Jiangsus unika traditioner, hantverk och moderna charm ägde rum i Stockholm den 7 november.

Jiangsu Provincial Department of Culture and Tourism och Kinesiskt Kulturcenter i Stockholm bjöd in till ett inspirerande arrangemang där besökare fick uppleva Kinas kulturella arv genom musik, te, hantverk och interaktiva aktiviteter som speglade både historia och nutid.

Höjdpunkten var en konsert där kinesiska och svenska artister förenade öst och väst i en poetisk musikdialog mellan nyckelharpa, guzheng och bambuflöjt, en tolkning av ”vattnets” ande, symbolen för Jiangsus elegans och kulturella djup.

Kulturcenter fylldes av besökare som provade te, njöt av utställningar och utforskade möjligheter till framtida samarbeten. Många fascinerades av Jiangsus kombination av tradition, innovation och konstnärlig finess.

Samtidigt visades utställningen Canal Reflections & Craft Revival med tre tematiska rum: Teets smak, Sidens rytm och Porslinets färg. I te-rummet skapade klassiska målningar som Huishan Gathering en poetisk atmosfär, där det välkända gröna teet Biluochun och Yixing-lerkärl erbjöd en smak av Jiangnans förfinade kultur. Jiangsu Phoenix Publishing Group presenterade även den engelska utgåvan av The Taste of Chinese Plants, som för första gången visades för en internationell publik.

I sidentemat stod ett konstverk av skulptural Dalahäst skapad av silkeskokonger, som symbol för mötet mellan kinesiskt och svenskt hantverk. Foto: Nya Dagbladet

Suzhou Silk Museum och varumärket Taihu Snow visade gemensamma skapelser där historiska mönster mötte modern design. Dessutom demonstrerade Suzhou Universitys digitala laboratorium för traditionellt hantverk sitt nya system för färgdigitalisering av broderitekniken kesi, parallellt med en uppvisning av unga Suzhou-broderikonstnärer.

En kvinna från Jiangsu-provinsen visade upp sitt hantverk med broderad sidenkonst. Foto: Nya Dagbladet

I porslinsavdelningen visades eleganta Yixing-gröngods och keramikkonst från Gaochun, en modern tolkning av vattnets andlighet och färgens symbolik i kinesisk estetik.

Stephen Brawer, ordförande för Belt & Road Institute in Sweden, höll ett anförande om Kinas kultur och allmänna utveckling och hur landet lyckats utrota av fattigdom för närmare 800 miljoner människor. Foto: Nya Dagbladet

Jiangsu är en provins som förenar tradition, innovation och hållbar turism, något som allt fler svenska resenärer får upp ögonen för. Evenemanget är en del av Jiangsus internationella program för kultur- och turismfrämjande, med målet att skapa nya broar inom turism, utbildning och kulturellt utbyte.

— Vi vill bjuda in våra svenska vänner att upptäcka Jiangsus skönhet, inte bara som en destination, utan som en kulturell upplevelse som berör alla sinnen, säger Qian Ning från Jiangsu Provincial Department of Culture and Tourism.

Från och med 10 november 2025 gäller en visumfrihetsordning för svenska medborgare till Kina för vistelser upp till 30 dagar, en ny möjlighet att uppleva Jiangsus charm på nära håll.

Guzheng - det uråldriga unika stränginstrument

Guzheng är ett kinesiskt stränginstrument med en historia som sträcker sig över 2 500 år. De tidigaste varianterna uppstod under De stridande staternas period och utvecklades till att bli ett populärt instrument vid hov, ceremonier och banketter under Qin- och Han-dynastierna. Instrumentets utformning förändrades successivt; det fick fler strängar och förbättrad resonans, vilket möjliggjorde större uttryckskraft och musikalisk variation.​

Framför allt under Tangdynastin blomstrade guzhengens roll inom både klassisk och folklig musik, och flera tekniska innovationer gjorde instrumentet än mer mångsidigt. Under 1900-talet infördes nya material i strängarna, och standardiserade former utvecklades för att passa den moderna musikens krav. Idag är guzheng ett av Kinas mest älskade och använda traditionella instrument.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unik upptäckt i vikingagrav

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

Ett skelett från vikingatiden har hittats i Norge med begravningsdetaljer som aldrig tidigare har dokumenterats i förkristna gravar i Norden. Fyndet har fått arkeologerna att arbeta i hemlighet, och nu ska DNA-analyser ge svar på gåtan kring kvinnan från 800-talet.

Upptäckten gjordes i Bjugn i Trøndelag efter att Roy Søreng tidigare i år letade med metalldetektor på åkern i Val. När han hittade ett bältespänne, ett typiskt smycke från vikingatiden, kopplade han in myndigheterna.

Arkeologer från NTNU Vitenskapsmuseet och Trøndelag kommun inledde därefter arbetet på platsen där de kunde konstatera att det rörde sig om en grav.

Vikingatidsgraven innehåller det vi tror är en kvinna, gravlagd med typisk vikingatidsdräkt och smyckesuppsättning från 800-talet. Detta tyder på att hon var en fri och troligen gift kvinna, kanske husmor på gården, sade senioringenjör Raymond Sauvage vid institutionen för arkeologi och kulturhistoria vid Vitenskapsmuseet i ett pressmeddelande.

Anmärkningsvärt fynd

Arbetet har sedan dess pågått i hemlighet eftersom fyndet bedömdes vara så betydelsefullt. Nu avslöjar arkeologerna att man hittat smycken bestående av två ovala skålspännen som fäst remmarna till hängselklänningen, samt ett litet ringspänne som stängt halsöppningen på underkjolen. Det var ett av dessa skålspännen som Søreng ursprungligen upptäckte. Skelettet var också väldigt väl bevarat.

Men det mest uppseendeväckande är det som hittades vid den döda kvinnans mun.

Det mest anmärkningsvärda är två kammusslor placerade vid den dödes mun. Detta är en praxis som inte tidigare är känd från förkristna graver i Norge. Symboliken vet vi ännu inte vad den betyder, sade Sauvage.

Begravningsseden med musslor blev inte vanligt förrän cirka 300-400 år senare, och man har aldrig tidigare hittat förkristna gravar med musslor i Skandinavien, förklarar Sauvage.

—  Vi måste försöka ta reda på vilken betydelse detta hade, säger han till norska statskanalen NRK.

Andra fyndet på kort tid

Musslorna låg med den böjda sidan utåt och raka kanten uppåt, så att de delvis täckte munnen. Längs graven fann forskarna även små fågelben, troligen från vingar.

Under vikingatiden var begravningar rituella iscensättningar där smycken, kläder och gravgods uttryckte status och identitet. Den döde visades upp med dräkt, sängkläder och symboliska föremål för att skapa ett starkt minne och framhäva släktens sociala position.

Tidigare i år hittades en annan grav på samma åker, som daterats till 700-talet. Nästa steg är att DNA-analysera fyndet för att lära sig mer om kvinnan i graven, bland annat om hon kan vara släkt med personen i den andra graven.

Vi ska undersöka skelettet, konservera föremålen och ta prover för datering och DNA-analys. Målet är att lära mer om personen och om möjligt släktskap till det tidigare fyndet från samma plats, sade Sauvage.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.