MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 31 augusti 2025

söndag 31 augusti 2025

 

Kustbevakningen ska hjälpa polisen mot terrorism

publicerad 26 januari 2018

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


I ett gemensamt förslag till regeringen föreslås Kustbevakningen kunna stödja Polismyndigheten med kort varsel vid polisinsatser mot terrorism eller annan allvarlig brottslighet till sjöss.

Uppdraget handlar om att Kustbevakningen ska kunna stödja polisen operativt med sjötransporter, flygtransporter och flygspaning vid brådskande insatser mot terrorism och grov brottslighet.

Polisens behov av förmågor till sjöss hanteras i huvudsak av de egna sjöpolisenheterna. Det finns dock situationer då det saknas tillräckligt med egna resurser för att kunna genomföra en polisinsats på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

De båda myndigheterna fick uppdraget i augusti och lämnar nu in detta gemensamt till regeringen idag.

– Vi har ett mycket bra samarbete med Kustbevakningen kring maritima insatser sedan lång tid tillbaka, men för att säkerställa kontinuitet är det viktigt att samarbetet formaliseras, säger Jonas Hysing, chef nationella taktiska rådet, nationella operativa avdelningen.

Förslaget innebär att ge Kustbevakningen uppdraget i regleringsbrevet, tillsammans med en anslagshöjning för att täcka kostnaderna, och genom att föra in det i regleringsbrevet kan rätt prioriteringar ske på ett enklare sätt.

 

 

Källa: polisen.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Huthiernas premiärminister dödad i israelisk attack

Eskalationen i Mellanöstern

publicerad Idag 14:20
– av Jan Sundstedt
Ahmed Ghaleb Nasser al-Rahawi.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Jemens huthirebeller bekräftar att deras premiärminister Ahmed Ghaleb Nasser al-Rahawi i veckan dödades i en israelisk flygräd i huvudstaden Sanaa, tillsammans med flera högt uppsatta politiker inom huthirörelsen.

Enligt den israeliska militären beskrivs attacken som en precisionsbombning mot ett militärt mål som tillhörde den huthikontrollerade regeringen.

Huthirebellerna har uppgett att attacken skedde under ett möte torsdagen den 28 augusti, då ledande företrädare hade samlats för att utvärdera det gångna årets verksamhet.

Ahmed al-Rahawi tillträdde som premiärminister i augusti 2024. Trots sin höga position har han främst haft en symbolisk roll snarare än aktivt deltagande i militära beslut.

Alexander Atarodi, Mellanösternexpert, framhåller att det ännu inte går att säga vilka följder huthirebellernas förlust får.

Det är bara knapphändig information som sipprar ut. Det var omfattande attacker, och gruppen bekräftar nu att premiärministern och andra viktiga personer har dödats. Mycket mer än så vet vi inte. Om den här informationen stämmer är det en stor förlust för huthierna, säger Atarodi till statskanalen SVT.

Oro för eskalering

Sedan kriget i Gaza utbröt har huthirebellerna avfyrat flera robotattacker mot Israel, ofta riktade mot städer som Tel Aviv. Israel har som svar genomfört en rad flygangrepp mot Huthi-kontrollerade områden i Jemen, inklusive Sanaa, med mål att stoppa raketbeskjutningen.

Attacken mot premiärministern och andra högt uppsatta riskerar att påverka både ledarskap och strategi för huthirebellerna. Mellanösternexperter menar att detta kan leda till en förändring av hur huthierna agerar i konflikten med Israel och regionen i stort.

Flera internationella aktörer har uttryckt oro för att konflikten kan eskalera ytterligare, då båda sidor fortsätter med våldshandlingar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukrainas tidigare talman skjuten till döds i Lviv

publicerad Idag 12:46
– av Redaktionen
Andriy Parubiy blev 54 år.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Andriy Parubiy, före detta talman i Ukrainas parlament, mördades brutalt i Lviv den 30 augusti. Skytten var utklädd till matbud och flydde efter mordet på elcykel. Myndigheter jagar nu gärningsmannen, och flera källor menar att politiska motiv kan ligga bakom dådet.

En okänd gärningsman öppnade eld mot Andriy Parubiy mitt på dagen på Yefremova-gatan i centrala Lviv och dödade honom på platsen. Polisen inledde omedelbart en mordutredning och säger sig ha funnit åtta tomhylsor på platsen, rapporterar Reuters.

Gärningsmannen flydde efter mordet på elcykel – ett tillvägagångssätt som blir allt vanligare i samband med liknande våldsdåd.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömde mordet som ett ”frukansvärt dåd” och har beordrat att landets samtliga resurser ska mobiliseras för att finna mördaren.

Utredningen leds av landets säkerhetstjänst SBU, som även undersöker möjliga ryska kopplingar till dådet.

Central figur

Andriy Parubiy var en central figur i Ukrainas så kallade Euromajdan-rörelse och spelade en avgörande roll i samband med revolutionen 2014.

Han tjänstgjorde därefter som talman för Ukrainas parlament mellan 2016 och 2019, samt var sekreterare för Ukrainas nationella säkerhets- och försvarsråd under den kritiska perioden när Ryssland annekterade Krim-halvön.

Reaktionerna på mordet har varit starka. Tidigare president Petro Porosjenko kallade attentatet ”ett skott avlossat mot Ukrainas hjärta”, medan utrikesminister Andrii Sybiha beskrev Parubiy som ”en stor patriot och statsman”.

Andra källor, bland annat statliga ryska medier, har anklagat Parubiy för att vara en ”nynazistisk Maidan-ledare”, vilket speglar den pågående propagandakrigföringen kring konflikten.

Mordutredningen och sökandet efter gärningsmannen pågår fortfarande och är av högsta prioritet för ukrainska myndigheter. Han efterlämnar fru och en dotter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Journalist och författare: ”Samtyckeslagen sätter rättssäkerheten ur spel”

publicerad Idag 11:04
– av Jan Sundstedt
Man kille ledsen förtvivlad övergiven
Alltfler unga pojkar och män döms i Sverige skyldiga i sexualbrottmål utan bevisning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hundratals våldtäktsmål i Sverige avgörs sedan 2018 i domstol utan teknisk bevisning och nu växer kritiken mot systemet. Föreningen Mannaminne varnar för en tyst rättsskandal och journalisten och författaren Thérèse Juel menar att känslor och moral ofta får gå före juridiska principer i svenska domstolar.

Under de senare åren har antalet fällande domar i våldtäktsmål där teknisk bevisning helt saknas ökat markant i Sverige. Samtidigt har antalet friande domar i samma kategori minskat kraftigt.

Enligt en granskning som Samnytt har publicerat rör det sig om hundratals fall där unga män dömts enbart på målsägandes berättelse – utan vittnen, DNA-spår, medicinska fynd eller annan stödbevisning.

Kritiker menar att utvecklingen är ett direkt resultat av 2018 års samtyckeslag. En kritiserad lag som över en natt förändrade förutsättningarna för bevisvärderingen i sexualbrottsmål.

Författaren och journalisten Thérèse Juel har under lång tid granskat hur rättssäkerheten fungerar i svenska domstolar.

Hon riktar nu skarp kritik mot ett system där känslor, rådande samhällsklimat och moraliska uppfattningar riskerar att väga tyngre än lagens principer. Ett system där unga män kan dömas skyldiga medan omgivningen väljer att titta bort.

Det här är en rättsskandal som pågår i tysthet. Unga män döms i domstol utan några faktiska bevis, säger hon i en intervju med Samnytt.

Att antalet fällande domar i sexualbrottsmål ökat menar Thérèse Juel inte beror på fler våldtäkter i sig utan den förändrade rättstillämpningen sedan samtyckeslagen infördes.

Den [samtyckeslagen] speglar enbart den förändrade rättstillämpningen, det är inte fler våldtäkter. Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet.

Unga män och kvinnor i dagens samhälle får enligt bedömare allt svårare att ta eget ansvar för sina handlingar. Foto: Kelsey Chance/Unsplash

”Beviskraven satta ur spel”

Juel menar att domstolarnas bedömningar ofta bortser från sådant som ungdomars omognad, bristande kommunikation och påverkan av alkohol. Hon påpekar att nästan allt ansvar i rättsprocessen läggs på den unga mannen.

Han förväntas läsa av signaler och hinder, medan kvinnans ansvar för händelseförloppet sällan lyfts. Det blir, enligt Juel, ett alltför tungt ansvar på mannens axlar, trots att många situationer är osäkra och komplexa.

Rättsväsendet har satt beviskraven ur spel. I praktiken räcker det att en kvinna säger att hon blivit utsatt för att en man ska kunna dömas, framhåller Juel.

I svenska brottsmål ska åklagaren bevisa att ett brott har begåtts. Men i dessa mål hamnar det istället på den tilltalade att bevisa att samtycke fanns. Det är helt tvärtemot rättsstatens principer.

Hon lyfter särskilt fram konsekvenserna för unga män i gymnasieåldern och strax därefter. Enligt henne får många sina liv förstörda av domar som bygger på mycket svaga underlag, vilket leder till social utstötning, svårigheter att få arbete och psykisk ohälsa.

Föreningen Mannaminne

Mannaminne är en ideell förening som arbetar med att uppmärksamma rättsosäkerhet i dagens sexualbrottsmål. Föreningen menar att dagens rättssystem i praktiken har förvandlat ord-mot-ord-situationer till bevisning i sig – något som strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper.

I en debattartikel i Bulletin skriver föreningen att rättsstaten urholkas när beviskraven numera är så lågt satta inom sexualbrottsmål. Föreningen pekar särskilt på att oskyldiga kan komma att dömas – vilket riskerar skapa misstro mot hela rättssystemet.

Flera juridiska experter har också tidigare påtalat att domstolar ofta hamnar i svåra situationer när teknisk bevisning saknas. Domare och nämndemän tvingas i hög grad göra subjektiva bedömningar av trovärdighet och berättelsernas detaljer, vilket riskerar att ge stora variationer i praxis.

Mannaminne vill se förändringar. De förespråkar en oberoende resningsinstans, inspirerad av norsk modell, och noggrannare utredningar av brottsplatser och kommunikationsdata i sexualbrottsmål – vilket idag ofta ignoreras.

Föreningen menar att många anhöriga till dömda pojkar och män tvingas alltmer bli aktivister för att deras röster ska höras och för att rättssäkerheten ska upprätthållas.

Jag upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare.

Nina Hamilton, Mannaminne

Politisk dimension

Frågan om rättssäkerheten i sexualbrottsmål har länge varit politiskt laddad. Förespråkare för samtyckeslagen menar att den stärker skyddet för kvinnor och underlättar lagföringen av våldtäktsmän.

Kritikerna, inklusive de anhöriga engagerade i Mannaminne, menar att lagen i praktiken har sänkt ribban för fällande domar till en nivå som hotar oskyldigas rättigheter.

Man vill visa handlingskraft och få upp fällande domar i statistiken. Men det sker på bekostnad av unga mäns liv och framtid.

Kritiken mot hur domstolarna hanterar bevisvärdering i sexualbrottsmål tycks växa. Samtidigt råder bred politisk enighet om att samtyckeslagen ska ligga fast. Någon större förändring av rättsläget ser därför inte ut att vara nära förestående.

Thérèse Juel menar att samhällsklimatet av idag gör att många unga killar känner stor osäkerhet kring att söka sexuella kontakter.

Hon beskriver för Samnytt att det nästan är som att man behöver ha ”två säkerhetsvakter med sig in i sovrummet för att skydda sig”, särskilt som ung man. Även om det finns exempel på kvinnor som dömts i hbtq-relationer är det en helt annan dynamik.

När det gäller den psykologiska påverkan på unga män är Juel tydlig: utvecklingen är en katastrof för deras psykiska hälsa. Den tunga bördan att bevisa samtycke och ständigt vara vaksam riskerar att skapa en press som få klarar av.

Fakta om Thérèse Juel

  • Född: 19 mars 1950 i Stockholm, Sverige
  • Yrke: Journalist, författare och vissångare
  • Bakgrund: Har arbetat som frilansjournalist och programledare, bland annat på Sveriges Radio under flera decennier
  • Författarskap: Fällda för sexövergrepp – om rättsfall i Sverige (2010) och Dömda: om rättssäkerheten i Sverige (2019)
  • Fokus: Långvarig granskare av rättssäkerheten i sexualbrottsmål och fall med oskyldigt dömda
  • Utmärkelser: Tilldelades 2011 stipendium från Stiftelsen Rättsstatens Vänner för sin studie av rättssäkerheten i sexualbrottsmål
  • Annat: Har även en karriär som visartist och var ordförande för Yrkestrubadurernas förening 1984–1986

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chockerande uppgifterna om ukrainska armén: 1,7 miljoner döda, sårade och försvunna

Kriget i Ukraina

  • Ryska hackare uppger att man har kommit över och även läckt vad som påstås vara information från den ukrainska generalstabens databaser.
  • Enligt de uppgifterna har Ukraina förlorat över 1,7 miljoner soldater i striderna sedan 2022 i form av döda, saknade och skadade.
publicerad 29 augusti 2025
– av Isac Boman
Enligt hackarnas uppgifter handlar det om hela 621 000 ukrainska förluster hittills under 2025.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

152 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hackargrupperna Killnet, Palach Pro, User Sec och Beregini säger sig ha fått tillgång till flera terabyte av känslig information genom att ta sig in i ukrainska generalstabens datorer och lokala nätverk. Databasen uppges innehålla fullständiga namn på döda soldater, beskrivningar av omständigheter och platser för deras död eller försvinnanden, personuppgifter, anhöriga och foton.

Enligt dessa siffror ska Ukraina ha förlorat 118 500 soldater år 2022, 405 400 år 2023, 595 000 år 2024 och rekordhöga 621 000 under de första åtta månaderna av 2025. Totalt skulle detta innebära cirka 1,7 miljoner förlorade soldater.

Tre sårade för varje dödad soldat

Grigory Kryukov, vice ordförande för Ryska unionen för afghanska och specialoperationsveteraner och en av utvecklarna av en matematisk modell för beräkning av förluster, betonar att siffrorna bör förstås som sammanlagda förluster som inkluderar inte bara döda, utan också sårade, krigsfångar och desertörer.

Enligt hans beräkningar uppgår antalet oåterkalleliga förluster – de som aldrig kommer att återvända till tjänst – till cirka 400 000. Resten inkluderar över en miljon sårade och en mindre andel desertörer.

Kryukov förklarade att militära bedömningar vanligtvis använder ett förhållande på ett till tre, vilket betyder att för varje soldat som dödas blir tre andra oförmögna att fortsätta tjänstgöra genom skador, tillfångatagande eller desertering.

Ukraina uppskattas kunna mobilisera mellan 1,2 och 1,5 miljoner människor. Oåterkalleliga förluster i regionen kring 400 000 kan således utgöra ett mycket allvarligt problem och riskera att utlösa en systemkris i de väpnade styrkorna och till och med hota Kievs överlevnad.

Ukraina: ”Absurd bluff”

I februari uppgav Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj till CBS News att endast 46 000 ukrainska soldater hade dödats sedan 2022, med ytterligare 380 000 sårade. Siffrorna från hackarna presenterar således en helt annan bild än de förluster som tidigare rapporterats från Kiev.

Analyser av förluster i Ukrainakriget varierar i övrigt mycket kraftigt, där den ryska militären konsekvent har rapporterat högre förluster bland ukrainska soldater än västerländska bedömare. Från Moskvas håll uppger man att förlusterna ökade särskilt efter Kievs misslyckade motoffensiv 2023 och att man i februari beräknade att mer än 1,08 miljoner ukrainska soldater hade dödats eller sårats.

Misstankarna om att Ukraina har mörkat sina förluster har på senare tid samtidigt även förekommit i konventionella massmedier i Väst. Exempelvis Franska Le Monde rapporterade förra månaden att ”den verkliga dödssiffran sannolikt är mycket högre” och citerade Ukrainas ökande ansträngningar att bygga militärkyrkogårdar.

 

 

Ukrainas centrum för motverkande av desinformation (CCD) under det nationella säkerhets- och försvarsrådet förkastar helt hackarnas uppgifter, och avfärdar dem som lögner.

”Kreml-kontrollerade propagandakanaler sprider påståenden om att ryska hackare ska ha brutit sig in i generalstabens databas och fått information om ’1,7 miljoner döda och saknade ukrainska soldater’ sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. I verkligheten är detta en helt absurd bluff, eftersom Ukraina aldrig har haft en stående armé på 1,7 miljoner man under hela sin självständighet”, skriver CCD i ett uttalande.

”Målet med denna bluff är att demoralisera ukrainare, övertyga världen om ’utmattningen och ineffektiviteten hos Ukrainas väpnade styrkor’ och försvaga det internationella stödet för Ukraina”, deklarerar man vidare.

”Förlorat flera generationer”

Den ukrainske parlamentsledamoten Artem Dmytruk har också kommenterat de rapporterade förlusterna och hans bild skiljer sig drastiskt från Kievs officiella hållning.

”Listorna över saknade innehåller idag mer än en miljon människor, och naturligtvis är dessa människor med största sannolikhet döda, medan deras familjer lever i total okunskap. Situationen är tragisk, situationen är skrämmande”, sade Dmytruk i en intervju med ryska RT.

Han varnade för att byar tömts på män, inklusive äldre och funktionshindrade, och att Ukraina står inför ”enorma förluster” och en ”demografisk kris”.

”Vi har förlorat flera generationer”, sade han och uppmanade till fred med motiveringen att både ukrainare och ryssar dör i onödan.

Det kan samtidigt noteras att Dmytruk idag har en mycket ansträngd relation till Zelenskyjs regering. Han flydde Ukraina i augusti 2024 och är i dagsläget efterlyst. Anklagelserna gäller påstådd misshandel av en soldat och en polis samt försök att stjäla ett vapen. Från exil har han intagit en allt mer kritisk hållning mot den ukrainska regeringen och deras hantering av kriget och ofta figurerat som expertkommentator gällande Ukraina i ryska medier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.