MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 22 augusti 2025

fredag 22 augusti 2025

Quinoa på frammarsch

publicerad 28 maj 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den näringsrika grödan quinoa som härstammar från Anderna ökar i popularitet i USA, Europa, Kina och Japan – och FN har utsett 2013 till ”quinoans år”. I Bolivia, världens största producent av quinoa, arbetar regeringen nu för att uppmuntra inhemsk konsumtion.

quinoa-2
Foto: Flickr/net_efekt/CC BY 2.0

Ana Chipana från Bolivia berättar att hon inte tyckte om quinoa när hon var liten. Men grödan har nu gjort henne till en framgångsrik entreprenör i staden Tamarac i södra Florida, dit hon kom för 12 år sedan tillsammans med sin man Ramiro.

Det var när hennes man drabbades av en svår magsjukdom och familjen var tvungen att ändra sina matvanor som hon återupptäckte quinoan, berättar hon för IPS. Hon mindes den traditionella mat hon ätit som liten i Bolivia.

Quinoa innehåller upp till 23 procent protein – mer än dubbelt så mycket som andra spannmål – samt kolhydrater, alla de viktiga aminosyrorna, järn, kalcium, magnesium, fosfor och vitaminer. Grödan är lättsmält, har en låg fetthalt och är glutenfri.

– Quinoa är rikt på näringsämnen och är nästan en fullvärdig protein-, mineral, vitamin och energikälla, dessutom överlever grödan i många olika klimat, säger Einstein Henry Tejada, talesperson för FN:s jordbruksorgan, FAO i Bolivia.

Quinoa växer i torra och salta jordar och plantorna utsätts för extrema väderförhållanden mer än två tredjedelar av sin livscykel, förklarar Tejada.

En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0
En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0

Precis som potatis så var quinoa en gång basföda i det mäktiga inkariket. Men grödan föll i glömska och idag är konsumtionen inte stor i Bolivia – men efterfrågan ökar i USA, Europa, Kina och Japan.

När Chipanas man återhämtat sig började hon sprida kunskap om quinoans goda hälsoeffekter till andra. År 2010 startade hon ett litet ekologiskt bageri i Tamarac. Där säljer hon ekologiska bakverk gjorda på quinoamjöl som varken innehåller socker eller gluten.

Hon har också presenterat sina produkter för den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa. Nasa har i årtionden känt till hur näringsrik quinoan är och har dietister och forskare som studerat grödan under lång tid.

– Astronauterna berättade att quinoa ingår i deras kost, både i rymden och på marken, säger Chipana.

En bild av Chipana tillsammans med den tidigare Nasa-astronauten James Reilly – med ett av hennes bakverk i sin hand – har fått en stor spridning via sociala medier i Bolivia. Bilden har, utan att det var planerat, blivit en del av den bolivianska regeringens kampanj för att uppmuntra lokal och internationell konsumtion av quinoa.

President Evo Morales vill göra quinoan till en basvara i den bolivianska kosten.

Bolivia är världens största producent och producerar 51 000 ton quinoa per år, varav det mesta exporteras. USA är den största importören. Enligt det bolivianska institutet för utrikeshandel gav quinoan exportintäkter på motsvarande 530 miljoner kronor år 2012, vilket var en ökning på 26 procent jämfört med 2011. Under de senaste fyra åren har även den inhemska konsumtionen ökat från 4 000 till 12 000 ton per år – motsvarande en ökning från 350 gram till 1,1 kilo per person.

På uppmaning från Bolivia har FN utsett år 2013 till ”quinoans år”.

”Eftersom quinoan endast använts av ursprungsbefolkningar på höglandet och bland människor i fattiga områden har konsumtionen varit liten, men den inre marknaden börjar växa,” sa president Evo Morales i ett tal till FN:s generalförsamling i februari, vid den officiella lanseringen av det internationella quinoaåret.

Chipana säger att det har varit svårt för henne att etablera sig på den bolivianska marknaden där quinoan inte varit lika uppmärksammad. Hon menar att det har varit lättare i USA där folk har ett stort intresse för näringsvärden och ekologi.

Hon menar att Bolivia borde arbeta för att möta efterfrågan från utlandet och satsa på forskning och en industrialiserad produktion av quinoa.

Även om andelen fattiga har minskat i Bolivia, från 61 till 45 procent mellan 2005 och 2011, enligt nationell statistik, lider en miljon människor fortfarande av hunger, undernäring eller brist på mat. Det framgår av statistik från FAO.

– För att minska hungern och fattigdomen, som är stor på landsbygden, rekommenderar FAO en strategi som både innefattar hållbara produktionssystem och en tryggad livsmedelsförsörjning. Quinoa passar för dessa syften, säger Tejada från FAO i Bolivia.

 

Franz Chávez/IPS

Fakta quinoa

Quinoa (Chenopodium quinoa), även kallad mjölmålla, är en ört som växer vilt i Sydamerika. Växtens frön är ätliga och ett bra val av föda med tanke på deras näringsvärden. Quinoa finns i många olika färger och storlekar. Vanligast är vit, röd och svart men det finns också blå quinoa.

Quinoa började odlas av Inka-indianerna i Sydamerika. Det anses att en av anledningarna till att Inka-riket blev så stort är att de åt quinoa som är väldigt näringsrik och innehåller nästan allt människor behöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så mognar du gröna tomater inomhus

publicerad 9 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Hinner tomatskörden inte mogna utomhus går det bra att ta in de gröna tomaterna. Här har du några tips på hur man kan förkorta eller förlänga mognadstiden.

Om de inte hinner mogna inne uppkommer frågan om man kan äta de gröna tomaterna eller inte. Svaret är inte helt självklart.


Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.


I Sverige går det utmärkt att odla tomater, även om det är en växt som kräver lite mer arbete än många andra av våra vanliga plantor. Det är inte ovanligt att stöta på problem och ett sådant är att tomaterna inte hinner mogna på plantan innan frosten kommer.

Det är vanligt att plocka in de gröna tomaterna och låta dem mogna inne. Även här kan man dock stöta på problem och det är inte en självklarhet att alla mognar när man tagit in dem i värmen. Det absolut bästa är om man kan ta in hela plantan, men det går inte alltid att göra.

Det finns en del saker att tänka på när man tar in gröna tomater.

Behöver inte solljus

Ett vanligt missförstånd är att de gröna tomaterna bör ligga i solen för att mogna bäst. Det är i själva verket plantan som behöver solen, inte tomaterna i sig. Lägger man tomaterna i solen mognar de visserligen, men skalet kan bli hårt och frukten seg. Tomaterna kan också torka ut innan de mognat.

Det är värmen som är viktig och om man vill kan tomaterna ligga framme utan direkt solljus på exempelvis köksbänken, gärna med en bit kvist kvar.

Skynda på eller förläng mognadstiden

Vissa år blir skörden så stor att man kanske inte hinner äta upp alla tomater, även om de mognar senare inne. Det går att förvara gröna tomater mörkt och svalt för att förlänga mognadstiden. Lägg då tomaterna luftigt i en papperspåse och förvara lite lägre än rumstemperatur (cirka 15 grader) i ett mörkt utrymme. Håll koll ofta så de inte möglar eller spricker.

Vill man istället skynda på mognadsprocessen finns det ett enkelt trick. Lägg tomaterna tillsammans med äpplen. Äpplen utsöndrar nämligen etylen, en gas som i enkelhet påskyndar mognaden. Det går bra att lägga tomaterna i en papperspåse tillsammans med ett äpple, tar man ett kantstött äpple är det ännu bättre. Det går också bra att klä in en kökslåda i tidningspapper och lägga ner frukterna. Håll koll ofta.

Det finns också en snabbversion, enligt Land.se. Då kan man lägga tomaterna tillsammans med ett äpple i en glasburk och sätta på locket. Då stänger burken in etylengasen och det blir mer koncentrerad. Eftersom fukt även blir instängd finns det dock en stor risk att tomaterna möglar, så det är väldigt viktigt att ha noggrann koll om man väljer den varianten.

Äta gröna tomater

Gröna tomater innehåller rätt höga halter av ämnet tomatin, en så kallad glykoalkaloid. Det finns även i potatis som solanin och är anledningen till att man inte bör äta grön potatis. Äter man stora mängder av ämnet kan det ge symptom som illamående, diarré och magsmärtor. I allvarliga fall kan det ge symptom på nervsystemet. Däremot har inte Livsmedelsverket något råd om att undvika gröna tomater eftersom man inte ser några risker med att äta dem. Livsmedelsverket i Finland har dock en rekommendation om att inte äta varken råa eller tillagade gröna tomater. I Sverige är det dock relativt vanligt att äta tillagade gröna tomater eller göra exempelvis chutney på dem.

Fakta: Tomat (Solanum lycopersicum)

Tomaten härstammar från Peru i Sydamerika och kom till Norden på 1600-talet. På 1700- och 1800-talet trodde dock många i Europa att tomater var giftiga. Det fanns också en tro att tomat var ett afrodisiakum och den kallades pomme d'amour (franska för "kärleksäpple").

Tomater klassas som grönsak i livsmedelssammanhang, men är botaniskt ett bär. Förutom röda kan tomater även vara gula, gröna och orange.

Källa: Wikipedia

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Maten du inte bör spara efter ”bäst före”

publicerad 22 juli 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mycket av maten som äts håller efter sitt bäst före-datum. Däremot bör man vara mer försiktig med att spara vissa livsmedel för länge.

I Sverige används två hållbarhetsmärkningar för livsmedel: ”bäst före” för att visa när kvaliteten kan börja försämras, och ”sista förbrukningsdag” för produkter som snabbt blir osäkra att äta. Den senare märkningen är ovanlig och gäller främst känsliga livsmedel. Öppnade förpackningar håller ofta kortare tid, men kan variera.

Frysta och torkade livsmedel håller ofta längre än sina bäst före-datum. Även färska produkter som ägg, mjölk och smör står sig längre än vad som anges på förpackningen.

Konsumenter uppmanas ofta att inte vara alltför strikta med att slänga mat som nått sitt bäst före-datum, detta för att minska matsvinnet. Under 2023 slängde varje svensk i genomsnitt 16 kilo mat som matsvinn, enligt Avfall Sverige.

Trots uppmaningar finns det dock undantag där man i vissa fall bör vara mer noggrannare med att slänga maten när den nått sitt sista datum, skriver Land.se.

Sill och gravad lax

Gravad och rökt fisk kan innehålla listeriabakterier, som kan vara farliga för småbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Eftersom bakterien inte märks genom lukt eller utseende är det viktigt att följa sista förbrukningsdatum. Öppnade förpackningar bör konsumeras inom kort.

Strömming, sill, tonfisk, makrill och ansjovis innehåller en hel del av aminosyran histidin. Denna aminosyra omvandlas senare till histamin när vissa bakteriearter frodas när fisken förvarats för varmt, under några timmar. Det kan orsaka histaminförgiftning, vilket kan ge symptom som exempelvis utslag, diarré, illamående och hjärtklappning.

Bröd

Ett säkert sätt att veta när brödet ska slängas är när man ser en mögelfläck. Till skillnad från ost, där det är okej att skära bort möglet och sedan äta, är det inte bra när det gäller bröd. Det synliga möglet är troligen bara en del av det, resten av mögelsvampen består av långa osynliga trådar som kan finnas i hela brödskivan.

Kött och fågel

Vanligen har kött, fågel och skaldjur en märkning med sista förbrukningsdag, vilket innebär att det kan vara hälsofarligt att äta efter. Däremot kan man frysa in innan sista dagen om man inte hinner äta upp det, sedan kan det hålla i frysen en längre tid – beroende på typ av kött.

Särskilt malet kött, som köttfärs, är känsligt för att få bakterier. Ofta är det nedbrytningsbakterier som gör att färsen kan lukta och smaka illa, det är sällan risk för sjukdomssmitta men gör färsen oätlig.

Yoghurt och färskost

Ofta håller yoghurt, färskost och creme fraiche efter sitt bäst före-datum, men ser man minsta mögelbildning bör man slänga. Eftersom produkterna innehåller mycket vatten finns risk att mögelgifter sprids i hela livsmedlet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Chili: Lätt att odla och fylld med C-vitamin

publicerad 15 februari 2025
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Chili är förutom en fin krydda i maten även hälsosam på flera vis då den bland annat innehåller mycket C-vitamin och kalium. Chilipepparn tar lång tid att växa till sig men är samtidigt relativt enkel att så och odla hemma på fönsterbrädan, och den kräver heller ingen trädgård för att man ska lyckas med skörden. För den ivrige odlaren är det nu man ska börja så chili för att få skörd till den tidiga hösten.

Vissa menar att människan ätit chili sedan 7500 f.Kr. och arkeologiska fynd har gjorts i sydvästra Ecuador som visar att man odlade chili för mer än 6000 år sedan. Det ska ha varit Christopher Columbus som var en av de första européer att upptäcka chilin i Västindien och även han som gav dem namnet ”peppar” på grund av smaken. Det är det fettlösliga ämnet kapsaicin som gör att chilin får sin hetta, det är det ämnet som finns i exempelvis pepparsprayer.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 4 februari 2023.


Välj rätt sort – het eller mild

Det finns mängder med olika chilisorter med olika grader hetta. För den som inte gillar kryddstark mat finns det chilisorter som blir väldigt milda och smakar mer som paprika, som för övrigt sorterar under samma släkte som chili men som saknar det kapsaicin som ger hetta i frukten. Styrkan mäts i scovillegrader där man kan mäta hettan från 0 och uppåt. Den hetaste chilin, enligt Guinness World Records, är California Reaper som ligger på över en miljon scovillegrader. Ett tips för den ovane chiliätaren är att börja milt och sakta testa sig fram mellan olika styrkor. Har man råkat odla för stark chili kan man testa att ta bort fruktens fröfäste och mellanväggar, det är nämligen där det mesta kapsaicinet sitter.

Fylld med nyttigheter

Chili innehåller mycket C-vitamin, kalium och betakaroten. Det finns också en skaplig mängd A-vitamin, fosfor, folat och magnesium. Vissa menar att kapsaicinet kan fungera aptitdämpande om man äter lite chili innan maten. Det ska även gynna de nyttiga tarmbakterierna. Kapsaicin kan också ha en smärtstillande effekt på huden och finns exempelvis i en del plåster. Vissa menar att det därför också kan fungera bra som smärtstillande vid exempelvis artrit, bältros och även vid vanlig huvudvärk. Tidigare studier har visat att chili även kan ha en blodtryckssänkande effekt samt att de som äter chili 3–7 gånger i veckan löper 14 procent lägre risk att dö i förtid, enligt Land.

Odla egen chili

Det går i princip att så chili året om, men många rekommenderar att man börjar så redan i januari eller februari. Ett tips är att först blötlägga fröerna i ungefär ett dygn för att underlätta groddningen. Plantera sedan ett till tre frön i en mindre kruka med såjord ungefär 0,5 centimeter ner. Jorden bör vara fuktig, men inte dyngsur.  I början kan man ställa sådden exempelvis på badrumsgolvet eller över kylen där det finns lite extra värme, men det går också att ställa den på fönsterbrädet. För extra hjälp kan man använda sig av en värmeplatta. Täck sådden med plastfilm eller ett lock. Håll sedan sådden fuktig med hjälp av en sprayflaska i början och vattna gärna även underifrån.

När de så kallade hjärtbladen, det vill säga de allra första bladen, kommit kan man ta bort plastfilmen från krukan och, om den inte redan står där, ställa krukan på fönsterbrädet för då vill plantan ha ljus. Växtbelysning kan vara fördelaktigt för att hjälpa plantan att växa. När de första karaktärsbladen kommit, det vill säga de riktiga chilibladen, är det dags att plantera om plantan i blomjord. Allt efter att plantan växer bör man plantera om den ungefär tre till fyra gånger innan den hamnar i slutkrukan. Hur stor slutkrukan ska vara beror lite på vad för chili man valt, men många sorter kan må bra i en enliterskruka.

Ta hand om plantan rätt

När växten blivit ungefär 30-40 centimeter kan man flytta ut den i växthus, men annars kan man låta den fortsätta stå i fönstret. Vill man ha chili ute måste man först vänja den vid den kallare luften och direkta solljuset. När dagstemperaturen är över 20 grader kan plantan ställas ut helt för säsongen. Jorden ska hållas fuktig, men kan också lätt mögla om den blir för blöt. Vattning ungefär varannan dag brukar vara fördelaktigt. Ge gärna plantan näring ungefär tre gånger i veckan, det finns speciell chilinäring man kan köpa eller så kan man göra sin egen av bland annat äggskal. Låt frukterna mogna klart på plantan, men det går att ta dem när de är gröna också och äta dem. Glöm inte att spara några frön att plantera till nästa år.

Användningsområden

Förutom som smaksättare i de flesta maträtter har chili många andra användningsområden. Den fungerar exempelvis även fint för smaksättning av choklad eller chokladbakverk. Brukar man göra egen ingefärsshot kan man tillsätta lite chili för extra boost i drycken, vilket hjälper för att förebygga förkylningar. Testa också att lägga i lite i smoothien.

Ost och chili går inte helt oväntat bra ihop och det kan rekommenderas att göra egen chiliost till fredagssnacks. Varma mackor med lite chili, ost och tomat kan också vara en god omväxling.

Chili går utmärkt att torka för egen chilikrydda, men går också att frysa in. Ett tips är att hacka upp den och förvara i småburkar, på så vis kan man plocka fram lite i taget och ha i maten. Det går också bra att lägga in chili eller göra marmelad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU fortsätter godkänna insekter i mat

Insektsmaten

publicerad 11 februari 2025
– av Redaktionen
Sedan tidigare har mjölmask i fryst, torkad och pulverform godkänts som livsmedel inom EU.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

134 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


EU har godkänt ett nytt mjölmaskpulver som livsmedel. Det är det senaste tillskottet i unionens satsning på insekter i mat.

Insekter räknas som nya livsmedel inom EU, vilket innebär att de inte konsumerades i större omfattning före den 15 maj 1997. För att godkännas måste de granskas av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Endast det företag som får sitt livsmedel beviljat har rätt att producera och distribuera det, och tillståndet gäller i fem år.

EU har de senaste åren godkänt ett antal insektsarter som livsmedel. Idag får mjölmask, buffalolarv, hussyrsa och gräshoppor användas i fryst, torkad eller pulverform i exempelvis bröd, chips och kosttillskott.

Två företag får sälja mjölmaskar

EU har nu godkänt UV-behandlat pulver av hela mjölmaskar som livsmedel efter en ansökan som gjordes av det franska företaget Nutri’Earth. Tidigare har mjölmask blivit godkänt att använda fryst, torkad eller i pulverform av företaget Fair Insects BV. Det innebär med andra ord att två olika företag får producera och distribuera mjölmaskar.

Enligt gällande regler måste det tydligt framgå i ingredienslistan om ett livsmedel innehåller insekter. Eftersom de kan orsaka korsallergier krävs även en tydlig märkning på förpackningen.

Virus och tungmetaller

Insekter lyfts ofta fram som ett mer miljövänligt livsmedel eftersom de kräver mindre mark, vatten och foder. Samtidigt finns risker, då studier visar att insekter kan innehålla tungmetaller, bakterier och virus.

Trots EU:s satsningar på insekter har exempelvis länder som Italien valt att helt förbjuda detta i landet. Anledningen är att man inte vill att insekter ska associeras med det italienska köket.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.