Politiska aktivister bakom myndigheten som ignorerar övergreppen

Nya Dagbladet fortsätter granskningen av den statliga myndigheten Forum för levande historia. Bakom myndigheten hittar vi anställda som är djupt politiskt engagerade och aktiva med starka särintressen. Sverigedemokraterna i riksdagen - nej tack, Refugees welcome, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ, etniska lobbygrupper och nära band till tveksamma antirasistiska och svenskfientliga grupper är bara några av de kopplingar vi hittar bland myndighetens anställda.

Uppdaterad juni 27, 2022, Publicerad januari 29, 2016
– av Per Nordin

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

168 970 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I onsdags kunde NyD i ett reportage avslöja hur den statliga myndigheten konsekvent ignorerat rasistiska övergrepp mot svenskar och exkluderat allt arbete med intolerans och attityder bland invandrargrupper. Myndigheten säger sig arbeta efter tesen om alla människors lika värde, vilket visade sig helt sakna motsvarighet i verkligheten i myndighetens arbete.

Hur kan en statlig myndighet med 35 anställda, som finansieras med mångmiljonbelopp, ha fått arbeta vidare utan granskning i mer än tolv års tid och samtidigt helt sakna kunskap om rasism och intolerans som riktats mot ursprungsbefolkningen? För att ta reda på det tittar vi närmare på vilka som arbetar på myndigheten.

Det visar sig att det bland de anställda döljer sig djupt personliga politiska engagemang. Myndigheten har rekryterat personer med starka särintressen och kopplingar till radikala politiska vänstergrupperingar och etniska lobbygrupper.

Den gemensamma nämnaren är starka engagemang uteslutande för icke europeiska folkgrupper, selektiv antirasism, HBTQ-organisationer, men vi finner även kopplingar till romska särintressen och rörelsen judisk makt.

De tveksamt antirasistiska, antidemokratiska och svenskfientliga kopplingarna vi hittar bland de anställdas personliga engagemang skulle kanske kunna ses som en möjlig förklaring till myndighetens agerande och ignorans mot rasism och övergrepp mot svenskar.

Att privat hysa vilka åsikter man vill är förstås helt tillåtet även om man arbetar på en statlig myndighet och det är inte heller något som arbetsgivaren har rätt att lägga sig i. Att samtidigt vara politiskt aktiv kan dock ses som problematiskt eller tveksamt. Klart olämpligt och i regel rent förbjudet är det däremot att som anställd inte förhålla sig opartisk i sin myndighetsutövning och låta det privata politiska engagemanget avspegla sig i arbetet.

De anställda på Forum för levande historia vittnade i NyD:s reportage inte bara om ignorans inför rasism och intolerans som riktas mot ursprungsbefolkningen, utan också om en häpnadsväckande okunskap. Detta trots myndighetens omfattande resurser att undersöka och kartlägga rasistiska och intoleranta attityder i samhället.

På Facebook och sociala medier hittar vi sambanden och de politiska kopplingarna och engagemangen bland myndighetens anställda.

Kopplingarna behöver inte innebära ett personligt deltagande i alla grupper och organisationer, men ger en bild av de anställdas engagemang. I flera fall är dock de anställda djupt engagerade i de angivna grupperna och organisationerna.

Då det handlar om en statlig myndighet som årligen kostar skattebetalarna mångmiljonbelopp, med mycket inflytande särskilt över våra barn och ungdomar genom nära kontakter med landets skolor och sina kampanjer, föreläsningar och sin informationsspridning, kan det anses befogat att närmare granska dessa myndighetsutövare.

 

Ola Nilsson, projektledare

ola-nilsson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Stiftelsen Expo, Miljöpartiet de gröna, Feministiskt initiativ, Refugees Welcome Sverige, RFSL, Queera Örnar, Recycle the Rainbow - RFSL Second Hand, Fight Racism Now Sweden, Malmö Pride, BlatteQueers i film, Låt Stå - Antirasism på Schemat, Sápmi Pride, Svenska HBTQ-Initiativ, Lås Upp - normutmanande metoder, Musiker Mot Rasism, Inte rasist, men, Slutpixlat, Refugees Welcome #Fryshuset, Aktion mot deportation, Genusfolket, Jämställ.nu

 

Karin Wiström, projektledare

karin-wistrom

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Stiftelsen Expo, PussyRiot, Teskedsorden, Judisk Krönika - Sveriges judiska kulturmagasin, Judiska Teatern, RFSL Ungdom, Positiv antirasism, Women's Rights News

 

Mia Taikon

mia-taikon

Kopplingar:

Vi som börjar tröttna på alla inskränkta Sverigedemokrater, Stiftelsen Expo, Miljöpartiet de gröna, Feministiskt initiativ, Socialdemokraterna i Stockholm, Ingen rasist i Sveriges riksdag, Ingen rasistisk talman i Sveriges riksdag, Trolltyg i SD-skogen, Nätverket Mot Rasism, Ungdom Mot Rasism, Inte rasist men,  Antirasistisk vårdpersonal, Poliser mot rasism, Vi gillar olika, Stefan Löfven

 

Hans Caldaras

hans-caldaras

Kopplingar:

Multi Kulti, Tidskriften Expo, Hjälp Västerbottens tiggare, Soraya Post

 

Ulrika Westerlund, förbundsordförande RFSL och fd projektledare Forum för levande historia

ulrika-westerlund

Kopplingar:

Trolltyg i SD-skogen, Miljöpartiet de gröna, Tidskriften Expo,  Folkkampanj för asylrätt, Lesbisk Makt, Abortion Rights Campaign, HBTQ Familjer, HBTQ Nyheter, Trans Film Fest Stockholm, Värna om Stjärnfamiljen, Jagvillgåpå Queerfest, RFSL , Inte rasist men, Genusfolket

 

Christer Mattsson, fd projektledare Forum för levande historia

christer-mattsson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Stiftelsen Expo, Tidskriften Expo,  Nej till rasism, Mot rasism, Stefan Löfven,
Nationella sekretariatet för genusforskning, Women's Rights News

 

Lisa Nilsson, presskontakt

lisa-nilsson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack, Lady Dahmer // postpatriarkal feministfitta, Refugees Welcome Stockholm, Sluta normalisera nazism och fascism DN, Aftonbladet, Expressen och Svd, Inga invandrare, KIT

 

Mats Andersson, projektledare

mats-andersson

Kopplingar:

Sverigedemokraterna i riksdagen - Nej tack

 

Åsa Tunström

asa-tunstrom

Kopplingar:

Stiftelsen Expo

 

Povel Galfvensjo, receptionist

povel-galfvensjo

Kopplingar:

Tidskriften Expo

 

Camilla Sjöström

camilla-sjostrom

Kopplingar:

Ungdom Mot Rasism, Normbrytande Rättigheter, Vardagsrasismen

 

Erika Aronowitsch, nationell samordnare

erika-aronowitsch

Kopplingar:

JA TACK till synagogor i Sverige, Judiska Församlingen i Stockholm, Peter Wolodarski, Vi säger NEJ till Regeringens erkännande av Palestina som stat

 

Ingrid Lomfors, överintendent

ingrid-lomfors

Kopplingar:

JA TACK till synagogor i Sverige, Judiska Församlingen i Stockholm, Judiska Församlingen i Göteborg, Makkabi Sweden , Michael Melchior, Judiska Församlingen i Stockholm, Judiska Teatern

 

Ingrid Lomfors som är överintendent för hela myndigheten är också judisk-etnisk aktivist och har vid olika framträdanden uttalat sig i hånfulla ordalag om svensk kultur och historia. Hon är generalsekreterare vid Judiska Församlingen i Stockholm. Lomfors framhåller samtidigt att judar inte är en religionsgemenskap utan en folkgrupp där många är helt sekulära, men ändå delar en gemensam identitet, enligt en intervju med GT den 14 maj:

Hur mycket har det med religion att göra att vara jude?

– Det formella svaret är att den judiska religionen är en viktig grundbult i den judiska identiteten. Men det är inte samma sak som att säga att många judar är religiösa. Man kan vara jude på väldigt många sätt. Många av våra medlemmar går i synagogan utan att vara religiösa, precis som många sekulära svenskar går i julottan.

Så du kan vara jude utan att tro?

– Absolut. Det är nog så för de flesta.

Men vad är då judar?

– Judar är ett folk, och i detta folk finns jättemånga sätt att förhålla sig till det judiska.

 

Kopplingarna och mönstren är alltför många och tydliga för att sakna relevans i sammanhanget varför vi valt att belysa dem i reportaget, även om det ibland bara handlar om stöd till de olika grupperna och organisationerna. Ett par personer i granskningen har tidigare haft positioner på myndigheten, men har liknande kopplingar som de övriga.

Ett annat mönster framträder också kopplat till etnicitet och engagemang. De personer med exempelvis judisk och romsk bakgrund är särskilt engagerade i sina egna etniska gruppers särintressen och föreningar.

Hatet eller avståndstagandet mot Sverigedemokraterna är dock ett återkommande tema bland de anställda. Ingen försvarar lika rättigheter för européer eller svenskar. Alla icke vita grupper tillåts ha egna föreningar och särintressen, medan motsvarande rättigheter nekas för etniska svenskar trots att landets ursprungsbefolkning är en snabbt minskande grupp både i Sverige och globalt.

Enligt tidigare beräkningar väntas etniska svenskar vara i minoritet i Sverige omkring år 2050. Senare beräkningar pekar på att det sker väsentligen tidigare [1]. Måste den svenska ursprungsbefolkningen vänta tills att man liksom samerna fått minoritetsstatus i staten Sverige innan myndigheten bryr sig om övergrepp mot gruppen? Frågorna om alla människors lika värde i praktiken är många, men svaren är få.

Har Forum för levande historia det förtroende hos skattebetalarna som krävs för att fortsätta med sin myndighetsutövning? Det återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Stora brister i vården – tusentals nekas psykologisk behandling

Publicerad yesterday 10:06
– av Redaktionen
Antalet patienter med psykisk ohälsa ökar – vårdresurserna gör det inte.

Nio av tio vuxna patienter med depression får inte den psykologiska behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Inom barn- och ungdomspsykiatrin är situationen lika allvarlig – där får endast knappt var femte ung person med depression rätt vård.

Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska minst 60 procent av personer med depression och 70 procent av personer med ångest erbjudas psykologisk behandling som exempelvis kognitiv beteendeterapi. Organisationen Mind, som arbetar aktivt med psykisk hälsa och bland annat driver Självmordslinjen, har analyserat statistik från Patientregistret, där man kan konstatera att regionerna brister allvarligt i sitt ansvar eftersom riktlinjerna inte följs.

Inom vuxenpsykiatrin får endast nio till tio procent av patienter med depression den behandling som rekommenderas. När det gäller ångestsyndrom får 22 till 25 procent rekommenderad behandling.

Hos barn- och ungdomspsykiatrin får endast 14,8 procent av killar och 19,5 procent av tjejer med depression psykologisk behandling i enlighet med riktlinjerna. För unga med ångestsyndrom ligger andelen på 33 till 36 procent. Inom BUP beskrivs problemen bero på bristen på psykologer.

På många BUP-mottagningar har psykologbristen exempelvis varit akut i flera år. Dålig arbetsmiljö och små möjligheter att påverka arbetssituationen gör att verksamheterna har svårt att rekrytera och behålla personal, säger Kristina Taylor på Psykologförbundet, i ett pressmeddelande.

"Vår tids största folkhälsoutmaningar"

Patientregistret har dock stora brister. Insatser från primärvården syns inte alls, och det saknas en systematisk nationell uppföljning av den psykologiska vård som ges. Dessutom brister inrapporteringen från flera regioner. Trots att tillgänglig data måste tolkas försiktigt visar den att målnivåerna inte nås.

Psykologförbundet och Mind menar att det krävs att regionerna gör stora förändringar så att Socialstyrelsens riktlinjer ska kunna följas ordentligt.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största folkhälsoutmaningar. Det är dags att gå från riktlinjernas ord till regionernas handling, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Mind.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skenskrivningar i sommarstugor ett växande problem

Uppdaterad oktober 3, 2025, Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen

Myndigheterna varnar för en ny trend där små fritidshus utnyttjas i organiserade brottsplaner. Det handlar om skenskrivningar – när personer folkbokför sig på adresser där de i själva verket inte bor.

Enligt granskningar kan hundratals personer skriva sig på en sommarstuga som endast har en bäddsoffa med förvaring, vilket är långt ifrån rimligt. Trots det har sådana adresser godkänts i folkbokföringen och därefter använts i brottsupplägg, skriver Hem & Hyra.

Problemet är inte bara administrativt. Genom att vara skrivna på falska adresser kan kriminella nätverk dölja sina verkliga vistelseorter, undgå myndighetskontroller och till och med begå bidragsfusk. Skenskrivningarna kan också ligga till grund för mer avancerade brott, som identitetsbedrägerier eller omfattande välfärdsbrott.

Skatteverket och polisen har på senare tid intensifierat samarbetet för att komma åt fusket. Särskilda kontroller görs för att upptäcka orimliga folkbokföringar, exempelvis när många personer är registrerade på samma lilla bostad. Myndigheterna har också möjlighet att genomföra hembesök för att verifiera var personer faktiskt bor.

Samtidigt framhåller experter att folkbokföringssystemet i grunden bygger på tillit. Det gör det enkelt att skriva sig på en adress – men svårt att upptäcka systematiskt missbruk i tid.

Frågan har blivit politiskt känslig. Flera riksdagspartier har efterlyst hårdare kontroller och skärpta straff för den som medvetet folkbokför sig fel. Kritiker menar däremot att för hårda åtgärder kan drabba människor som redan lever i utsatta situationer och som saknar stabilt boende.

Klart är att skenskrivningar i sommarstugor har blivit ett allt tydligare tecken på hur folkbokföringssystemet kan utnyttjas. Myndigheternas arbete framöver kommer därför spela en viktig roll i att täppa till kryphålen och återställa förtroendet för systemet.

Fakta: Skenskrivning

  • Definition: När en person folkbokför sig på en adress där hen inte faktiskt bor.
  • Syfte: Kan användas för att dölja vistelseort, begå bidragsbrott eller undvika myndighetskontroll.
  • Risker: Underminerar folkbokföringens tillförlitlighet, försvårar myndighetsarbete och kan kopplas till organiserad kriminalitet.
  • Åtgärder: Skatteverket och Polisen gör hembesök, jämför uppgifter och har möjlighet att avregistrera felaktiga folkbokföringar.
  • Straff: Att medvetet folkbokföra sig på fel adress kan ge böter eller fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Man i 60-årsåldern död efter konfrontation med ungdomar i Malmö

Ökade otryggheten

Publicerad oktober 2, 2025
– av Redaktionen
Under natten kontrollerades flera ungdomar i området, men ingen har ännu gripits.

En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.

Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.

När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.

— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.

Oklar dödsorsak

På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.

— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.

Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.

— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.

Stor polisinsats

Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.

— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.

Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler unga skeptiska till demokratin

Publicerad oktober 1, 2025
– av Redaktionen
Inte ens var fjärde ung svensk anser att de har möjlighet att påverka i samhället.

Färre unga anser att demokrati är det bästa sättet att styra ett samhälle på, visar en ny rapport från Ungdomsbarometern. Samtidigt minskar förtroendet för Sveriges politiker.

I år ser 79 procent av de unga demokrati som det bästa alternativet för styre, jämfört med 88 procent 2021. Utvecklingen sammanfaller med en ökad misstro mot politiker – 45 procent av de unga tror inte att de kan lösa de problem som finns i Sverige.

Samtidigt uttrycker sex av tio unga en ökad oro för att demokratin i Sverige ska försvagas.

När unga blickar framåt gör de det i en tid präglad av kriser och osäkerhet. Om man inte tror att demokratin har kraft att lösa de stora samhällsproblemen blir det också svårare att känna att den egna rösten gör skillnad, säger Ulrik Hoffman, samhälls- och kompetensförsörjningsexpert på Ungdomsbarometern, i ett pressmeddelande.

Mindre påverkan

Under 2019 ansåg 52 procent av de unga att man hade möjlighet att påverka i samhället, nu är siffran nere på 23 procent. Färre identifierar sig också med politiska identiteter, som exempelvis feminist eller antirasist. Oron kring krig, kriminalitet och ekonomi har också ökat markant.

Att fler unga upplever att de frågor som oroar dem i dag är sådant de själva har liten makt över, säger Johanna Göransson, livsstils- och konsumtionsexpert på Ungdomsbarometern.

Studien, som kommer en gång varje år, bygger på svar från 1 450 unga i åldern 15–24 år.

Det bör noteras att Ungdomsbarometern inte tydligt definierar vad som avses med demokrati i undersökningen. I Sverige syftar begreppet vanligtvis på den parlamentariska demokratin och det nuvarande politiska systemet med relativt fria val, maktdelning och skydd för vissa grundläggande rättigheter.

Vissa politiska aktivister argumenterar dock frekvent för att demokrati inte bara är ett styrelseskick utan även inkluderar specifika värderingar inom exempelvis jämställdhet, "antirasism" eller klimatpolitik – vilket gör demokrati synonymt med en viss politisk agenda snarare än ett styrelseskick.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.